Näringsliv och företagande
Globaliseringen
Globaliseringen ger möjligheter
Globaliseringen innebär möjligheter. Det finns förstås nackdelar men de kan uppvägas av alla fördelarna med verkligt öppna utländska marknader där företag kan dra nytta av inte bara lägre tullsatser utan också av gemensamma standarder, harmoniserade administrativa förfaranden och nya möjligheter att delta i upphandlingar utomlands. Globaliseringen kan föra oss närmare en världsomfattande inre marknad där fördelarna med EU:s inre marknad sträcker sig globalt. EU-kommissionen är fast besluten att göra detta till verklighet.
Kommissionen leder t.ex. arbetet med att reformera Unece-avtalet från 1958 om internationella fordonsföreskrifter. Detta initiativ för samman de 27 EU-länderna, representerade av kommissionen, och Japan, Ryssland, Sydkorea, Sydafrika och Australien. Dessa länder har kommit överens om att harmonisera säkerhets- och miljökraven på fordon så att biltillverkarna får lägre kostnader för att följa lagstiftningen och stordriftsfördelar.
”Globaliseringen är en av lösningarna på EU:s kris, inte problemet. Men för att utnyttja dess möjligheter måste vi utveckla gemensamma standarder och harmoniserade förfaranden med våra handelspartner så att utländska marknader öppnas för våra företag.”
Kommissionens reformförslag ska leda till ett internationellt system för typgodkännande av bilar enligt principen ”testad en gång, godkänd i hela världen”.Detta innebär att vilken som helst bil som tillverkas enligt dessa regler i framtiden kan marknadsföras i alla länder som deltar i initiativet. EU stöder även initiativet genom att förhandla fram bilaterala frihandelsavtal med våra främsta handelspartner så att även icke-tariffära handelshinder kan undanröjas.
EU befinner sig nu i startgroparna för en ny omgång av bilaterala samtal med nyckelpartner som USA och Japan. EU har mycket att vinna på den här nya globaliseringsfasen men det är viktigt att den nya generationens avtal inte bara fokuserar på att sänka eller avskaffa tullarna. Vi måste få bort alla andra hinder för tillgången till marknader utanför EU.
Därför måste EU fördjupa samarbetet med sina handelspartner när det gäller standarder, produktregler och administrativa förfaranden. Den högsta prioriteringen bör vara att utveckla gemensamma industristandarder, avskaffa motstridiga regler och harmonisera byråkratiska förfaranden. EU:s producenter har alltför ofta svårt att nå ut till utländska konsumenter på grund av administrativa eller tekniska hinder. Små skillnader i regler och standarder orsakar stor ekonomisk skada för vår industri genom att förhindra försäljning utomlands eller genom krav på dyra anpassningar.
Det är främst stora tillverkare som har resurserna att anpassa sina produkter till olika lagar och tekniska krav. Därför går mindre aktörer som små och medelstora företag ofta miste om fördelarna med att få tillgång till marknader i länder utanför EU. Det vill kommissionen ändra på.
Öppna marknader bör även ge EU-företagen tillgång till offentliga projekt utomlands. I de flesta länderna utanför EU utgör de offentliga utgifterna 15−20 % av BNP, men utländska företag har bara tillgång till en begränsad del av detta. I EU är nästan 85 % av marknaden för offentlig upphandling öppen (till ett sammanlagt värde av 350 miljarder euro) medan endast 32 % av upphandlingarna i USA erbjuds till utländska investerare (till ett sammanlagt värde av 180 miljarder euro). I Japan har utländska företag endast tillgång till 28 % av upphandlingsmarknaden (27 miljarder euro). EU-kommissionen är fast besluten att ändra detta och upprätta nya hållbara förbindelser baserade på verklig ömsesidighet.
Läs mer 
