Näringsliv och företagande
Industrialiseras
EU i täten för den nya industriella revolutionen
En större industri betyder fler jobb. Med den rekordhöga arbetslöshet som råder är det vår skyldighet att åter sätta industrin i centrum för EU-politiken. Kommissionen främjar därför en gradvis reindustrialisering i EU. Målet är att industrins andel av BNP ska ligga på 20 procent år 2020, jämfört med nuvarande 16 procent.
En ny industriell revolution är på gång som förändrar produktionslinjer och tillverkningsmetoder. En ny modell baserad på superanpassade industriprodukter växer fram då kunderna allt oftare vill köpa varor med unik design. För att ta tillvara på möjligheterna måste industrin satsa på innovation, skydda sin mest avancerade teknik och lyssna på kundernas önskemål. Det blir därför inte lika aktuellt eller effektivt att flytta tillverkningen till avlägsna lågkostnadsländer, som också är mindre teknikintensiva.
”Industrin är central för EU och kan hjälpa oss att hitta lösningar på våra samhällsutmaningar i dag och i framtiden. EU behöver sin industri och industrin behöver EU. Vi kan inte fortsätta att låta våra företag flytta ut. Siffrorna talar sitt tydliga språk: den europeiska industrin kan skapa både tillväxt och jobb. Därför har vi antagit en strategi för hur EU ska kunna industrialiseras på nytt.”
Framtiden skiljer sig inte så mycket från den tid då Europa gick i spetsen för den första industriella revolutionen. Trots omstruktureringarna i vissa sektorer är industrin på väg tillbaka till EU, och kommissionen vill stödja denna process på alla sätt. En ny strategi har tagits fram. Den går ut på att underlätta tillgången till finansiering, fokusera på innovation och utbildning och få bort de återstående problem som hämmar den inre marknaden och hindrar våra tillverkare – särskilt de mindre företagen – från att utöka sin verksamhet utanför EU.
Vi vill särskilt främja nya idéer och se till att de snabbt omsätts i marknadsprodukter. Industrin är mycket viktig för innovation – 80 procent av de privata investeringarna i forskning och utveckling kommer från industrin. Men innovation är också avgörande för industrin och bidrar till industrins konkurrenskraft. EU-strategin omfattar därför ny finansiering för innovativa sektorer, t.ex. marknader för biobaserade produkter och smarta nät, som ska hjälpa industrin i EU-länderna att bli mer innovativ och ge positiva effekter för flera andra sektorer.
Den nya strategin ska också stärka kopplingen mellan forskning och näringsliv. Vi måste ta vara på studenternas och forskarnas bästa idéer. Europa är världsbäst på att söka patent i ett antal sektorer, men omsätter inte alltid patenten i ekonomisk vinning. Solpaneler är ett varnande exempel. Europeiska forskare har en tredjedel av alla patent i världen, men bara 13 procent av produktionen ligger i Europa. Vi måste komma till rätta med denna obalans.
Att ”hämta hem” industrin till Europa innebär också miljövinster, eftersom tillverkningen då omfattas av EU:s stränga utsläppsregler. Genom utlokalisering behöver företagen ofta inte följa lika stränga miljöregler. På kort sikt kanske de sänker sina kostnader, men på lång sikt ökar skadorna på vår planet. EU vill motarbeta detta oetiska handlande och satsa på energieffektiv och ren industri på hemmaplan.
Läs mer om industripolitiken 