Näringsliv och företagande
Sena betalningar
Stöd till småföretag som drabbas av sena betalningar
Varje dag går dussintals små och medelstora företag i konkurs i EU, eftersom de inte får betalt för sina fakturor. Företagen går alltså inte omkull för att de har skulder utan för att de har fordringar. Denna paradox har blivit ett normaltillstånd för alltför många företag i Europa. Över hälften av företagen klagar över att sena betalningar ger dem kassaflödesproblem. Problemet håller dessutom på att förvärras. Mellan 2011 och 2012 ökade antalet drabbade företag med tio procent.
Att göra något åt oskicket med sena betalningar har därför blivit en av EU-kommissionens prioriteringar. I en tid med tvåsiffrig arbetslöshet i många EU-länder måste vi gå till botten med de ekonomiska problemen. Sena betalningar är helt klart en bidragande faktor, eftersom de kan leda till konkurser. Insolvenser ledde 2012 till att 450 000 arbetstillfällen försvann i EU och att de utestående årliga fordringarna uppgick till 23,6 miljarder euro.
”Varje år går tusentals små och medelstora företag i konkurs i väntan på betalning av sina fakturor. Vi vill få ett slut på oskicket med sena betalningar i EU, som länge har varit ett bekymmer för näringslivet. EU-länderna måste införa direktivet om sena betalningar i sin lagstiftning så fort som möjligt. Detta kommer att hjälpa småföretagen genom den aktuella ekonomiska krisen, där det har blivit svårt att få kredit. Det är också viktigt att de europeiska företagen, särskilt de mindre, vet om sina rättigheter och hur de bäst kan göra dem gällande.”
För att lösa problemet föreslog kommissionen ett nytt direktiv 
, som antogs i februari 2011 och som ger företagen bättre skydd mot sena betalningar. Förfarandena förenklas och görs mer enhetliga. Reglerna gäller i alla EU-länder sedan den 16 mars 2013. Det betyder att företagen kan åberopa de nya reglerna även om ett EU-land ännu inte har genomfört direktivet. Småföretagen får därmed ett nytt och kraftfullt instrument för att kräva betalning av sina legitima fordringar.
Direktivet är bindande för myndigheter, som måste betala för de varor och tjänster de upphandlat inom 30 eller, i exceptionella fall, 60 dagar. Vid försenad betalning måste de betala ränta med minst 8 procentenheter över Europeiska centralbankens referensränta. Myndigheterna får inte fastställa någon lägre räntesats för sena betalningar. De är också skyldiga att ersätta fordringsägaren för eventuella indrivningskostnader.
Fordringsägarna har automatiskt rätt att kräva ränta på sena betalningar och kan också automatiskt få ett schablonbelopp på minst 40 euro som ersättning för indrivningskostnader. De kan kräva ersättning för alla återstående, skäliga indrivningskostnader.
Privata företag ska betala sina fakturor inom 60 dagar, såvida de inte uttryckligen har avtalat något annat och om det inte är grovt oskäligt gentemot fordringsägaren. De nya reglerna väntas skapa en snöbollseffekt och stegvis förbättra betalningsmoralen i alla ekonomiska sektorer.
För att göra företagen medvetna om sina nya rättigheter inledde kommissionen i oktober 2012 en informationskampanj i alla EU-länder. Kampanjen fortsätter fram till slutet av 2014.