Europas städer når framgång med gröna arbetsmetoder

EU hjälper städer att bli grönare och mer hållbara genom politiska strategier och finansiering. På så sätt kan stadsplanerarna uppnå EU:s mål att utföra den gröna omställningen till en cirkulär ekonomi.

Exempelvis innehåller EU:s mångfaldsstrategi för 2030 en naturåterställningsplan, så att myndigheterna i städerna kan införa naturbaserade lösningar som förbättrar livskvaliteten.

Samtidigt är EU:s strategi för klimatanpassning ett stöd till städerna med att vidta åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningens effekter.

Som en del av den europeiska gröna given antogs 2020 en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Genom att ta till sig den cirkulära ekonomins koncept i resurshanteringen kan städerna slå in på en väg mot mer hållbarhet.

EU har också tagit fram kriterier för offentlig upphandling, som hjälp till myndigheterna med att inleda ”gröna” upphandlingar. Dessutom utgör den nya Leipzigstadgan ett politiskt ramdokument för hållbar stadsutveckling i Europa. 

I samband med EU-agendan för städer har det upprättats tre partnerskap med flera olika berörda parter för att informera och förbättra praxisen för hållbar stadsutveckling:

• Partnerskapet om cirkulär ekonomi.
• Partnerskapet om innovativ och ansvarsfull offentlig upphandling.
• Partnerskapet för hållbar markanvändning och naturbaserade lösningar.

Ett antal europeiska städer har genomfört särskilda åtgärder med kraftigt fokus på hållbar stadsutveckling genom ett eller flera av dessa partnerskap. Dessutom har integrerade stadsstrategier utformats med stöd från Eruf. Även programmen URBACT och Innovativa åtgärder för stadsutveckling hjälper städer att ta fram specifika initiativ.

Banbrytande hållbara lösningar

I den italienska staden Bologna började man 2018, inspirerade av arbetet i partnerskapet för hållbar markanvändning och naturbaserade lösningar, att se över sin allmänna stadsplan. I den nya planen tar man till sig den cirkulära ekonomins principer och främjar samtidigt återskapad mark och minskad utglesning.

Markexploatering, alltså hur mycket mark som går förlorad till stadsutvecklingen, är nu den främsta referensindikatorn för att mäta ny stadsutveckling i staden. Den nya planeringsramen har också uppmuntrat till restaurering och ombyggnad av oanvända områden och gamla byggnader.

Samtidigt är den nederländska staden Haarlem samordnare för partnerskapet för en innovativ och ansvarsfull offentlig upphandling. Staden har också skapat lokala samordningscentraler, inriktade på att etablera strategier för hållbar upphandling.

Kommuner med ansvar för planering och offentlig upphandling har inte alltid tillräckligt många sakkunniga upphandlingsansvariga, och kompetensnivån kan variera. Centralerna hjälper till att lösa de problemen genom att gruppera ihop resurser och expertis så att det säkerställs upphandlingsmetoder av god kvalitet.

Sloveniens näst största stad Maribor har utvecklat ett sätt att välja ut effektfulla stadsingripanden som tar hänsyn till de ekonomiska, miljömässiga och sociala behoven.

Man började med att utarbeta en strategi för cirkulär ekonomi, ett initiativ som fick finansiering från det Eruf-stödda projektet Greencycle.

Maribor håller bland annat på att genomföra ett projekt benämnt Urban Soil 4 Food, med syftet att minska den mängd biologiskt avfall och byggavfall som hamnar på soptippen, och istället använda det för att producera jord till trädgårdar, grönområden och byggarbetsplatser.

De tämjer stadsdjungeln

Staden Prato i Italien driver ett antal initiativ för att öka hållbarheten. Här finns t.ex. projektet Piu' Prato, där man gör om stadsdelen Macrolotto Zero och försöker utveckla den till att bli mer beboelig och ekonomiskt livaktig.

Till åtgärderna i projektet hör att ta övergivna byggnader i bruk igen, konstruera grönområden och främja hållbar rörlighet. Samtidigt finns projektet Prato Urban Jungle, där man vill återställa naturen i vissa stadsdelar genom att utveckla grönområden.

Norges huvudstad Oslo är samordnare för partnerskapet om cirkulär ekonomi. Ett av de främsta resultaten i det partnerskapet är att det har satts upp 29 prestandaindikatorer som mäter en stads framsteg i riktning mot en modell för cirkulär ekonomi.

Staden har utvecklat ett antal initiativ för att minska avfall. Man har inrättat nio miniåtervinningsstationer för att göra det lättare för stadsborna att göra sig av med små mängder skrymmande och farligt avfall utan att behöva köra iväg det i egen bil.

LÄS MER

Att använda sig av cirkulär upphandling och särskilda mål och indikatorer