Davide Lecchini, attaché för hälso-, läkemedels- och livsmedelssäkerhet vid Italiens ständiga representation vid EU
Den här veckan håller det italienska ordförandeskapet en konferens om hälsa i Medelhavsområdet. Fokus ligger på de folkhälsofrågor där det är viktigt att Medelhavsländerna i och utanför EU samarbetar.
De senaste månaderna har ebolautbrottet, en ny polioepidemi och coronaviruset MERS påmint oss om att sjukdomar inte bryr sig om landsgränser.
Vid kampen mot allvarliga hot av det här slaget gäller WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR) som reglerar hur man ska samordna och hantera incidenter som kan komma att utgöra ett hot mot människors hälsa internationellt.
EU:s rättsinstrument för att samordna sina insatser över gränserna är kommissionens beslut om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, som trädde i kraft i december 2013. Enligt beslutet ska EU-länderna utbyta information via ett system för tidig varning och reaktion och samordna riskbedömning, riskhantering och kommunikation.
Samarbetet med Medelhavsländerna är viktigt, till exempel när det gäller antibiotikaresistens. Vi bör dessutom utöka vår övervaknings- och laboratorieerfarenhet och se över och förbättra våra gemensamma vaccinationsstrategier.
Länderna i Europa och Medelhavsområdet står inför många liknande hälsoproblem, om än i olika utsträckning. Ett exempel är näringsbristsjukdomar och kroniska sjukdomar till följd av ohälsosam kost och fysisk inaktivitet.
Lyckosamt nog så är den traditionella Medelhavskosten nyttig. Den kännetecknas av att man äter mycket frukt, grönsaker och fisk och att man helst vill ha mejeriprodukter med låg fetthalt, fullkornsprodukter, magert kött och fågel och vegetabiliska oljor i stället för fast fett.
Om vi utgår från denna tradition och anstränger oss för att förbättra våra kostvanor, kan vi ge våra barn en bättre start i livet. Med en bra kost kan våra ungdomar hålla sig friska och utvecklas till sin fulla potential.
Migration och hälsa är en annan gemensam utmaning. Medelhavsländer i och utanför EU drabbas av stora och oförutsebara strömmar av flyktingar, migranter och asylsökande med särskilda vårdbehov. Det här är ett allvarligt problem som vi inte får underskatta och som vi måste lösa tillsammans genom att mobilisera nödvändiga resurser inom gemensamma ramar. Sämre hälsa, onödiga dödsfall och onödigt lidande till följd av de aktuella oroligheterna på flera platser i regionen är våra största gemensamma fiender. Vi måste därför utveckla gemensamma strategier för att bekämpa dem och undanröja de hot som våra samhällen utsätts för.
Konferensen är ett viktigt steg mot fördjupat samarbete och bättre utbyte av information och god praxis i arbetet med att tackla dessa utmaningar.
