Dr Qasim Chaudhry, vice ordförande för vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och ordförande för arbetsgruppen om nanomaterial i kosmetiska produkter

EU-kommissionen bad nyligen den oberoende vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) att yttra sig om säkerheten hos fyra nanoformer av kiseldioxid som används i kosmetiska produkter för hår, hud, läppar, ansikte och naglar.

Kommissionen ber kommittén om hjälp när man tror att det kan finnas hälso- och säkerhetsrisker med konsumentprodukter, bland annat kosmetiska produkter och ingredienser. Användningen av nanomaterial i kosmetiska produkter är reglerad i EU-lagstiftningen, och alla kosmetikföretag måste meddela kommissionen sex månader innan de tänker börja sälja produkter som innehåller nanomaterial.

Kommissionen kan be kommittén att göra en riskbedömning när det har kommit in en anmälan om en viss ingrediens som skulle kunna vara hälsofarlig och där det inte har gjorts någon adekvat riskbedömning. 

Så var det i detta fall. Kommissionen fick in 172 anmälningar om produkter som innehåller en eller flera av dessa fyra nanoformer av kiseldioxid. 

Kommittén gick igenom de uppgifter som företagen skickat in och relevanta vetenskapliga studier (på engelska), och publicerade sitt yttrande på nätet i mars 2015. Man kom fram till att det inte finns några belägg för att dessa nanoformer kan tränga genom huden eller är giftiga. Men det finns heller inte tillräckliga belägg som utesluter riskerna.  

Innan det går att säga att produkterna är helt säkra behövs fler uppgifter. Vi behöver bland annat veta om nanopartiklarna kan tränga igenom huden, särskilt om man har sår eller andra hudskador, och få uppgifter om deras systemiska toxicitet. 

Studier om andra typer av nanokiseldioxid än de som används i kosmetika har visat på en genotoxisk verkan. Därför behövs mer forskning för att kunna utesluta att de nanoformer som används i kosmetika har samma verkan om de tas upp av cellerna.

Konsumenterna kan lita på att kommissionen gör allt för att skydda deras hälsa och följer utvecklingen när det gäller kemikalier och nanomaterial i konsumentprodukter. Vid nya rön kommer konsumentsäkerhetskommittén återigen att utvärdera säkerheten hos nanokiseldioxid och publicera ett yttrande.

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1594

Mot bakgrund av nya rön bad kommissionen vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Scenihr) att uppdatera tidigare yttranden om exponering för elektromagnetiska fält.

Elektromagnetiska fält är något som både intresserar och oroar människor eftersom vi utsätts för dem i vardagen – mer eller mindre beroende på hur och var vi lever och arbetar. Vi exponeras också för många olika frekvenser. Det kan vara allt från mycket låga frekvenser (från kraftledningar och transformatorstationer) och medelhöga (från induktionshällar och andra hushållsapparater) till radiovågor (från mobiltelefoner och liknande enheter). 

Experter har granskat de viktigaste studierna sedan det senaste yttrandet från 2009 och utfärdade den 27 januari 2015 ett nytt yttrande om de potentiella hälsoeffekterna av exponering för elektromagnetiska fält. Litteraturgenomgången omfattar över 700 studier från 2009 och framåt. Slutsatserna är i allmänhet uppmuntrande: Forskningen visar att det inte finns några uppenbara negativa hälsoeffekter om exponeringen ligger under de nivåer som rekommenderas i EU-lagstiftningen.

En viktig exponeringskälla i mellanfrekvensområdet är induktionshällar, som har blivit populära på senare år. De kan avge magnetfält som är starkare än referensnivåerna för exponeringsriktlinjerna.

När det gäller radiovågor och risken för cancer konstaterar man att beläggen för en ökad risk för hjärntumör (gliom) har försvagats, medan sambandet med tumörer på hörselnerven (akustikusneurinom) måste utredas ytterligare. Studier om barncancer och strålning från radiosändare visar inte på något samband.

Vissa epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för barnleukemi med exponering för ytterst låga frekvenser. Man har dock inte kunna fastställa några mekanismer eller förklara fynden med experiment. De epidemiologiska studierna har också vissa brister. Sammantaget gör detta att det inte går att fastställa ett orsakssamband.

Nya studier har inte konstaterat några negativa hälsoeffekter på fortplantningsförmågan eller andra symtom till följd av exponering för elektromagnetiska fält. De har inte heller bekräftat något samband med en ökad risk för alzheimer.

Det finns dock fortfarande farhågor, särskilt om ackumulerad exponering från kombinerade källor. Yttrandet innehåller också forskningsrekommendationer, metodråd och minimikrav för studierna som ska se till att uppgifterna håller hög kvalitet och kan användas för riskbedömningar.

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581

Bisfenol A används som mjukgörare i plastprodukter. Vi utsätts för bisfenol A från många håll, främst genom livsmedelsförpackningar, och forskarna håller på att diskutera exponeringsnivåerna och eventuella effekter.

Ämnet används också i medicintekniska produkter, t.ex. katetrar och implantat, och i vissa tandvårdsprodukter. EU-kommissionen har därför bett vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Scenihr) att undersöka vilka hälsorisker som användningen kan medföra.

I de flesta fall anses exponeringen för bisfenol A inte medföra några negativa effekter eftersom den ligger under gränsen för tolerabelt dagligt intag på 4 μg/kg kroppsvikt och dag. När det gäller medicintekniska produkter exponeras man dessutom vanligtvis bara en kort tid, medan det tolerabla dagliga intaget förutsätter kontinuerlig daglig exponering hela livet.

Den högsta uppskattade exponeringen för bisfenol A ses vid långvarig medicinsk behandling, särskilt av nyfödda barn, spädbarn och dialyspatienter. På grundval av tillgängliga uppgifter drar kommittén slutsatsen att bisfenol A kan medföra negativa effekter i sådana fall, eftersom exponeringen överskrider referensvärdet och de exponerade personerna kan vara särskilt känsliga.  

Man måste också tänka på fördelarna med de medicintekniska produkterna. Många för tidigt födda barn skulle inte överleva utan dem. Möjligheten att ersätta bisfenol A i dessa produkter bör bedömas mot bakgrund av de alternativa materialens behandlingseffekt och toxikologiska profil.

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1580

Som svar på en begäran från EU-kommissionen om ett uppdaterat yttrande om tandamalgam utfärdade den oberoende vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Scenihr) nyligen ett yttrande om hur säkert amalgam och andra tandlagningsmaterial är för patienter och tandläkare.

Tandamalgam består av en legering av olika metaller, bl.a. kvicksilver, och många är rädda för att de kvicksilverångor som frigörs kan skada hälsan.

Det finns emellertid inget stöd för detta i vetenskapliga studier. Efter sin genomgång av tillgängliga uppgifter konstaterade kommittén att varken amalgam eller andra tandlagningsmaterial är hälsofarliga vid normal användning.

Andra fyllningsmaterial kan vara ett bra alternativ för nya lagningar, men man bör inte byta ut amalgamfyllningar om inte patienten har fått en allergisk reaktion, eftersom patienten då utsätts för mer kvicksilver än om fyllningen lämnas kvar. 

Vid valet av material måste patienter och tandläkare titta på olika faktorer, bland annat om det gäller mjölktänder eller permanenta tänder, vilken tand som ska lagas och om patienten är allergisk mot något material.  Liksom vid alla ingrepp bör man vara särskilt försiktig när det gäller gravida kvinnor.

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1591

Nyare djurförsök har visat att upptaget av sexvärt krom via dricksvatten kan orsaka olika typer av cancer i mag–tarmkanalen. Det kan inte uteslutas att sexvärt krom också kan orsaka cancer hos människor om man får i sig det via munnen. Därför har man sänkt gränsen för vad som anses vara en säker halt. Det finns många produkter som innehåller sexvärt krom, bland annat vissa leksaker. EU:s leksaksdirektiv innehåller strikta gränsvärden för migration, dvs. den högsta halt av en kemikalie som ett barn ska få i sig från en leksak. Det gäller alla leksaker som säljs i EU. 

EU-kommissionen bad den oberoende vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (Scher) att granska de senaste studierna och utfärda ett yttrande om sexvärt krom i leksaker. Kommittén konstaterar i sitt yttrande att de nuvarande migrationsgränsvärdena för sexvärt krom i leksaker bör revideras i linje med den nya lägre gränsen för säker halt. För att ta hänsyn till upptaget från andra källor, t.ex. dricksvattnet och miljön, rekommenderar kommittén att eventuell ytterligare exponering för sexvärt krom från leksaker bör minimeras så långt det går med dagens teknik.

http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1566