Arbetsrätt Vad är arbetsrätt? Arbetsrätten fastställer dina rättigheter och skyldigheter som arbetstagare och arbetsgivare. EU:s arbetsrätt omfattar två huvudområden: Arbetsvillkor – arbetstid, deltids- och visstidsarbete och utstationering av arbetstagare. Information till och samråd med arbetstagarna – bland annat vid kollektiva uppsägningar och företagsförsäljningar. Hur fungerar det? EU och arbetsrätten EU-politiken strävar efter en hög sysselsättning och ett fullgott socialt skydd bättre levnads- och arbetsvillkor social sammanhållning. EU ska främja social utveckling och förbättra EU-invånarnas levnads- och arbetsvillkor – läs mer i ingressen till EUF-fördraget. EU kompletterar medlemsländernas arbetsrättsliga initiativ genom att fastställa minimikrav. I enlighet med fördraget – särskilt artikel 153 – antar EU direktiv med minimikrav för arbets- och anställningsvillkor information till och samråd med arbetstagarna. EU-länderna får införa ett starkare skydd om de vill. EU:s arbetstidsdirektiv garanterar t.ex. arbetstagarna fyra veckors betald semester per år, men i många länder har de fler semesterdagar än så. Nationella myndigheter och arbetsrätten Medlemsländerna införlivar EU:s direktiv i sin egen lagstiftning. Det är sedan de nationella myndigheterna – t.ex. yrkesinspektioner och domstolar – som tillämpar reglerna. Europeiskt expertcentrum År 2016 inrättade EU ett europeiskt expertcentrum för arbetsrätt, sysselsättning och arbetsmarknad. Centrumet arbetar med rättsliga, reglerande, ekonomiska och politiska aspekter och reformer av sysselsättning och arbetsmarknad i de 27 EU-länderna, Storbritannien, EES-länderna, kandidatländerna och de länder som kan delta i Progressdelen av EU:s program för sysselsättning och social innovation (Easi). Centrumets arbetsrättsliga mål är bland annat att hjälpa kommissionen att garantera en korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen i alla medlemsländer och övervaka arbetsrättsliga reformer som ett led i den europeiska planeringsterminen och Europa 2020-strategin stärka kommissionens förmåga att förutse vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen av EU-direktiv samt analysera potentiella rättsliga frågor och konsekvenser av domar från EU-domstolen öka kunskapen och stimulera till en offentlig debatt om aktuella frågor av intresse för EU:s arbetsrätt och övriga lagstiftning. Läs mer i månadsrapporterna om den arbetsrättsliga utvecklingen i EU- och EES-länderna. EU-domstolen och arbetsrätten Om det i ett nationellt domstolsärende uppstår en diskussion om tolkningen av ett EU-direktiv kan domstolen hänskjuta ärendet till EU-domstolen. EU-domstolen kan då bidra till att lösa tvisten. EU-kommissionen och arbetsrätten Kommissionen kontrollerar att EU-direktiven införlivas i medlemsländernas lagstiftning och övervakar systematiskt att reglerna tillämpas korrekt. Om kommissionen anser att ett land inte har införlivat ett direktiv korrekt kan man inleda ett överträdelseförfarande. På så sätt kan man se till att alla rättigheter i direktivet också finns med i den nationella lagstiftningen. Kommissionen kan dock inte hjälpa enskilda invånare med att t.ex. få skadestånd – det är de nationella myndigheternas uppgift. Vad är resultatet? I EU finns det över 240 miljoner arbetstagare. Många av dem har direkt nytta av EU:s arbetsrätt i vardagen. EU:s arbetsrätt är också bra för arbetsgivarna och samhället i stort därför att den innehåller tydliga rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen skyddar arbetstagarnas hälsa främjar hållbar ekonomisk tillväxt. Arbetsrätten är också viktig för den inre marknaden. Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och arbetstagare måste kompletteras med arbetsrättsliga regler så att länder och företag konkurrerar med sina produkter på lika villkor – och inte genom att sänka de arbetsrättsliga normerna.