John F. Ryan, tillförordnad direktör vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet
Det andra folkhälsoprogrammet 2008–2013 har bidragit till att utveckla och genomföra EU:s folkhälsopolitik. Det är slutsatsen i en extern och oberoende efterhandsutvärdering som sammanfattas i en ny rapport från kommissionen. Programmet har finansierat kartläggning och information om goda lösningar på grundval av information och nya rön, och det har hjälpt medlemsländerna att ta itu med viktiga folkhälsoproblem. Rapporten ska nu skickas vidare för diskussion i Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Enligt utvärderingen har det andra folkhälsoprogrammet framför allt bidragit till EU:s folkhälsopolitik och ländernas prioriteringar genom finansieringen av gemensamma åtgärder och projekt. Programmet har också gett många konkreta resultat. I rapporten diskuterar man dessutom lärdomar som kan bidra till att åtgärderna inom det pågående tredje programmet får ett ännu större positivt genomslag på EU-ländernas folkhälsostrategier.
Det andra folkhälsoprogrammet får också beröm för att man satsat på en rad viktiga områden, t.ex. sällsynta sjukdomar, bättre beredskap vid internationella hälsohot, förebyggande arbete mot hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomar, vaksamhet vid organtransplantationer, hälsostatistik och innovativa metoder för utvärdering av medicinska metoder och e-hälsa.
Men utvärderingen visar också att det finns utrymme för förbättringar så att det nya folkhälsoprogrammet får mer konkret genomslag. Det gäller bl.a. tydligare kopplingar till aktuella politiska initiativ, bättre planering för hur resultaten ska spridas och bättre uppföljning, förslag till möjliga ändringar av pågående initiativ på medellång sikt, tydliga avgränsningar och mål för varje åtgärd och samarbete med relevanta partner. De här och andra rekommendationer ska bidra till att förbättra det tredje folkhälsoprogrammet, som nu går in på sitt tredje år.
Enligt rapporten måste folkhälsoprogrammet inriktas på åtgärder med stark koppling till initiativ som bidrar till kommissionens övergripande prioriteringar, kompletterar ländernas strategier och ger ett stort mervärde för EU. Synergieffekter med EU:s andra folkhälsoprogram måste utnyttjas och EU-länderna och de länder utanför EU som delar våra principer och värderingar ska uppmuntras att delta i gemensamma satsningar.
Kommissionen arbetar nu mer konkret med att nå meningsfulla och varaktiga resultat trots prioriteringsproblemen på grund av knappa budgetanslag. Därför har man tagit fram indikatorer för att kontrollera hur målen uppfylls och man ska regelbundet rapportera om lyckade och mindre lyckade satsningar.
Vi har redan börjat genom att satsa på kunskapsöverföring och spridning av programresultaten så att EU-länderna kan använda dem. Dessutom har vi ett närmare samarbete med våra intressenter än tidigare så att de också kan dra nytta av folkhälsoprogrammet.
