Generalrepetition

"Nå, tror ni inte att de är redo att komma med i Europeiska unionen nu?", frågar Andrzej Chrobak med en humoristisk och en aning provocerande underton. Han är huvudkonsult för det transnationella samarbetet vid Byrån för återuppbyggnad och modernisering av jordbruket (ARIMR), administratör för programmet SAPARD1 i Polen. Han tar med sin besökare till flera jordbruksanläggningar som deltar i projektet, bland annat till Jadwiga och Zdzislaw Sidorek, mjölkbönder i Jeleniewo. Tack vare SAPARD-stöd på 12 400 euro har de kunnat utrusta sin splitter nya ladugård, med 35 frigående kor, enligt europeiska standarder. "Vi har lämnat in en andra ansökan", berättar Zdzislaw. "Den är på 10 000 euro den här gången, främst för att köpa madrasser av en ny typ för att djuren skall få det bra." De åtgärder som Sidoreks har genomfört är typiska för dessa unga polska bönder som är fast beslutna att upprätthålla och utveckla sitt jordbruk även efter inträdet i unionen. "De är verkliga entreprenörer, investerare, komplexfria och öppna för nya idéer", säger Grzegorz Chelminski från lokalavdelningen för ARIMR. Vi befinner oss i den norra delen av regionen Podlachien, närmare bestämt i distrikten Augustow, Suwalki, Grajewo och Sejny, i den nordostligaste delen av Polen, där tre länder möts: Polen/Vitryssland/Litauen. Kaliningrad-enklaven (Ryssland) ligger också mycket nära. I det här området utgör mjölkproduktion den främsta jordbruksaktiviteten. SAPARD finansierar alltså till största delen investeringar för att förbättra produktionen och miljöhanteringen på mjölkgårdarna: ensileringsutrustning, mjölkmaskiner, enheter för hantering av gödsel, gödselvattenspridare... Det enda Sidoreks är rädda för är att de skall "bli de enda mjölkproducenterna med europeiska standarder i området, med risk för att mejeriet låter bli att köra hit på grund av bristande lönsamhet. Här är det förhalningstaktik som gäller: många jordbrukare kommer inte att bestämma förrän efter inträdet om de skall fortsätta med sin verksamhet eller inte." Och apropå mejerier, det i Grajewo (450 anställda) är en av de sex produktionsanläggningarna i kooperativet "Mlekpol" som har 13 000 medlemmar och 15 000 levererande lantbrukare. Den främsta polska mjölkproducenten, UHT, som är verksam i Mazurie och i den norra delen av Podlachien men som säljer sina produkter i hela landet, har investerat 4 miljoner euro på installation av en avdelning för smörproduktion. 40 % av kostnaderna för denna ytterst sofistikerade utrustning, "det absolut bästa som finns att få i Europa" enligt produktionschefen Groszyk Zbigniew, har betalats via SAPARD. Till fots, till häst, i kajak Med en BNP per invånare som under 2001 endast nådde upp till 31 % av genomsnittet i den nuvarande unionen (mot 41 % för hela Polen och 64 % för Warszawa-regionen), är Podlachien en fattig region men den har massor av möjligheter. Dess norra del har framför allt stora fördelar när det gäller turism: genom det här området går "Via Baltica" (E67), den kortaste vägen mellan Finland och Centraleuropa via de baltiska länderna, och det är översållat av tusentals sjöar och till hälften täckt av enorma skogsområden, bland annat en av de sista urskogarna i Europa. Det är ett paradis för friluftsaktiviteter och vandringar, till fots, på cykel, till häst, i båt och framförallt i kanot/kajak. I det väldiga sjösystemet och på Augustow-kanalen, byggd med franska Canal du Midi som modell, går det att göra turer på flera dagar i kanot, kajak och andra typer av båtar. Detta har redan gett utslag: i Augustow (30 000 inv.) har tre företag som konstruerar båtar gett anställning åt inte mindre än 1 000 personer Med PHARE2 har Augustows kommun gått med i ett ambitiöst program (7 miljoner euro varav 4,2 miljoner i gemenskapsbidrag) för att förnya staden och utveckla turismen runt kanalen. De kommunala myndigheterna betraktar turismen som en viktig utvecklingsmöjlighet för den här staden, kurort sedan 1993, med 4 000 bäddar och 100 000 besökare per år. "Det handlar om att förlänga säsongen som fortfarande är alltför koncentrerad till juli-augusti och att locka till sig fler utländska turister för att på så sätt skapa maximal sysselsättning", förklarar Leslek Cieslik, borgmästare i staden. Trots varvsindustrin, montering av jordbruksmaskiner, kurortsaktiviteterna och en cigarettfabrik har arbetslösheten i Augustow aldrig sjunkit under 16 %, inte ens på sommaren. Kanal PHARE-projektet "Förbättring och marknadsföring av Augustow-kanalen" betraktas av Europeiska kommissionens delegation i Warszawa som "ett av de mest komplexa Europaprojekten i Polen". Det består i att renovera och anlägga 2 800 m kanalsidor, återställa fem huvudgator som leder till kanalen, varav en sträcka av Via Baltica, allt från rörledningar till belysning, gatubeläggning och lös inredning. Det skall också byggas ett informationscentrum på stadens torg (i futuristisk stil i form av en båt) med turistbyrå, kafeteria, kongresshall, etc. Flera utrymmen i centrum har också reserverats för företag. Projektet som har genomförts från våren 2003 och fram till vintern, utgör ett enhetligt och strukturerat projekt som förenar ekonomisk utveckling och livskvalitet för invånarna. "Fortfarande återstår att skaffa vissa verktyg - webbsida, broschyrer, montrar ... - för att kunna göra reklam för kanalen i utlandet", tillägger projektledaren och vice borgmästaren i Augustow, Jerzy Demianczuk, och säger att dessa åtgärder i Augustow bara är en början. "Vi hoppas att projektet skall ”knoppa av sig” på andra ställen längs kanalen. Kanalen omfattar femton slussar i Polen, varav en gränsar mot och ytterligare fyra finns i Vitryssland. De vitryska myndigheterna har förresten just beslutat att restaurera dessa fram till 2005 och att också installera en gränsstation vid slussen-gränsen för att underlätta de nödvändiga formaliteterna för kanotisterna." 31 km norr om Augustow ligger Suwalki (68 000 inv.) och här är det mer industriellt. 150 små och medelstora företag är verksamma i första och andra stadiet av skogsförädling. Till detta kommer osttillverkning, produktion av fjäderfä samt lätt metallindustri. Ett frihandelsområde som skapades 1996 hyser ett tjugotal företag inom en mängd olika sektorer. Ändå har staden en arbetslöshet på över 22 %, vilket medför både sociala problem och brottslighet. Mellan 1995 och 1999 inledde Suwalkis kommun nio PHARE-projekt för totalt 1,7 miljoner euro, varav 0,6 miljoner i gemenskapsbidrag. Dessa projekt har framförallt berört anläggning av vägar och små stadsinfrastrukturer. Ett PHARE-program, "Ekonomisk och social sammanhållning 2002", delfinansierar (1,94 miljoner euro av en total kostnad av 2,88 miljoner) konstruktion av teknisk infrastruktur och tillfartsvägar i Suwalki på 25 ha företagsparksområde. För övrigt var Suwalki en av de första kommunerna som fick ISPA-hjälp3 i Polen. Projektet "Förbättring av vattenkvaliteten i Suwalki" inleddes 2001 (total kostnad: 12,468 miljoner euro, varav 50 % från unionen) och har som mål att iordningsställa hela avloppsnätet och vattentillförselsystemet till europeiska standarder i staden och samhällena i kommunen: 25 km vattenledningar, 55 km rörledningar, 44 pumpstationer och 2 reningsverk för avloppsvatten. Ett reningsverk med en kapacitet på 600 m³ vatten per timme skall anläggas. I reningsverket i Suwalki skall generatorer som utnyttjar förnyelsebar energi, framför allt biogas, installeras. Fjärrstyrningsutrustning skall köpas in för 9 pumpstationer. En övergripande plan för vattenhanteringen skall utarbetas. Ekologi, ekonomi, pedagogik Förutom förbättrad livskvalitet för lokalbefolkningen bidrar ISPA-projektet också till att skydda de unika vattenmiljöerna i nationalparken i Wigry (150 km²) i vilken flera samhällen i Suwalki kommun är belägna. "Denna andra positiva bieffekt av projektet är mycket viktig såväl ekologiskt som ekonomiskt", förklarar Jozef Gajewski, borgmästare i Suwalki. "Turismen är också en viktig utvecklingsmöjlighet för oss och parken med sina sjöar och bävrar är vår främsta attraktion." Och borgmästaren börjar räkna upp den långa listan med projekt som han skulle vilja genomföra: förnyelse av stadskärnan, renovering av 146 äldre byggnader, en liten flygplats, anläggning av cykelbanor, ridstigar, längdskidåkningsspår ... "Det saknas inte idéer. Egentligen inte resurser heller... Det som framför allt saknas är mer grundläggande - det är god kommunikation med omvärlden för att bryta regionens isolering." "Vi skulle också vilja skapa en vetenskapspark och ett gränsöverskridande innovationscentrum tillsammans med Litauen", säger Przybysz Darlusz, ansvarig för miljöprojekten inom ISPA i Suwalkis kommun. "Med ISPA genomför vi också en mängd mindre projekt som kan vara mycket nyttiga för det gränsöverskridande samarbetet. Det gäller till exempel avloppsvattenavskiljare som har installerats i Czarna Hancza, som också rinner i Litauen." Witliasz Rychlik, ordförande för vattenverket i Suwalki, ser en annan förtjänst med ISPA-projektet: "På metodologisk nivå skulle jag vilja påstå att vi har lärt oss mycket genom ISPA. Tack vare dessa projekt har vi fått bekanta oss med andan, förfarande och god praxis inom gemenskapen. Nu är vi helt klart redo att ansluta oss till er!" (1) SAPARD ("Special Accession Programme for Agriculture and Rural Development"), program som startade 2000 för att underlätta anpassad uppbyggnad av jordbruket och landsbygdsområden i kandidatländerna i Central- och Östeuropa. (2) PHARE ("Polen, Ungern, Ekonomiskt återuppbyggnadsstöd") skapades 1989, ursprungligen för Polen och Ungern. Det förekommer nu i alla kandidatländer i Central- och Östeuropa. Verksamheten inom PHARE koncentreras på två prioriterade områden: att hjälpa myndigheterna i kandidatländerna att skapa nödvändig kapacitet för att verkställa gemenskapens regelverk och att stödja investeringar på områden där det är som nödvändigast: basinfrastruktur, företag, sociala åtgärder. (3) ISPA ("strukturpolitiskt föranslutningsinstrument") stödjer storskaliga investeringar inom transport- och miljöinfrastruktur i Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien. Under perioden 2000-2004 har kommissionen godkänt 324 projekt för en total bidragssumma av 7 miljarder euro.