Europeiska kommissionen lägger fram de ändringar som behövs för att EU:s sociala stödprogram ska kunna tackla sociala och sysselsättningsmässiga utmaningar när krisen är förbi.

I dag lägger Europeiska kommissionen fram de ändringar som behövs för att EU:s sociala stödprogram ska kunna tackla de viktigaste sociala och sysselsättningsmässiga utmaningar som väntar oss när krisen har ebbat ut, t.ex. stigande ungdomsarbetslöshet, behovet av att få livsmedel och grundläggande materiellt bistånd att nå dem som har det sämst ställt och risken för barnfattigdom. Dagens finansieringsförslag omfattar även investeringar i utbildningsåtgärder, som ledsagar arbetstagare genom den gröna och digitala omvandlingen och gör att de kan utvecklas i ett klimatneutralt och mer digitalt och inkluderande samhälle. Samtidigt framtidssäkrar vi våra finansieringsåtgärder genom att inrätta en mekanism för krisberedskap inför framtida nödsituationer.

Detta kräver en snabb uppdatering av reglerna för både nuvarande stödprogram och det kommande budgetförslaget för att bemöta de nya utmaningarna. Europeiska socialfonden+ kommer att vara det viktigaste finansiella instrumentet för att genomföra den Europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den förblir vår ledstjärna för att säkerställa en socialt rättvis återhämtning. Andra instrument, som den redan befintliga Europeiska social fonden (ESF) och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), kommer att förstärkas med nya medel, så att insatserna för öka sysselsättningen igen och få stödet att nå ut till de mest sårbara kan inledas omedelbart.

EU-kommissionären för sysselsättning och sociala rättigheter, Nicolas Schmit: ”För att göra Europa mer motståndskraftigt, hållbart och inkluderande i framtiden måste vi investera i dess invånare nu, och särskilt i de yngre generationerna. Vi prioriterar att snabbt övervinna den sociala och ekonomiska chock som orsakas av coronavirus-krisen och se till att ingen hamnar på efterkälken.”

Det omedelbara svaret: Betydande ytterligare resurser till Europeiska socialfonden (ESF) och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead)

De sammanhållningspolitiska fonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden) föreslås få nytt kapital på 55 miljarder euro för 2020–2022 för att motverka de negativa följderna av coronaviruset på arbetsmarknaden. Verktyget för detta är React-EU, där Europeiska socialfonden 2014–2020 spelar en viktig roll för att upprätthålla sysselsättningen och främja social inkludering.

De nya ESF-resurserna ska i första hand användas för följande:

• Bibehållande av arbetstillfällen, bland annat genom system för förkortad arbetstid och stöd till egenföretagare för att skydda deras inkomster
• Nya arbetstillfällen, särskilt för personer i utsatta situationer
• Sysselsättningsåtgärder för unga
• Utbildning
• Kompetensutveckling, i synnerhet för att stödja de gröna och digitala övergångarna
• Åtgärder för att förbättra tillgången till socialtjänster och hälsovård, även för barn.

Kommissionen föreslår också att medlemsstaterna utrustar Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) med ytterligare resurser fram till 2022, inom ramen för React-EU. Dessa ytterligare resurser är avsedda för livsmedel och grundläggande materiellt bistånd och kompletterande åtgärder, samt för särskilda åtgärder för social inkludering. Det kommer att säkerställa att finansieringen av viktiga återuppbyggnadsåtgärder och stöd till dem som har det sämst ställt kan fortsätta utan avbrott.

Vid användningen av dessa resurser ska medlemsstaterna främja jämställdhet mellan könen, vilket är en genomgående princip i socialfondslagstiftningen.

Det långsiktiga svaret: Ett förslag om förstärkning av Europeiska socialfonden+

Inom ramen för de nya förslagen för EU:s långtidsbudget för 2021–2027 som antogs i dag föreslog kommissionen viktiga ändringar av förslaget om Europeiska socialfonden+ (ESF+).

• Det ändrade förslaget omfattar stärkt stöd för ungdomssysselsättning. Medlemsstater vars andel av befolkningen i åldern 15–29 som varken arbetar eller utbildar sig är högre än genomsnittet i EU, bör investera minst 15 % (en ökning från 10 % i det ursprungliga förslaget om ESF+) av sina ESF+-resurser i riktade åtgärder för att stödja unga människor.
• ESF+ kommer också att bidra till att tackla barnfattigdom. Inget barn får komma på efterkälken i efterdyningarna av coronavirus-pandemin. Det ändrade förslaget om ESF+ innebär att alla medlemsstater ska anslå minst 5 % av sina ESF+-resurser för åtgärder som minskar barnfattigdomen.
• Dessutom kommer ESF+ att ge ett stort bidrag till de gröna och digitala övergångarna genom att driva investeringar i utbildning så att arbetstagare kan utvecklas i ett klimatneutralt och mer digitalt och inkluderande samhälle.
• För att vi i framtiden ska vara bättre förberedda på nödsituationer, omfattar ESF+ en mekanism för krisberedskap. Detta säkerställer att kommissionen, under exceptionella omständigheter, kommer att kunna reagera på sådana händelser och vid behov snabbt ändra de fondförvaltningsregler som gäller för medlemsstaterna.

Förstärkning av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöder arbetstagare som har förlorat sitt arbete till följd av stora omstruktureringshändelser, genom att finansiera målinriktad utbildning och annat stöd för deras återinträde på arbetsmarknaden. Med tanke på den förväntade efterfrågansökningen i kölvattnet av coronavirus-pandemin föreslår kommissionen att den årliga finansieringen ökas till 386 miljoner euro från och med år 2021.

Ytterligare fonder som stöder sysselsättning och sociala mål

Dessutom kommer många andra fonder att investera avsevärt för att främja sysselsättning och sociala mål.

Den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens har en budget på 560 miljarder euro som medlemsstaterna kan utnyttja för att stödja sociala investeringar och reformer med bidrag och lån. Denna facilitet ansluter till vägledningen för den europeiska terminsplaneringen, som bygger på den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Därför kommer den att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med de strukturella ekonomiska och sociala utmaningarna på olika områden, särskilt sociala frågor, sysselsättning, kompetens och utbildning.

Kommissionen föreslår betydande ytterligare medel för Fonden för en rättvis omställning, så att det totala kapitalet uppgår till 40 miljarder euro. Denna finansiering kommer att användas för att mildra de socioekonomiska effekterna av övergången till klimatneutralitet i de regioner som påverkas mest, genom att till exempel stödja omskolning av arbetstagare.

InvestEU kommer också att få ökade resurser för att stödja social infrastruktur eller mikrofinansiering för entreprenörer, särskilt i den sociala ekonomin. InvestEU föreslås få en total budget på 32 miljarder euro.

Och Erasmus, med en sammanlagd föreslagen budget på 25 miljarder euro, kommer att investera i unga människor och erbjuda dem möjligheter att skaffa nya erfarenheter genom att åka utomlands. Erasmus+ ger också viktig finansiering på området för kompetens och yrkesutbildning.