Xavier Prats Monné, generaldirektör för kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet
I slutet av april invigdes en ny generation vetenskapliga kommittéer. Jag hade förmånen att närvara och välkomna de experter som under de kommande fem åren ska hjälpa kommissionen att fatta faktabaserade beslut om hälsa, miljö och konsumentskydd. Det finns alltid en risk att beslut inte grundas på vetenskapliga rön. Jag kan därför inte nog betona betydelsen av de experter som sitter med i kommittéerna. Det är experterna som sköter jobbet, gör efterforskningar och ser till att resultaten granskas, kontrolleras och bygger på fakta.
Den nya vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) är resultatet av en sammanslagning av kommittén för hälso- och miljörisker och kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker. Syftet är att effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete. Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet har samma organisation och syfte som tidigare.
Drygt 350 forskare hade anmält sitt intresse, vilket visar på kommittéernas goda rykte. Det var inte lätt att välja bland alla kvalificerade sökande, men det är glädjande att de 34 experter som utsetts – 17 till vardera kommitté – tillsammans har en så imponerande och omfattande expertis och kommer från så många olika länder, att det är ungefär lika många män som kvinnor och att det finns både nya och återutnämnda medlemmar. Kommittéernas medlemmar måste vara oberoende, och det får inte finnas några intressekonflikter, så att de kan ge kommissionen råd i vetenskapligt komplexa och politiskt känsliga frågor.
Vad ska då kommittéernas medlemmar göra? De ska granska och utvärdera vetenskapliga uppgifter, bedöma potentiella risker och ge råd. På så vis kommer de att bidra till att skydda människors hälsa och stödja innovation, jobb och tillväxt i EU.
De kommer att öka på det redan imponerande antal vetenskapliga yttranden som vi har tidigare års experter att tacka för. Sedan de vetenskapliga kommittéerna inrättades 1978 har de antagit över tusen yttranden. Några av de senaste yttrandena tar upp riskerna med solarier, elektromagnetiska fält, tobakstillsatser, kirurgiska nät och metall-mot-metall-proteser.
http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1685
EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Scenihr) publicerade sitt slutliga yttrande om tillsatser i tobaksvaror den 29 januari 2016. Det är det första av de två yttranden som kommissionen har begärt för att få hjälp med att avgöra vilka tillsatser som ska finnas med på prioriteringslistan enligt direktivet om tobaksvaror.
Direktivet om tobaksvaror (2014/40/EU)
från 2014 skärper reglerna för tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter. Artikel 7 i direktivet förbjuder tobaksvaror med vissa tillsatser, t.ex. vitaminer, koffein, taurin, tillsatser som färgar röken och tillsatser som underlättar inhalering eller ökar nikotinupptaget. Enligt artikel 6 ska kommissionen ta fram och uppdatera en prioriteringslista med minst 15 tillsatser i cigaretter och rulltobak. I det första vetenskapliga yttrandet anges vilka tillsatser som bör tas upp i listan.
Kommittén namnger 48 olika kemikalier. Ämnena valdes ut eftersom de har eller misstänks ha egenskaper som gör att de
- är toxiska i obränd form (t.ex. cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska egenskaper)
- kan vara beroendeframkallande eftersom de underlättar inhaleringen eller ökar nikotinupptaget
- har en karakteristisk smak som lockar fler att röka
- bildar toxiska kemikalier efter förbränning.
Den kompletta listan och närmare uppgifter om hur och varför de enskilda ämnena ska tas upp på listan finns i yttrandet. Dessutom finns ett lättläst faktablad om tobakstillsatser på engelska, franska, tyska och spanska.
Det andra yttrandet, som publiceras senare i år, ska hjälpa kommissionen att ta fram en vägledning för de studier och kriterier som tillverkarna ska använda för att bedöma tillsatsernas relevans.
http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/emerging/docs/scenihr_o_051.pdf(853 KB)
EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Scenihr) har publicerat ett preliminärt yttrande om de biologiska effekterna och hälsoriskerna med solariernas uv-strålning inför ett samråd som avslutades den 27 april 2016. En offentlig hearing hölls i Luxemburg den 12 april 2016 med deltagare från näringslivet, icke-statliga organisationer, forskare, cancerexperter m.fl. Det preliminära yttrandet handlar om solariernas för- och nackdelar.
På grundval av tillgängliga vetenskapliga rön drar kommittén slutsatsen att uv-strålning är cancerframkallande, eftersom den både kan ge upphov till tumörer och stimulera tillväxt. Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande och hudmelanom, skivepitelcancer och, om än i mindre grad, basalcellscancer, särskilt om man börjar sola solarium i unga år.
Det finns också belägg för att solarier kan orsaka ögonmelanom. Solarier ligger bakom en stor del av hudcancerfallen, både melanom och andra former av hudcancer, och för en stor andel av malignt melanom hos personer under 30 år. Kommittén kommer fram till att solariesolandet har få hälsofördelar och inte behövs för att bota D-vitaminbrist. Rönen visar vilka cancerogena effekter solariesolandet har och vilken slags cancer som framkallas, men det finns inga indikationer på gränsvärden för uv-strålning eller uv-dos. Kommittén drar därför slutsatsen att det inte finns någon säker gräns för uv-strålning från solarier.
Den nya kommittén (Scheer) som efterträder Scenihr kommer att lämna ett slutligt yttrande senare i år efter en genomgång av bidragen från samrådet.
http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/emerging/docs/scenihr_o_052.pdf(773 KB)
Kalciumcyanamid (44 procent kalcium och 24 procent kväve) började tillverkas som gödselmedel i jordbruket redan i slutet av 1800-talet. Kommissionens vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (Scher) ombads 2013 att bedöma ämnets potentiella hälso- och miljörisker som gödselmedel.
Kommittén publicerade sitt slutliga yttrande den 22 april 2016.
Kommittén beräknade riskerna för människors hälsa med hjälp av exponeringsmodeller på samma sätt som för växtskyddsmedel. Exponeringen beräknades både för yrkesmässig och privat användning. Effekterna på personer i närheten och boende (även barn) beräknades också.
Kommittén drar slutsatsen att skadliga hälso- och miljöeffekter inte kan uteslutas för dagens användningsnivåer.
http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/docs/scher_o_169.pdf(2 MB)
Kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker (Scher) publicerade sitt slutliga yttrande om hur mycket leksaksmaterial som barn får i sig den 15 april 2016.
Kommittén ombads att granska uppgifter om barns intag av tre typer av leksaksmaterial och se om de förtäringsmängder som låg till grund för 19 ämnens migrationsgränsvärden i leksaksdirektivet bör ändras (t.ex. dagsdos i stället för veckodos).
- Torrt, sprött, pulverliknande eller böjligt leksaksmaterial (100 mg/dag)
- Vätskeformigt eller klibbigt leksaksmaterial (400 mg/dag)
- Avskavt leksaksmaterial (8 mg/dag)
I sitt slutliga yttrande anser kommittén att ovannämnda förtäringsmängder kan behållas och att alla gränser för förtäring bör klassificeras som dagsdoser i stället för veckodoser.
http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/docs/scher_o_170.pdf(503 KB)
