Tipsa om sidan
RSS
google +
Utskriftsvänlig version

Marina Maggini (Nationella hälsoinstitutet, Rom, Italien) och Jelka Zaletel (Nationella folkhälsoinstitutet, Ljubljana, Slovenien)

Marina Maggini (Nationella hälsoinstitutet, Rom, Italien) och Jelka Zaletel (Nationella folkhälsoinstitutet, Ljubljana, Slovenien)

Diabetes är en vanlig och allvarlig sjukdom. År 2015 fanns det 415 miljoner vuxna diabetiker (20–79 år) i världen enligt det internationella diabetesförbundets senaste beräkning. Det motsvarar cirka 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. Om inget görs kommer cirka 642 miljoner människor att ha diabetes 2040. I EU varierar förekomsten från 4–4,5 procent i Litauen, Estland och Irland till nära 10 procent på Cypern och Malta och i Portugal.

Diabetes ökar risken för många allvarliga hälsoproblem som hjärt–kärlsjukdomar, blindhet, perifera nervskador, fotbesvär och njursvikt. Men genom att lägga om sin livsstil slipper många att drabbas av typ 2-diabetes, den vanligaste typen, eller insjuknar senare. Många som fått diabetes kan också förebygga eller fördröja uppkomsten av komplikationer genom behandling, förändrad livsstil och egenvård.

EU:s gemensamma åtgärd om kroniska sjukdomar och ett hälsosamt åldrande som startade 2014 (JA-Chrodis) är ett svar på kommissionens uppmaning till kraftsamling för att förebygga och behandla vanliga kroniska sjukdomar. Diabetes valdes ut som pilotprojekt för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Syftet är att fördjupa samarbeter mellan länderna och utbyta bästa praxis.

Man har bland annat kartlagt nationella diabetesplaner i Europa för att se hur man kan bidra till att ta fram och genomföra långsiktiga nationella diabetesprogram. Ländernas arbete med att minska sjukdomsbördan har gått framåt, om än med olika metoder. Lärdomarna kan hjälpa länderna att ta fram verkningsfulla och omfattande strategier för att förebygga och behandla diabetes och andra kroniska sjukdomar.