EU samarbetar nära med internationella organisationer, länder utanför EU, arbetsmarknadens parter och civilsamhället för att utforma den globala agendan för anständigt arbete. EU har åtagit sig att

• arbeta för en hållbar social och ekonomisk utveckling utanför EU:s gränser i linje med EU:s värderingar, EU-kommissionens meddelande om anständiga arbetsvillkor i världen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling
• verka för en rättvis globalisering, bland annat genom att främja internationella arbetsnormer och införa arbetsrättsregler i EU:s handelsavtal och deras uppföljning
• hjälpa de länder som vill gå med i EU att förbereda sig för ett EU-medlemskap
• främja stränga sociala och arbetsrättsliga normer i sitt närområde och genom utvecklingssamarbete.

Kommissionen ser till att sysselsättningsfrågor och sociala aspekter beaktas i EU:s utrikespolitik och i den internationella dimensionen av inrikespolitiken.

Här ingår lagstiftningsinitiativ som det föreslagna direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och förslaget till förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete på unionens marknad.

Samarbete med internationella organisationer och forum

EU samarbetar med ILO, OECD, FN, G7- och G20-gruppen och andra internationella organisationer och forum för att

• främja bra arbetsvillkor för alla
• lyfta fram globaliseringens sociala dimension
• genomföra den internationella dimensionen av EU:s politik.

ILO

EU har långsiktiga, strategiska förbindelser med Internationella arbetsorganisationen ILO.

Samarbetet främjar bra arbetsvillkor och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Samarbetet mellan EU och ILO handlar främst om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen, i handeln och på andra socialpolitiska områden.

I februari 2024 anslöt sig kommissionen, på EU:s vägnar, till ILO:s globala koalition för social rättvisa.

EU driver gemensamma projekt med ILO och bidrar till dess arbete tillsammans med EU-länderna, särskilt genom olika uttalanden.

OECD

Tillsammans med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) arbetar EU för att främja och genomföra internationella normer för ansvarsfullt företagande för att underlätta företagens bidrag till anständigt arbete.

EU finansierar OECD:s forskning, bland annat om att främja tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande i globala leveranskedjor, och kommer att fortsätta att lyfta frågan om anständigt arbete inom organisationen.

GD Sysselsättning deltar i förhandlingar om OECD:s rättsliga instrument i kommittén för sysselsättning och sociala frågor, och har nu senast deltagit i arbetet med rekommendationen från 2022 om att skapa bättre möjligheter för unga.

Europarådet

EU har sedan länge samarbetat med Europarådet för att främja arbetstagares rättigheter. EU ger för närvarande ekonomiskt stöd till olika gemensamma program med Europarådet.

EU finansierar bland annat utbildning i mänskliga rättigheter för rättstillämpare, t.ex. i förhållande till sociala rättigheter, och främjar integrering av romer på lokal nivå i hela Europa.  

G7

G7-gruppen är ett mellanstatligt politiskt och ekonomiskt forum som består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. EU är fullvärdig medlem, men räknas inte in i namnet på gruppen.

Det första formella mötet mellan G7-ländernas arbetsmarknadsministrar (tillsammans med utvecklingsministrarna) hölls 2015 när Tyskland var ordförandeland.

G7 driver följande initiativ inom sysselsättning och sociala frågor:

• Ministermöten, mötesförberedelser och teknisk uppföljning i arbetsgruppen för sysselsättning, där kommissionen tar fram EU:s underlag och bidrag.
• Nollvisionsfonden som ska bidra till bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö i globala leveranskedjor. Kommissionen stöder fonden ekonomiskt.

G20

EU är fullvärdig medlem i G20-gruppen, ett mellanstatligt forum som består av 19 självständiga länder, EU och Afrikanska unionen.

Ländernas arbetsmarknadsministrar hade sitt första möte i Washington 2010 och har därefter träffats varje år.

G20 driver följande initiativ i sociala frågor:

• Målet för kvinnors sysselsättning för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden.
•  Ungdomsmålet (”Antalyamålet”) för att minska antalet unga i riskzonen.

Omfattande diskussioner mellan högre tjänstemän och i arbetsgrupper förs också i arbetsgruppen för sysselsättning, där EU företräds av GD Sysselsättning. Arbetsgruppen följer upp hur medlemmarna genomför G20-gruppens och EU:s sysselsättningsplaner.

EU:s utvidgning

EU vill lyfta fram den sociala dimensionen i de tio länder som vill gå med i EU genom att stödja, förhandla om och följa anpassningen av sysselsättnings- och socialpolitiken till EU:s normer och kriterier för medlemskap.

GD Sysselsättning följer särskilt ländernas arbete med att anpassa sin lagstiftning till följande kapitel i EU-rätten:

• Fri rörlighet för arbetstagare och samordning av social trygghet (kapitel 2).
• Socialpolitik och sysselsättning (kapitel 19).
• Delar av utbildning och kultur, särskilt yrkesutbildning (kapitel 26).

GD Sysselsättning stöder länderna på deras väg till EU, och de får bland annat delta i EU-expertgrupper och andra viktiga EU-initiativ i den mån det är lämpligt och tillåtet enligt respektive rättslig grund.

EU har ett föranslutningsinstrument (IPA) för att ge ekonomiskt och tekniskt stöd till reformer i de länder som vill gå med i EU.

EU:s grannländer

EU samarbetar med grannländerna i sysselsättningsfrågor och sociala frågor med hjälp av sin grannskapspolitik och regionala initiativ, t.ex.

• Medelhavsunionen, som sammanför 15 länder i södra Medelhavsområdet, Afrika och Mellanöstern och alla EU-länder
• EU:s östliga partnerskap för Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Kommissionen arbetar med dessa länder genom avtal, utbyte av god praxis och stöd till konkreta åtgärder. Samarbetet ska främja

• bättre arbetsvillkor och arbetsmarknadsrelationer
• en fungerande dialog mellan arbetsmarknadens parter och effektiva arbetsmarknadsinstitutioner
• anställbarhet och sysselsättning för unga
• tillräcklig och hållbar social trygghet.

Handel och hållbar utveckling

EU:s handelspolitik ska se till att ekonomisk utveckling går hand i hand med social rättvisa, respekt för mänskliga rättigheter och stränga arbets- och miljönormer. Därför innehåller EU:s handelsavtal regler om handel och hållbar utveckling.

EU:s handelspolitik bidrar till hållbar utveckling genom

• handelsavtal
• särskilda incitament för utvecklingsländer (särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre GSP+ och ”Allt utom vapen”-initiativ)
• handels- och utvecklingspolitiken.

Industriländer och tillväxtmarknader

Kommissionen främjar internationella arbetsrättsnormer i sina bilaterala dialoger med länder utanför EU och andra partner, bland annat genom särskilda dialoger och samråd med Thailand, USA, Japan, Kina, Kanada och Taiwan. 

Ett regionalt samarbete sker med Medelhavsunionen, det östliga partnerskapet, Asien (Asem) och Latinamerika.

Dialogerna och samarbetet ska främja ömsesidig förståelse och utbyte av uppgifter, erfarenheter och god praxis.