Länderna i EU står inför en gemensam utmaning: att upprätthålla och förbättra kvaliteten på äldrevården samtidigt som det säkerställs att den är både tillgänglig och ekonomiskt hållbar. Under en kollegial granskning (peer review) i Stockholm i september i år utforskades det svenska förhållningssättet till den förändrade vården och en gemensam diskussion med de deltagande medlemsländerna kring dessa ämnen anordnades.

© Photographee.eu, Fotolia

Värdland: Sverige

Datum: 25-27 september 2013

Deltagande medlemsländer: Belgien – Bulgarien – Kroatien – Cypern – Tjeckien – Tyskland – Litauen – Nederländerna – Rumänien – Slovenien

Intressenter: AGE, ESN

En åldrande befolkning och en omställning mot kroniska sjukdomar i livets slutskede utgör utmaningar för vårdbudgetarnas hållbarhet i alla industriländer.

Sverige har lyckats upprätthålla en särskilt hög vårdstandard. Experter från Sverige och tio andra EU-länder samt representanter från EU-kommissionen och intressenter träffades i Stockholm för att diskutera Sveriges insatser för att göra vården mer personcentrerad utan att äventyra den ekonomiska hållbarheten på lång sikt.

Lärdomar

• Tekniska hjälpmedel spelar en stor roll. Sverige går i bräschen för planeringen av ”inkluderande bostäder” som ska göra det möjligt för äldre att bo kvar i sina egna hem längre. Eftersom teknikerna som utvecklas måste vara tillgängliga, användarvänliga och ekonomiskt överkomliga kan samarbeten mellan EU-länder vara ett sätt att minska kostnaderna.
• Det konkreta genomförandet kräver inte alltid nya tekniker men ofta behövs ett pragmatiskt synsätt för att införa befintliga tekniker.
• En viktig punkt är också de förbättringar av livskvaliteten som tekniska hjälpmedel kan leda till. Deltagarna välkomnade tanken på att skapa ett europeiskt nätverk med nationella institut och instanser med möjlighet att analysera fördelarna med nya tekniska lösningar och en innovativ vårdpraxis.
• Behovet att ställa om från en vårdgivande till en rehabiliterande kultur identifierades. Informell vård anses bli allt viktigare och kommer att kräva stöd.
• Det bör tas fram bättre statistik om den långsiktiga vården och kvalitetsregister (som spårar individuella behandlingsresultat) med ett holistiskt synsätt som går längre än enbart de kliniska datauppgifterna.
• Alla involverade intressenter måste också definiera och komma överens om – både lagligt och politiskt – datadelningsprinciper.

Peer Review manager

Ulrike Hiebl (ÖSB Consulting GmbH)