I dag publicerar kommissionen indexet för regional konkurrenskraft, en helt reviderad version av ett väletablerat verktyg som mäter olika aspekter på konkurrenskraft i alla regioner i EU.
- 27 March 2023
Det helt reviderade indexet 2.0 visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan regionerna i EU, men också att de mindre utvecklade regionerna har förbättrat sin konkurrenskraft. Indexet visar även att regionerna Utrecht, Zuid-Holland och den franska huvudstadsregionen Île-de-France är de mest konkurrenskraftiga regionerna i EU.
Mindre utvecklade regioner kommer i fatt
Mellan indexen för 2016 och 2022 har den regionala konkurrenskraften förbättrats i de mindre utvecklade regionerna, medan resultaten i övergångsregionerna är mer blandade. Mer utvecklade regioner fortsätter att ha de bästa resultaten.
De lägsta värdena är dock fortfarande koncentrerade till de mindre utvecklade regionerna i EU:s östra länder.
Alla regioner i östra EU förbättrade sina resultat mellan 2016 och 2019, medan resultaten i EU:s södra regioner, där konkurrenskraften också är förhållandevis låg, var blandade. Mellan 2019 och 2022 fortsatte de flesta östeuropeiska regionerna att komma ikapp, bland annat i Baltikum, Kroatien, Ungern, Polen och Slovenien. Delar av Tjeckien, Rumänien, Slovakien och Bulgarien har dock utvecklats bort från EU-genomsnittet.
I södra EU har regionerna i Portugal, Spanien och större delen av Grekland förbättrat sina resultat (om än från en låg nivå i Grekland), medan de flesta regioner i Italien och Cypern nu är längre ifrån EU-genomsnittet.
Huvudstadsregionerna är nästan alltid de mest konkurrenskraftiga, men klyftan är mindre i mer konkurrenskraftiga EU-länder
Huvudstadsregionerna är de mest konkurrenskraftiga i alla medlemsstater utom Tyskland, Italien och Nederländerna. Avståndet till övriga regioner kan vara stort, särskilt i Frankrike, Rumänien och Slovakien.
I mer konkurrenskraftiga länder tenderar klyftan mellan huvudstadsregionen och övriga regioner att vara mindre. Detta visar att politiska beslut och offentliga investeringar bör främja konvergens uppåt för att hjälpa mindre konkurrenskraftiga regioner att förbättra sina resultat och komma ifatt, och se till att den positiva utvecklingen i de mest konkurrenskraftiga regionerna fortsätter.
Mer konkurrenskraftiga regioner har avsevärda fördelar
I mer konkurrenskraftiga regioner är BNP per capita högre. I de här regionerna har kvinnor bättre allmänna villkor och kan därför nå bättre resultat, och det är färre unga kvinnor som varken arbetar eller studerar. Slutligen är mer konkurrenskraftiga regioner mer attraktiva för nyutexaminerade eftersom det är lättare att hitta jobb där.
Sammanhållningspolitiken är viktig för EU:s regionala konkurrenskraft
Indexet visar att EU:s regioner fortfarande behöver EU-stöd för att förbättra sin konkurrenskraft och minska klyftorna sinsemellan. Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringspolitik för att stödja regionerna när det gäller att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och livskvalitet för medborgarna.
Territoriell konkurrenskraft är en regions förmåga att erbjuda företag och invånare en attraktiv och hållbar miljö att bo och arbeta i. Detta reviderade index ger oss en djupare inblick i hur konkurrenskraften varierar mellan EU:s regioner och är ett värdefullt verktyg för bättre beslutsfattande. Det låter oss utforma en bättre politik som kan erbjuda attraktiva och hållbara levnadsvillkor för medborgarna i regionerna i EU. Detta är det främsta målet för sammanhållningspolitiken. Eftersom varje region är unik tillhandahåller vi skräddarsytt stöd för att ge dem egenmakt och hjälpa dem att dra nytta av sina starka sidor och tillgångar.
Elisa Ferreira, kommissionär för sammanhållning och reformer - 27/03/2023
Bakgrund
Indexet för regional konkurrenskraft har publicerats vart tredje år sedan 2010. Det hjälper EU:s regioner både att följa och bedöma sin utveckling över tid och att jämföra sig med andra regioner. Det är ett viktigt verktyg som baserat på 68 indikatorer ger ett europeiskt perspektiv på konkurrenskraften i EU:s regioner.
I 2022 års upplaga av indexet används en helt reviderad metod och de två föregående upplagorna har räknats om. Årets upplaga av indexet består av tre delindex (grundläggande, effektivitet och innovation) och elva pelare för de olika aspekterna av konkurrenskraft (institutioner, makroekonomisk stabilitet, infrastruktur, hälsa, grundutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, arbetsmarknadens effektivitet, marknadsstorlek, teknisk mognadsgrad, näringslivets mognadsnivå och innovation).
Indexet baseras på Nutsregionerna (gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter). Alla indikatorer avser tiden före kriget i Ukraina. Detta är den första utgåvan av indexet utan Storbritannien.