I dag firar vi Sammanhållningsfondens 30-årsjubileum.
- 03 April 2023
Under de senaste 30 åren har Sammanhållningsfonden investerat närmare 179 miljarder euro i ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU.
Sammanhållningsfonden inrättades genom Maastrichtfördraget som ett nödvändigt komplement till den inre marknaden när det gäller de sammanhållningspolitiska verktygen. Fonden fick i uppdrag att stödja investeringar i transportinfrastruktur och klimat- och miljöskydd. Till dess främsta mål hör att förbättra vattenförsörjningen och avfallshanteringen, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi samt väg- och järnvägsinfrastrukturen.
Fonden stöder framför allt EU-länder med BNI på under 90 % av EU-genomsnittet och syftar till att öka konvergensen mellan de europeiska ekonomierna. Stöd från Sammanhållningsfonden har, liksom alla sammanhållningspolitiska medel, bidragit till ökade nationella inkomster i mottagarländerna. Irland och Spanien var de första länderna där BNI ökade så att den överskred gränsen för stödberättigande på 90 % av EU-genomsnittet.
Broar, tunnelbanor, flygplatser, höghastighetståg och mycket mer
Sammanhållningsfonden har finansierat uppmärksammade projekt som har förändrat hela regioner och städer och bidragit till att de har kommit i kapp resten av EU. 1998 stödde fonden exempelvis byggandet av den 12,3 km långa Vasco da Gama-bron i Lissabon (Portugal) – den längsta bron i EU. Även en av de största strategiska vattenreservoarerna i Europa, nämligen Alqueva-dammen i floden Guadiana i södra Portugal, har fått stöd.
Fonden har haft en nyckelroll i utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) genom att den stött byggandet och uppgraderingen av 7 800 km väg och 3 650 km järnväg i TEN-T samt ett flertal akvedukter och tunnlar. Den har finansierat den längsta järnvägstunneln i sydöstra Europa som för närvarande byggs mellan Elin Pelin – Vakarel – Kostenets i Bulgarien. Stöd har även beviljats till det andra spåret mellan Koper (Sloveniens största adriatiska hamn) och Divača, vilket avsevärt kommer att öka godskapaciteten och garantera anslutningen till det österrikiska järnvägsnätet.
I Spanien har Sammanhållningsfonden bidragit till att bygga landets moderna höghastighetsnät för tåg. Höghastighetslinjen Madrid–Barcelona–franska gränsen, med en total längd på 804 kilometer, är en av de främsta kommunikationslederna mellan Spanien och resten av Europa.
Tack vare fonden har järnvägslinjen Warszawa-Gdynia i Polen förbättrat passagerartrafiken i korridoren Östersjön–Adriatiska havet, och moderna tåg kör nu mellan de största städerna i Polen.
Fonden har också investerat i hållbar kollektivtrafik i städer, till exempel i tunnelbanan i Warszawa, Budapest, Bukarest, Sofia och Prag. I Bratislava byggdes spårvagnslinjen Petrzalka med dess välkända bro också med medel från Sammanhållningsfonden.
Fonden har bidragit till att bygga flygplatser för att bättre koppla samman de länder som gick med i EU på 2000-talet. Några exempel är flygplatserna i Tallinn, Warszawa, Wrocław och Rzeszów.
Klimatåtgärder, miljöskydd och folkhälsa
Sammanhållningsfonden har stött investeringar i infrastruktur som bland annat gett 6 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten och 10,5 miljoner människor tillgång till anläggningar för avloppsrening. Dessutom har den bidragit till återvinning av 4,2 miljoner ton hushållsavfall.
Ett projekt av stor betydelse för miljön och för en grön och hållbar ekonomi, som även förbättrar livskvaliteten för tusentals medborgare, är avfallshanteringsanläggningen i Alexandroupolis i Grekland. Tack vare anläggningen har mängden avfall från fyra kommuner i prefekturen Rodopi och två kommuner i prefekturen Evros minskat med 60 %.
Infrastrukturen för avloppsreningsanläggningen på Malta och vattenförvaltningen för de största tätorterna i Lettland har förbättrat avloppsreningen och kvaliteten på dricksvatten för medborgarna.
På området ren energi har Sammanhållningsfonden stött installationen av teknik för förnybar energi som producerar elektricitet till närmare 20 000 hushåll i Litauen.
Fonden har även investerat i skydd mot skogsbränder för 8,3 miljoner människor och i skydd mot översvämning för 11,4 miljoner människor. Exempelvis i Ungern har man byggt ett system för skydd mot översvämning och en reservoar som skyddar området övre Tisza mot översvämning från floden Tisza.
Elisa Ferreira, kommissionär för sammanhållning och reformer
Sammanhållningsfonden har visat sig vara en drivkraft för konvergens, konkurrenskraft och hållbar utveckling och för den inre marknaden. Den bidrar på ett avgörande sätt till att skapa mer jämlika förutsättningar för länderna i EU och är ett av de bästa exemplen på EU-stöd: spektakulära broar, effektiva och moderna järnvägar, tunnelbanor och flygplatser samt anläggningar för avfallshantering och vattenrening har byggts med hjälp av denna fond och förbättrat livet för miljontals européer och moderniserat hela länder.
Bakgrund
Finansieringsorganet för sammanhållning, som var föregångaren till Sammanhållningsfonden, inrättades den 1 april 1993 och trädde i kraft 1994 med målet att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU så att vissa länder skulle komma ikapp resten av EU.
De länder som fick stöd från Sammanhållningsfonden från början var Grekland, Irland, Portugal och Spanien (1994–99), och sedan 2004 är det Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, Bulgarien och Rumänien (sedan 2007) och Kroatien (sedan 2013).
Sammanhållningsfondens budget har utökats avsevärt sedan utvidgningen 2004: 18 miljarder euro 1994–1999, 30,6 miljarder euro 2000–2006, 68,5 miljarder euro 2007–2013 och 61,4 miljarder euro 2014–20.
Under programperioden 2021–2027 kommer mer än 37 % av fondens totala anslag på 48,03 miljarder euro att investeras för att stödja klimatmål. I detta ingår 6,9 miljarder euro för rena stadstransporter, 3,3 miljarder euro för energieffektivitet och 16,9 miljarder euro för att stödja vägar och järnvägar inom TEN-T.
Stödet från Sammanhållningsfonden går i dag till 15 EU-länder vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita låg på under 90 % av EU-genomsnittet när EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 slogs fast, dvs. Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.