En värld i förändring
Effekter
Klimatförändringarnas effekter märks i hela världen och väntas bli allt vanligare och kraftfullare under de kommande årtiondena.
Olika länder och regioner står inför olika typer av problem.
Dessa klimatförändringar kan omvandla hela vår värld och påverka tillgången till mat och vatten och även vår hälsa. Ju större problemen blir, desto svårare och dyrare blir det att lösa dem. Därför är det viktigt att vi vidtar åtgärder mot klimatförändringarna så tidigt som möjligt.
Hur mäter vi klimatförändringarna?
Isprover som tagits djupt under Antarktis innehåller luftbubblor som är över 650 000 år gamla. Dessa bubblor talar om för oss hur mycket växthusgaser det fanns tidigare. Vi kan se att koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären var mycket lägre då än vad de är i dag.
Årsringarna på ett träd visar hur mycket trädet växer varje år. Forskare studerar årsringarna på mycket gamla träd för att få reda på hur klimatet har förändrats över tid. Exempelvis blir årsringarna tunnare när vädret är kallt eller torrt.
Vid Mauna Loa-observatoriet på Hawaii i USA har man mätt koldioxidnivåerna i atmosfären sedan 1958. På denna avlägsna plats är luften oförstörd och mätningar därifrån är därför en bra indikator på koldioxidnivåerna i världen.
Med hjälp av satellitbilder går det att se hur istäcket över havet i Arktis och Antarktis förändras över tid.
Dåliga nyheter
De flesta forskare är överens om att jorden värms upp snabbare än någonsin och att detta beror på alla de växthusgaser som vi människor pumpar ut i atmosfären. Detta gör vi på olika sätt, bland annat genom att förbränna fossila bränslen (kol, olja och gas), köra bil och hugga ned skogar.
Många av oss har redan sett och upplevt vad klimatförändringarna ställer till med. Men det handlar inte bara om extremt väder som översvämningar, torka och orkaner. Långsammare och mindre märkbara förändringar i vårt klimat kan komma att förändra vårt sätt att leva.
Goda nyheter
Lyckligtvis finns det även goda nyheter. I Paris i december 2015 enades 195 länder (nästan hela världen) om det första juridiskt bindande globala avtalet för att hantera klimatförändringarna. I EU och resten av världen har regeringar, företag och privatpersoner redan börjat arbeta för att få bukt med orsakerna och anpassa sig till den stora omställningen.
Vi har alla en viktig roll i att bekämpa klimatförändringarna eftersom detta är ett globalt problem som påverkar var och en av oss.
Vi bor på samma planet och förändringar som genomförs på en plats kan påverka människor långt borta. Man kan säga att vårt beteende gör ett bestående intryck, som fotavtryck. Därför kan var och en av oss genom våra handlingar och val bidra till att minska avtrycket och bekämpa klimatförändringarna.
Extremt väder på grund av klimatförändringar
Gör så här …
Klicka på den interaktiva kartan för att se exempel på väderrelaterade avvikelser runtom i världen
Haven i fokus
Stigande havsnivåer
Mellan 1901 och 2010 steg de genomsnittliga havsnivåerna i världen med 19 cm. Det finns två huvudorsaker till detta. För det första utvidgar sig vatten ju varmare det blir och tar därmed mer plats. För det andra gör den globala uppvärmningen att glaciärerna och de väldiga istäckena på Grönland och i Antarktis smälter snabbare, vilket gör att det blir mer vatten i haven.
Resultatet blir stigande havsnivåer, vilket leder till översvämningar av lågt liggande kustlinjer. Vissa öar hotas att dränkas helt.
Högre havsnivåer kan också skada viktiga ekosystem längs kusterna, till exempel mangroveskogar, där ungfiskar och andra djur ofta vistas. Mangroveskogarna har en viktig funktion i att skydda djur och växter från stormar som eroderar kusterna. Och när saltvatten sköljer in och sugs upp av marken förstörs dricksvattnet och marken, så att det blir omöjligt att odla grödor.
Hotade öar
Kan du föreställa dig hur det skulle vara att få veta att ditt hem en dag kommer att ligga under vatten?
Marshallöarna i norra Stilla havet är en av de mest sårbara önationerna i världen. En stor del av landytan ligger redan nu bara cirka tre meter över havsnivån.
Forskare säger att om havsnivån höjs med bara 80 cm skulle två tredjedelar av landet hamna under vatten.
Varmare hav
Klimatförändringarna har också stor påverkan på världens hav. Haven har absorberat mer än 90 % av den extra värme som kommer från de förändringar i atmosfären som människorna åstadkommit de senaste 40 åren.
Även om detta förstås innebär att atmosfären inte värms upp så mycket som den kunde ha gjort så gör det att haven blir varmare. Det varmare vattnet får arter som fisk, räkor, valar och plankton (små organismer som fiskarna äter) att flytta till polerna där vattnet är kallare.
Räkliknande krill, som är föda åt fiskar och valar, förökar sig exempelvis bäst i kallt vatten. Varmare vatten leder till att mängden krill minskar och fiskarna blir färre. Dessutom får korallreven svårt att överleva när vattnet blir för varmt och det är där som över 25 procent av allt liv i havet håller till och många fiskar fortplantar sig.
Haven absorberar cirka en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år. När koldioxidnivåerna stiger gör detta att större mängder gas lagras i haven. Detta hjälper i och för sig till att reglera klimatet men förändrar samtidigt den kemiska balansen i haven.
Vattnet blir surare vilket skadar livet i haven, i synnerhet skalbyggande havsdjur som humrar, ostron och koraller.
Detta är mycket oroande eftersom de är längst ned i näringskedjan för ett antal olika arter.
Djuren drabbas hårt av klimatförändringarna
Matbrist i polartrakterna
Många land- och havslevande djurarter har redan flyttat till nya platser. En del löper större risk att utrotas om vi inte gör något åt klimatförändringarna.
De största rovdjuren i polartrakterna, som sjöleoparder och isbjörnar, behöver små alger som växer på undersidan av isen för att överleva. Dessa alger är nämligen början på nästan alla näringskedjor i polartrakterna. Plankton äter alger, småfisk och krill, medan andra djur äter plankton och så fortsätter kedjan upp till fiskar, pingviner och sälar. Men de här näringskedjorna bryts när det blir mindre is i Antarktis och Arktis.
Vilka blir konsekvenserna för människorna?
Klimatförändringarna har medfört permanenta förändringar på jorden och dessa förändrar i allt högre grad människors sätt att leva.
Farliga myggor
Förändringar i klimatet innebär också att vissa insekter som tidigare levde i ett visst område nu tränger in på nya ställen.
Vissa myggor överför sjukdomar som gula febern, denguefeber, chikungunya och malaria när de biter. Från början levde dessa insekter endast på platser med tropiskt klimat, men i dag lever och fortplantar sig vissa av dem i södra Europa eftersom klimatet blivit varmare där.
Mindre mat, större problem
Brännande hetta och brist på vatten är en katastrofal kombination för grödor och världens mattillgångar. Växter behöver vatten för att överleva och om det inte finns växter att äta svälter boskapsdjuren. När det översta jordskiktet på en åker torkar ut blir det dammigt och blåser bort, och då tar det med sig viktiga näringsämnen som växterna behöver.
Resultatet blir mindre mat, vilket är ett stort problem eftersom världens befolkning år 2050 väntas ha stigit från dagens 7 miljarder till 9 miljarder. Vi kommer alltså att behöva mer mat, inte mindre.
Vår tillgång till mat hotas också av klimatförändringarnas negativa effekter på bin och andra pollenspridare. Allt detta innebär att vi måste förhindra klimatförändringar så mycket vi kan och anpassa vårt jordbruk efter ett förändrat klimat.
Staden som sjunker
Träpålarna som Venedig är byggt på försvinner ner i den grunda lagunens lera iAdriatiska havet.
Eftersom vattnet i lagunen stiger med omkring 2 mm varje år är den kombinerade effekten en höjning av havsnivån på 4 mm.
Upprepade översvämningar skadar de historiska byggnaderna, täcker över vägar och påverkar turismen.
Emellertid pågår ett projekt för att installera 78 enorma stålportar som ska skydda staden från översvämningar upp till 3 m. Utöver portarna ska Venedig få extra skydd genom att återställa salta våtmarker, som ska agera naturliga barriärer mot höjningar av havsnivån.
Som du ser är situationen inte optimal, varken för jorden eller för människorna ... Hur ser då lösningarna ut?