Klimat

EU:s klimatarbete

Att förhindra farliga klimatförändringar är en viktig EU-fråga. EU-länderna arbetar för att kraftigt minska sina utsläpp och uppmanar andra länder och regioner att göra detsamma.

EU:s mål för 2020

  • 20 procent lägre växthusgasutsläpp än 1990
  • 20 procent förnybar energi
  • 20 procent högre energieffektivitet

EU:s mål för 2030

  • Minst 40 procent lägre växthusgasutsläpp än 1990
  • Minst 27 procent förnybar energi
  • Minst 27 procent högre energieffektivitet

Långsiktiga mål

Till 2050 vill EU minska utsläppen med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer som en del av industriländernas insatser.

Att omvandla EU till en energieffektiv och koldioxidsnål ekonomi kommer också att stärka ekonomin, skapa jobb och främja konkurrenskraften.

Jordens koldioxidavtryck © Hemera

Vägen till klimatmålen

I sitt arbete för klimatmålen kombinerar EU ekonomiskt stöd med lagstiftning.

Ekonomiskt stöd

  • Minst 20 procent av EU:s budget för 2014–2020 – hela 180 miljarder euro – ska gå till klimatinsatser. Dessutom bidrar EU-länderna med ytterligare pengar.
  • Genom utsläppshandeln finansierar EU demonstrationsprojekt för koldioxidsnål energi. Det gäller bland annat avskiljning och lagring av koldioxid, dvs. teknik för att ta hand om koldioxid från kraftverk och andra anläggningar och lagra den i berggrunden.

Lagstiftning

  • Utsläppshandeln är EU:s viktigaste verktyg för att minska industrins växthusgasutsläpp till lägsta möjliga kostnad.
  • EU-länderna måste främja förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och biomassa för att nå målen för miljövänlig energi.
  • EU-länderna måste minska energiförbrukningen i byggnader, och industrin måste förbättra energieffektiviteten för olika typer av utrustning och hushållsapparater.
  • Biltillverkarna måste minska koldioxidutsläppen från nya bilar och lastbilar.

Klimatanpassning

EU-kommission har antagit en klimatanpassningsstrategi och uppmanar alla EU-länder att senast 2017 ta fram strategier för att hantera klimatförändringens oundvikliga effekter. En del länder har redan tagit fram nationella strategier.

Det kan bland annat handla om att

  • minska vattenförbrukningen
  • anpassa byggnormer
  • bygga skyddsvallar mot översvämningar
  • utveckla grödor som klarar torka bättre.

Global uppvärmning på högst 2 °C

För att förhindra de allvarligaste klimateffekterna som skulle kunna få katastrofala följder för miljön måste vi begränsa jordens temperaturökning till högst två grader jämfört med tiden före industrialiseringen.

Det enades nästan alla världens länder om 1992 genom FN:s klimatkonvention.

För att nå målet måste alla länder stoppa ökningen av växthusgasutsläppen senast 2020 och minska dem med 60 procent till 2050 jämfört med 2010.

Om vi inte gör något för att minska utsläppen, eller inte gör tillräckligt, menar forskarna att jordens medeltemperatur till slutet av detta århundrade troligen ökar med mer än två grader och kanske till och med fem grader.

Internationellt arbete

EU har skrivit på det nya globala klimatavtalet från 2015 som ska börja gälla 2020 då Kyotoprotokollet löper ut.

Som världens största biståndsgivare satsar EU också stora belopp på klimatåtgärder i utvecklingsländerna.

Links
Informationen du söker finns på följande språk:English (en)