Nya rörlighetstjänster driver fram friskare städer

Enligt Världshälsoorganisationen är luftföroreningar det största miljöhotet mot människors hälsa.

Vägtrafiken är den främsta källan till två av de mest skadliga förorenande ämnena – fina partiklar och kvävedioxid. De båda orsakar tiotusentals förtida dödsfall varje år i Europas städer. EU:s strategi för smart och hållbar rörlighet har som syfte att minska transportutsläppen med 90 % till år 2050.

Personbilskörningen och luftföroreningarna kan dramatiskt minskas genom nya rörlighetstjänster, som samåkning, cykeldelning och smart kollektivtrafik.

Dessa tjänster överensstämmer väl med sammanhållningspolitiken 2021–2027 och den gröna givens finansiering av hållbar multimodal rörlighet i städer, och med åtagandena för ren transport i den nya Leipzigstadgan. I EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark rekommenderas åtgärder som är kopplade till Horisont Europas forskningsprioriteringar och initiativet om ett nytt Europeiskt Bauhaus. 

Samarbete mellan offentliga myndigheter, privat sektor och samhällsgrupper är nyckeln till förbättrad luftkvalitet och ren rörlighet – t.ex. i EU-initiativ som nätverken Innovativa åtgärder för stadsutveckling och URBACT.

I partnerskapen inom EU-agendan för städer har man identifierat transportrelaterade åtgärder som städer, invånare och andra berörda parter kan göra till strategier och projekt som förbättrar folkhälsan.

En guide till grönare val

I Helsingfors har man i projektet HOPE utvecklat appen Green Path, som guidar cyklister och fotgängare till mindre förorenade färdvägar. Appen använder luftkvalitetsdata i realtid och en databas med bidrag från allmänheten för att få igång en hälsosammare rörlighet.

På andra håll i Europa använder offentliga myndigheter i URBACT-planeringsnätverket CityMobilNetsig av EU-konceptet planer för hållbar rörlighet i städer för att främja en renare rörlighet.

En medlem, staden Bielefeld i Tyskland, har satt upp en strategi om att bilarna bara ska stå för 25 % av de lokala resorna senast 2030. Till åtgärderna hör att investera i infrastruktur och uppmuntra till cykling och gång.

Städerna utforskar också nya sätt för invånarna att få bättre tillgång till kollektivtrafik. I projektet INNOAIR i Sofia i Bulgarien införs eldrivna bussar som följer tidtabeller och färdvägar utifrån passagerarbeställningar i en app, som ett alternativ till korta bilresor.

Strategiskt stöd

Utöver planerna för hållbar rörlighet i städer finns det många globala och europeiska ramverk och verktyg där städer får hjälp att övergå till utsläppssnåla transporter.

Den nederländska staden Utrecht har verktyg för att bedöma hälsokonsekvenser, som också finns tillgängliga för andra städer som vill beräkna vad ändringar av infrastrukturen får för effekter. Till dessa Excel-baserade verktyg hör vägledning steg för steg i hur man tar fram policyer för bättre luftkvalitet.

Ett annat verktyg, Healthy Cities Generator (generatorn för friska städer), från åtgärdsplaneringsnätverket Healthy Cities inom URBACT och under ledning av Vic i Spanien, hjälper städer att framhålla en hälsosam användning av allmänna utrymmen, även sett till trafiken.

På strategisk nivå finns EU:s paket för rörlighet i städer, där städer kan få ta del av informationsutbyte, finansiering, forskning och internationellt samarbete för att utveckla strategier för hållbar rörlighet. Till detta stöd kommer nätverk, program och forskning från det globala borgmästaravtalet, som också hjälper städer att bygga vidare på allmänhetens växande intresse för grönare och renare resor.