Ett toppenprojekt
- 01 January 2005
Fritids- och sportcentret i Haanja, nära Estlands södra gräns, är ett mycket gott exempel på regional utveckling, både när det gäller målet och genomförandet.
Projektet föddes 1999 när finansdepartementet granskade projektidéer inom ramen för programmet PHARE ESC1 2000. Võru-regionen och Haanja kommun gick ihop för att föreslå att ett fritidscentrum skulle byggas vid foten av Estlands, ja till och med de baltiska ländernas, högsta berg, Suur Munamägi (Moder Berg), vars högsta topp är hela … 318 m.
På grund av dess relief besöktes regionen Haanja redan flitigt av längdskidåkare på vintern och mountainbike-cyklister på sommaren, men det fanns ingen infrastruktur för besökarna. Det handlade därför om att å ena sidan skapa ett mångsidigt centrum (med omklädningsrum, kafeteria, skiduthyrning, etc.) och å andra sidan att iordningställa spåren enligt standarder från Internationella skidförbundet för att kunna arrangera tävlingar på hög nivå. I detta syfte var det nödvändigt att göra om och bredda befintliga spår, köpa en specialsnöplog och annan underhållsutrustning. Det var också mycket viktigt att installera belysning i spåren eftersom vi bara har 6-7 timmars dagsljus på vintern. Slutligen och framför allt hade centret behov av en marknadsföringsplan för att göra reklam för platsen i Estland och hos våra grannländer.
Det svåraste har varit själva genomförandefasen. Konsekvensutvärderingen för miljön och utformningen av infrastrukturer har krävt stora ansträngningar och mycket tid. När sedan de tekniska och arkitektoniska kravspecifikationerna var avslutade visade det sig att de planerade resurserna till projektet inte alls var tillräckliga. Men som man säger: om man vill så kan man! Kommunen tvekade inte att bidra med ytterligare medel och det gjorde också den estniska staten. I detta avseende har hela genomförandet visat hur viktigt, ja till och med avgörande, det är att kunna räkna med gott samarbete mellan lokala och centrala myndigheter.
Resultat: man har byggt ett mycket vackert allroundcentrum som smälter in fint i miljön, som betjänar skidåkare på vintern och cyklister på sommaren, samt vandrare och andra fotgängare som vill njuta av utsikten från Estlands topp. Det är också möjligt att ta emot upp till 60 personer på konferenser. Skidåkaren kan välja spår på 1, 3, 5 och 10 km. En sträcka på 3,2 km, som är väl upplyst, gör att man kan åka skidor ända fram till klockan nio på kvällen. Projektet har omsatt 636 000 euro. Europeiska unionen har bidragit med 395 000, den estniska regeringen med 117 000 och Haanja kommun med 124 000.
Mati Alaver är tränare för det estniska längdskidåkningslaget och har lett flera estniska skidåkare upp på prispallen i såväl olympiska spel som världsmästerskap. När sport- och fritidscentret i Haanja invigdes i december 2003, uttryckte han följande för att sammanfatta framgången med projektet: “genom att inrätta ett sport- och fritidscentrum i den här regionen har myndigheterna fullgjort sitt uppdrag mot dem som gillar sport”. Hans tal var en stark signal till projektteamet som i tre års tid inte sparade på ansträngningarna eller tankemödan för att slutföra det hela.
Det har varit en svår uppgift för den lilla kommunen Haanja att för första gången genomföra ett projekt för ekonomisk och social sammanhållning med europeiska medel. Men denna framgång har utmynnat i godkännande av ett nytt PHARE ESC-projekt vars genomförande skulle börja redan 2004. Det handlar om en fullständig renovering av det torn som byggdes 1939 på Estlands högsta berg och som senast renoverades 1969.
(1) ESC: Ekonomisk och social sammanhållning.