Alla kan drabbas av fattigdom någon gång i sina liv. Men några grupper i samhället är mer utsatta som till exempel barnfamiljer, särskilt familjer med många barn eller familjer med ensamstående föräldrar, äldre, funktionshindrade och invandrare. Risken är större för kvinnor i alla grupper att drabbas av fattigdom.
Fattigdom påverkar människor på många sätt och har ett nära samband med social utestängning. Förutom välkända problem som dåliga bostäder och hemlöshet är det troligt att fattiga människor oftare drabbas av:
För att lösa de här problemen och andra liknande problem erbjuder EU en ram inom vilken medlemsstaterna kan utveckla sina egna prioriteringar och strategier. Ramen tar hänsyn till att fattigdom är en mångfacetterad företeelse och fokuserar särskilt på att:
Fakta och siffror om fattigdom i EU en
Viktiga indikatorer land för land 
en
Det finns omkring 19 miljoner fattiga barn i EU. Det är mer sannolikt att barn som växer upp i fattiga hushåll fastnar i en fattigdomsfälla som varar hela livet och som överförs till nästa generation.
Fattiga barn möter ett antal olika samverkande problem, bland annat dåliga boendeförhållanden och dålig hälsovård, begränsade utbildningsmöjligheter och brist på nyttig mat och kläder.
2006 satte Europeiska rådet utrotandet av barnfattigdom högst upp på EU:s politiska agenda. Medlemsstaterna ska utveckla långsiktiga strategier för att förhindra och utrota barnfattigdom. De omfattar en lång rad sociala, kulturella och ekonomiska handlingsprinciper.
Att ha en bostad är en grundläggande rättighet och alla ska ha ett tryggt och säkert boende. Ändå saknar tusentals européer tak över huvudet.
Människor kan bli hemlösa av många olika anledningar till exempel på grund av arbetslöshet eller för att komma undan våld i hemmet. Dessutom riskerar många människor som lever på gatan att drabbas av psykiska sjukdomar och hamna i narkotika- eller alkoholmissbruk. Människor som drabbas av hemlöshet tillhör samhällets mest utslagna och utsatta människor.
Förutom hemlöshet kan ett oanständigt boende eller en för hög bostadskostnad i förhållande till hushållsbudgeten leda till ytterligare social utestängning.
Åtgärderna för att förebygga och bekämpa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är centralt i den europeiska strategin för social trygghet och social integration, vars mål är att samordna medlemsstaternas åtgärder och uppmuntra ett utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna.
Just nu jobbar man med att etablera allmänna definitioner för hemlöshet och utveckla indikatorer. Genom att lära sig mer om ämnet och dess sammanhang kan bättre redskap utvecklas för att lösa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Redskapen ska vara ett stöd för EU och dess medlemsstater, så att de kan skapa en effektivare politik för att hjälpa de hemlösa.
Vissa befolkningsgrupper löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Det gäller barnfamiljer, särskilt stora familjer och familjer med ensamstående föräldrar, äldre, funktionshindrade och invandrare.
De här utsatta grupperna har ofta en lägre sysselsättningsgrad, en högre grad av ofullbordad skolgång och de löper större risk för ekonomisk utestängning än andra samhällsgrupper.
EU vill öka förståelsen för varför de här grupperna oftare drabbas av fattigdom och hur man bäst kan integrera dem i samhället. Allmänna målsättningar och indikatorer behövs för att få en bättre förståelse för problemet. Åtgärderna som EU har antagit är lika varierande som gruppernas problem:
Målet är att förbättra situationen för grupperna genom att:
I dag har många européer, särskilt de som har drabbats av fattigdom inte tillgång till finansiella tjänster som spar- och transaktionskonton. De har också svårt att spara pengar, ta lån och få tillgång till försäkrings- och betalningstjänster.
Tillgång till finansiella tjänster är en förutsättning för att medborgarna ska vara ekonomiskt och socialt integrerade i dagens samhälle. Det är också ett krav vid anställning, ekonomisk tillväxt, fattigdomsminskning och social integration.
I vissa fall nekas personer som lever på existensminimum att öppna ett bankkonto, vilket leder till ytterligare social utestängning. För att lösa problemen samordnar EU riktlinjer och andra handlingsprogram mellan medlemsstaters regeringar och andra aktörer.
Europeiska kommissionen höll 2009 två offentliga samråd för att införa regler som ska garantera att de flesta människor får tillgång till ett enkelt bankkonto:
Åtgärderna inriktar sig på att stöda skuldrådgivning samt informations- och utbildningsprogram.
Sysselsättning av hög kvalitet är en förutsättning för att människor ska komma ur fattigdom och för att främja social integration.
Problemet är att de mest utsatta i samhället, ensamstående föräldrar, invandrare, äldre personer, ungdomar, lågutbildade och funktionshindrade för det mesta har minst chans att hitta en trygg, varaktig anställning. De kommer också med större sannolikhet att påverkas av ekonomiska nedgångar som den som Europa befinner sig i idag.
EU har en infört rad politiska och finansiella åtgärder som ska förbättra arbetsutsikterna för socialt utestängda grupper. Ett exempel är Europeiska sysselsättningsstrategin som fokuserar på att utveckla fler och bättre jobb för alla européer. Samtidigt finansierar Europeiska socialfonden och andra EU-program utbildning, vidareutveckling och stöd på arbetsplatser för att hjälpa utsatta personer att hitta eller behålla jobb.
EU uppmuntrar medlemsstaterna att i en gemensam satsning i kampen mot fattigdom och social utestängning utveckla en aktiv integrationspolitik. En aktiv integration fokuserar på att ge så många människor som möjligt jobb och samtidigt försäkra att de som inte kan komma ut på arbetsmarknaden ska få praktiskt stöd så att de kan leva ett meningsfullt liv.
Aktiv integration fokuserar på tre allmänna principer:
EU kommer att uppmuntra utveckling av aktiv integration genom att samordna åtgärder i Europa och genom att hjälpa medlemsstaterna att lära sig av varandra.
Till förstasidan