Reports
Datum: 16 dec 2016
Tema: Business support, Energy, Environment, EU Strategy for the Baltic Sea Region, EU Strategy for the Danube Region, Tourism, Transport, Research & Development, EU Strategy for the Adriatic and Ionian Region, Social inclusion, Jobs, Education and Training, Structural Funds management and Governance
Språk: bg | cs | da | de | el | en | es | et | fi | fr | hr | hu | it | lt | lv | mt | nl | pl | pt | ro | sk | sl | sv
Globaliseringen har gjort olika länder allt mer beroende av varandra och i dag måste problem åtgärdas över nationsgränser. Det är därför nödvändigt att reflektera över hur makroregioner i egenskap av nya funktionella områden kan bidra till att dels förbättra genomförandet av EU:s politik och program, dels uppnå territoriell sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Framväxten av makroregionala strategier har drivits av ett antal EU-länder och regioner som ett komplement till ländernas traditionella politik för territoriell förvaltning. Dessa strategier är utformade för att tackla gemensamma utmaningar, t.ex. innovationsdriven tillväxt, miljö eller klimatförändringar, med hjälp av en bottom-up-strategi som inbegriper nationella, regionala och lokala aktörer.
Sedan Europeiska rådet godkände EU:s strategi för Östersjöregionen år 2009 har ytterligare tre makroregionala strategier utvecklats: EU:s strategi för Donauregionen år 2011, EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen år 2014 och EU:s strategi för Alpregionen år 2016.
De makroregionala strategierna omfattar nitton EU-länder och åtta länder utanför EU, och har nu blivit en integrerad del av EU:s politiska ram. Syftena med dessa strategier är helt i linje med EU:s politiska prioriteringar. Strategierna stärker synergierna mellan olika politikområden och instrument i EU och är förankrade i sammanhållningspolitiken.
Makroregionala strategier förstärker sammanhållningspolitikens samarbetsdimension. Strategierna utgör en plattform för ett sektorsövergripande styre som omfattar flera länder och flera nivåer, och som även är öppet för länder utanför EU. Strategierna kan spela en central roll för att hjälpa dessa länder att stärka sina förbindelser med EU och mildra eventuella negativa effekter vid EU:s yttre gränser.