Nyheter
Nyhetsbrev
Pressmeddelanden
Tal

Första besöket? Om detta är första gången du besöker vår hemsida kan följande korta introduktion till den information som finns här vara till nytta. Den socialpolitiska agendan Den socialpolitiska agendan Denna ambitiösa plan är grunden för vår verksamhet. Syftet med den är att underlätta moderniseringen av den europeiska sociala modellen så att den kan svara mot de stora ekonomiska och samhälleliga förändringarna i Europa. Den socialpolitiska agendan bidrar till EU:s övergripande mål att stärka de ekonomiska resultaten, skapa fler och bättre arbetstillfällen och dra full nytta av de möjligheter som erbjuds i det kunskapsbaserade samhället. Sysselsättning Den europeiska sysselsättningsstrategin I Amsterdamfördraget från 1998 sägs att ett av gemenskapens mål ska vara att främja sysselsättningen. Detta mål ska uppnås med hjälp av en strategi bestående av de fyra prioriterade områdena (s.k. pelare) anställbarhet, företagaranda, anpassningsförmåga och jämställdhet, som beskrivs närmare i sysselsättningsriktlinjerna. Varje år omsätter medlemsstaterna dessa riktlinjer i praktiken genom nationella handlingsplaner för sysselsättningen. Handlingsplanerna granskas av kommissionen och rådet, och resultaten redovisas i en gemensam rapport om sysselsättningen. Slutsatserna av de gemensamma sysselsättningsrapporterna kan leda till att riktlinjerna och de landsspecifika rekommendationerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik formuleras om. EURES EURES är ett samordnat nätverk för europeiska arbetsförmedlingar och möjliggör fri rörlighet för arbetstagarna i de 31 länderna i EES-området. I nätverket deltar offentliga arbetsförmedlingar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Målen för verksamheten är följande: Att ge råd och information om arbetstillfällen och arbets- och levnadsvillkor i EES till sådana arbetstagare som är intresserade av att flytta. Att hjälpa arbetsgivare att rekrytera personal från andra länder. Att ge råd till arbetstagare och arbetsgivare i gränsregioner. Lokal utveckling Insatserna på detta område handlar främst om att öka det lokala och regionala deltagandet och härigenom öka sysselsättningen. Den lokala dimensionen har getts allt större tyngd bland annat i sysselsättningsriktlinjerna, och trenden mot lokala partnerskap och decentralisering är synlig i medlemsstaternas genomförande av den europeiska sysselsättningsstrategin. Europeiska socialfonden ESF Europeiska socialfonden (ESF) är det främsta verktyget för Europeiska unionen när det gäller att finansiera de strategiska sysselsättningspolitiska målen. I över 50 år har man investerat i program för att utveckla kompetens och anställbarhet. Programmen planeras av medlemsstaterna i samarbete med Europeiska kommissionen, och genomförs i form av ett flertal projekt där både offentliga och privata organisationer deltar. Projekten väljs ut och förvaltas av medlemsstaterna och regionerna i Europa. Deltagarna kan bestå av nationella, regionala och lokala myndigheter, utbildningsanstalter, frivilligorganisationer och arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och företagsråd, bransch- och yrkesorganisationer samt enskilda företag. ESF ska också ta initiativ till nya projekt som uppmuntrar till samarbete på många olika nivåer och till överföring av europeiskt kunnande. Gemenskapsinitiativet EQUAL EQUAL finansieras genom ESF och prövar nya sätt att motverka den diskriminering och bristande jämställdhet som upplevs av personer i arbetslivet eller av arbetssökande. Huvudprinciperna i EQUAL är transnationellt samarbete, innovation, ökat inflytande, temainriktning och partnerskap, informationsspridning och integration. Ett separat tema inom EQUAL gäller asylsökandes behov. Innovativa åtgärder (artikel 6) ESF försöker också finna nya strategier för innehåll och/eller organisation av sysselsättning, bl.a. yrkesinriktad utbildning, och näringslivets anpassning. Dessa kallas "åtgärder enligt artikel 6" och består bland annat av pilotprojekt, studier, utbyte av erfarenheter samt informationsverksamhet. Åtgärderna förvaltas direkt av Europeiska kommissionen och mervärdet av de innovativa åtgärderna enligt denna artikel består av att värdefulla erfarenheter som gjorts inom dessa projekt förmedlas till hela ESF-målgruppen. Arbetsvillkor och arbetsorganisation Social dialog Dialogen mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare är grundstenen i den europeiska sociala modellen. Kommissionen antog i juni 2002 ett dokument som syftar till att ge den europeiska sociala dialogen ny kraft och som särskilt lyfter fram tre områden: En uppmaning till arbetsgivare och fackföreningar i EU att förbättra och utvidga sin oberoende dialog. Ett toppmöte för att förbättra möjligheterna för arbetsmarknadens parter att engagera sig i EU-strategin för ekonomisk och social reform. Det akuta behovet av att i högre grad stödja strukturer för social dialog i kandidatländerna. Företagens sociala ansvar Företagens sociala ansvar är ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med olika intressegrupper. Företagen och intressegrupperna i dag upplever i allt högre grad att nyckeln till långsiktigt stabila företagsresultat och aktievärden ligger i ett ansvarsfullt agerande. Företagens sociala ansvar handlar också om att hantera förändringar på företagsnivå på ett socialt ansvarsfullt sätt. Större medvetenhet om vikten av företagens sociala ansvar skulle på ett avgörande sätt kunna bidra till att EU uppnår sina strategiska mål, nämligen att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin i världen, med hållbar ekonomisk tillväxt och en kvantitativ och kvalitativ förbättring av sysselsättningen samt ökad social sammanhållning. Ett av de viktigaste instrumenten i kommissionens strategi för att främja företagens sociala ansvar är ett flerpartsforum för dessa frågor på EU-nivå. Flerpartsforumet leds av kommissionen och är en mötesplats för europeiska organisationer som företräder arbetsgivare, fackföreningar och det civila samhället samt för nätverk av företag. Målet är att främja innovativa, enhetliga och öppna metoder och verktyg på detta område. Arbetsrätt Europeiska kommissionen har i uppgift att harmonisera den befintliga arbetslagstiftningen, och verksamheten består därför främst av att utfärda dokument och direktiv om t.ex. arbetstagarrepresentation, lika behandling i arbetslivet, arbetstidens förläggning, skydd av personuppgifter samt arbetsvillkor för visstidsanställda. Arbetsmiljö Gemenskapens arbetsmiljöarbete grundar sig på den allmänna principen om att medlemsstaterna måste ägna särskild uppmärksamhet åt arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet och åt att harmonisera och upprätthålla alla förbättringar på detta område. I praktiken har detta inneburit att man vidtagit åtgärder för att skydda arbetstagare från risker med kemiska, fysikaliska eller biologiska agens (t.ex. buller eller vibration), men det kan också betyda att man främjar en förbättring av hälsan och säkerheten i arbetet för olika grupper av arbetare (visstidsanställda, gravida arbetstagare eller ungdomar m.fl.). Kommissionen antog den 12 mars 2002 en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen som sträcker sig över perioden 2002 - 2006 (KOM(2002) 118). Fri rörlighet för arbetstagare Möjligheten att få arbete i en annan medlemsstat är en grundläggande aspekt av den fria rörligheten för personer inom EU. Den europeiska arbetsmarknaden erbjuder tack vare sin storlek många möjligheter för arbetssökande att hitta arbete och för arbetsgivare att hitta arbetstagare med rätt kompetens, och kan härigenom gynna sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Syftet med verksamheten på detta område är att öppna de europeiska arbetsmarknaderna för alla arbetstagare i EU. Rätten att arbeta i andra medlemsstater omfattar rätt till lika behandling i fråga om arbetsvillkor och rätt till social, ekonomisk och kulturell integration för migrerande arbetstagare och deras familjer. Samordning av systemen för social trygghet Arbetstagarnas rätt till fri rörlighet stöds av ett system för samordning av systemen för social trygghet. På webbplatsen för den europeiska sysselsättningsstrategin ges lättfattlig information om rättigheter och skyldigheter i fråga om socialförsäkring, och relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning beskrivs. Denna information kan vara användbar om du kommer i kontakt med socialförsäkringssystemet i en annan medlemsstat, t.ex. om du flyttar till ett annat land i EU eller vistas tillfälligt i en annan medlemsstat. Ett samhälle för alla Social situation och demografi I detta avsnitt finns analyser och uppgifter om befolkningsutveckling och sociala förhållanden. Det innehåller också information om arbetet inom Europeiska observationsorganet för den sociala situationen, demografi och familjefrågor. Social integration Kampen mot oacceptabelt höga nivåer av social utslagning har blivit ett fullvärdigt socialpolitiskt mål, och medlemsstaterna samordnar nu sina insatser genom en årlig process i likhet med den inom europeiska sysselsättningsstrategin. Att bygga ett mer "integrerat" EU anses vara nödvändigt för att unionen ska uppnå sina långsiktiga strategiska mål hållbar ekonomisk tillväxt, en kvantitativ och kvalitativ förbättring av sysselsättningen samt ökad social sammanhållning. Social trygghet i EU Kommissionen använder samma samordningsmetod som den som används för sysselsättningen för att jämföra medlemsstaternas sociala system (social trygghet, pensioner, hälso- och sjukvård osv.). Syftet är att försöka fastställa hur Europa kan hantera demografiska förändringar och befolkningsutvecklingen. Genom tjänsten MISSOC (social trygghet i medlemsstaterna) hittar man uppgifter om alla system för social trygghet i medlemsstaterna, allt från finansiering till hälso- och sjukvård, sjukvårdsförmåner och pensioner. Det finns också en regelbunden bulletin om specifika frågor som gäller social trygghet. Grundläggande sociala rättigheter och åtgärder mot diskriminering Här hittar man information om kommissionens insatser för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning, främja dialogen med det civila samhällets organisationer, och främja genomförandet av EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Medborgardialog Kommissionen publicerade 2000 diskussionsunderlaget "Kommissionen och de enskilda organisationerna - för ett stärkt samarbete". Dokumentet hade två syften, nämligen att ge en översikt av de nuvarande relationerna mellan kommissionen och icke-statliga organisationer och att föreslå olika sätt att stärka dessa. Diskussionsunderlaget utgör fortfarande grunden för en mer enhetlig samarbetsram än tidigare för hela kommissionen. Handikappfrågor Målet för EU:s handikappstrategi är att skapa ett samhälle som är öppet för alla. En viktig del av denna strategi består i att fastställa och undanröja hinder. Strategin har tre grundelement, nämligen samarbete, funktionshindrades deltagande och gradvis integrering av handikappfrågor i det politiska arbetet. År 2003 har utsetts till Europeiska handikappåret. Under handikappåret kommer man att arbeta för att skapa lika rättigheter för funktionshindrade personer. I olika delar av Europa kommer man att ägna sig åt de många samhällsområden där européer som har ett funktionshinder (var tionde person) fortfarande upplever att det finns hinder eller blir diskriminerade. Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män Detta betyder att alla medborgare, såväl kvinnor som män, ska ha lika möjligheter till deltagande och representation i det ekonomiska livet, i beslutsfattandet, i det sociala och kulturella livet samt i det civila samhället. Det politiska åtagandet att främja jämställdhet har funnits länge på EU-nivå. Gemenskapens rättsliga ram garanterar att kvinnor och män är lika inför lagen. Lagstiftningen om lika behandling är dessutom en väletablerad och integrerad del av gemenskapens regelverk, som måste följas av de länder som ansöker om medlemsskap i EU. Även om det har gjorts betydande framsteg i fråga om kvinnors ställning i medlemsstaterna brister det fortfarande i jämställdheten. Kvinnors intressen, behov och ambitioner bör beaktas och ha samma vikt som mäns i utformningen och genomförandet av politiken. Detta kallas "integrering av ett jämställdhetsperspektiv". Parallellt med detta vidtas specifika åtgärder på områden där det fortfarande brister i fråga om jämställdhet. Övergripande verksamhet Utvidgningen Utvidgningen är förmodligen en av de största utmaningarna för EU i förberedelserna för 2000-talet. Sysselsättningen och de sociala frågorna är en viktig dimension i utvidgningsprocessen. EU har utarbetat ett särskilt regelverk på områden som arbetsvillkor, jämställdhet, hälsa och säkerhet i arbetet, diskriminering och fri rörlighet för arbetstagare. Medlemsstaterna har inlett ett intensivare samarbete kring politiken för sysselsättning, social trygghet och social integration. Europeiska socialfonden stöder genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin i medlemsstaterna. EU anser att det är mycket viktigt att arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället deltar i den politiska debatten. Kandidatländerna måste ha accepterat denna sysselsättnings- och socialpolitiska dimension senast när de blir medlemmar i EU. Internationellt samarbete Den europeiska socialpolitiska agendan är relevant också utanför EU:s gränser. Med tanke på globaliseringen blir det internationella samarbetet allt viktigare. Kommissionen samarbetar aktivt med internationella organisationer som FN, OECD och Internationella arbetsorganisationen samt med länder som USA och Japan i syfte att främja såväl EU:s sociala modell och de resultat som uppnåtts som grundläggande arbetsnormer. Genom samarbetet kan EU också lära av erfarenheterna i andra länder. Kunskapssamhället Vi talar ofta om "informationssamhället", som kännetecknas av en allt större mängd information och informations- och kommunikationsteknik, eller om "det kunskapsbaserade samhället", varvid betoningen ligger på det faktum att investeringar i immateriellt, mänskligt och socialt kapital betraktas som en värdefull tillgång tillsammans med kunskap och kreativitet. Dessa förändringar kan innebära nya sysselsättningsmöjligheter, mer meningsfulla arbeten, nya verktyg för allmän och yrkesinriktad utbildning, förenklad tillgång till offentliga tjänster och ökad integration för mindre gynnade personer och regioner. I detta avsnitt presenteras de insatser som EU har gjort för att hjälpa dig att ta tillvara möjligheterna och undvika riskerna i detta nya samhälle. Du hittar också forskningsresultat om aktuella händelser.