Det här kapitlet förklarar vad som krävs för att du ska få ersättning när din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och hur du ansöker om sådan ersättning. Det beskriver också storleken på den ersättning du kan få och hur länge den kan betalas ut. Här tas även andra förmåner upp som du kan ha rätt till vid sjukdom, bl.a. ersättning vid rehabilitering och högriskskydd för dig som antingen blir sjuk ofta eller riskerar att bli långvarigt sjuk.

Kapitlet täcker:

• Sjuklön från arbetsgivaren
• Sjukpenning från Försäkringskassan
• Andra ersättningar från Försäkringskassan när du är förhindrad eller måste avstå från att arbeta, såsom sjukersättning, aktivitetsersättning, förebyggande sjukpenning, rehabiliteringsersättning, smittbärarpenning och närståendepenning
• Högriskskydd och särskilt högrisksskydd

I vilken situation kan jag få ekonomisk ersättning när jag inte kan arbeta på grund av sjukdom?

Om du inte kan jobba på grund av att du är sjuk kan du normalt få ersättning under hela sjukperioden. I början av en sjukperiod görs ett karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 % av den sjukersättning som du kan få under en normal vecka. Om du är sjuk ofta kan du ansöka om högriskskydd som innebär att du slipper avdrag från din sjukersättning. Som anställd får du sjuklön av din arbetsgivare upp till och med dag 14. Är du fortsatt sjuk därefter kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Den som är arbetslös kan få sjukpenning från Försäkringskassan efter ett avdrag som motsvarar sjukersättning för en hel sjukdag. Egenföretagare kan också få sjukpenning från Försäkringskassan efter en karenstid.

Även i andra situationer kan du få ersättning från Försäkringskassan, till exempel om du inte kan arbeta på grund av pågående rehabilitering, bär på en smitta eller vårdar en närstående som lider av en livshotande sjukdom.

Hur mycket du får i ersättning beror på din inkomst. Det finns dock en maxgräns för hur mycket du kan få.

De flesta ersättningar som beskrivs i detta kapitel är arbetsbaserade förmåner, dvs. för att du ska ha rätt till dessa krävs att du förvärvsarbetar eller har förvärvsarbetat. Du som kommer från ett annat EU-land eller Storbritannien* och arbetar i Sverige omfattas av försäkringen från och med den första dagen i anställningstiden. Du betalar skatt på ersättningen om inget annat anges.

* Varje ärende måste bedömas individuellt för att avgöra om en person faller inom ramen för artikel 30 i utträdesavtalet, och därför gäller EU: s samordningsförordningar, eller om de faller inom ramen för situationer som beskrivs i artikel 32 i utträdesavtalet / eller omfattas av nationell lagstiftning och protokollet om social trygghetssamordning som bifogas handels- och samarbetsavtalet.

Vilka villkor måste jag uppfylla?

Sjuklön från arbetsgivaren

För att få sjuklön måste du vara anställd i minst en månad eller ha jobbat sammanhängande i 14 dagar. Om du är borta från arbetet i mer än 7 dagar på grund av sjukdom i så behöver du visa ett läkarintyg.

Sjukpenning från Försäkringskassan

Är du som anställd sjuk längre än 14 dagar kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Du måste vara borta minst 25 procent av din vanliga arbetstid på grund av sjukdom. Det är din arbetsförmåga och inte sjukdomen i sig som avgör om du får ersättning. Du måste också vara försäkrad i Sverige, vilket du normalt är om du arbetar här. Det finns vissa undantag när du jobbar i ett annat land men fortfarande är försäkrad i Sverige eller när du jobbar i Sverige och är försäkrad i ett annat land.

Du måste kunna visa läkarintyg som beskriver din sjukdom eller skada. Det är Försäkringskassan som utifrån läkarintyget, och eventuell annan utredning, bedömer om din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och beslutar om du har rätt till sjukpenning. Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte bedöms klara av ditt vanliga arbete.

Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte bedöms kunna utföra ditt vanliga arbete eller något annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda dig. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte bedöms kunna arbeta i ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Här finns dock vissa undantag. Din arbetsförmåga behöver t.ex. inte bedömas mot den vanliga arbetsmarknaden när det är mycket troligt att du kan komma tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare innan det har gått 365 dagar från det att du blev sjuk eller om en sådan bedömning är oskälig. Även du som är egen företagare, arbetslös eller ledig med föräldrapenning kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Som egenföretagare bedöms din arbetsförmåga under de första 180 dagarna mot ditt vanliga arbete och därefter, på samma sätt som för anställda, mot den vanliga arbetsmarknaden. Är du arbetslös bedöms din arbetsförmåga hela tiden mot den vanliga arbetsmarknaden. Om du är föräldraledig men på grund av sjukdom inte kan vårda ditt barn kan du få sjukpenning om någon annan måste vara hemma och vårda barnet istället för dig.

Andra ersättningar

Du kan ha rätt till flera andra typer av ersättningar så som förebyggande sjukpenning för behandling som ges för att förebygga behovet av sjukskrivning, rehabiliteringspenning betalas under sjukdomsperioden när du deltar i yrkesutbildning och smittbärarpenning om du måste avstå från att jobba på grund av smitta. Om det är troligt att du inte alls kan jobba igen kan du få sjukersättning. Om du är under 30 år och inte kan arbeta under åtminstone ett år kan du få aktivitetsersättning.

Om du avstår från att jobba för att ge stödjande vård till en närstående som lider av en livshotande sjukdom i Sverige kan du få närståendepenning. Till närstående räknas de som har nära relationer med den sjuke. Man behöver inte vara släkt. Du kan också få ersättning för vård av barn. Du kan läsa mer om det i kapitlet Annat stöd för föräldrar.

Karensavdrag

Vid ingången av en sjukperiod kommer ett karensavdrag på 20 % av den genomsnittliga sjukpenningen eller sjukersättningen som du kan få under en vecka att tillämpas. Egenföretagare har en grundkarens på 7 dagar men kan aktivt välja en kortare eller längre karensperiod. Omfattas du av högriskskydd kan du dock slippa karensdagen.

Högriskskydd

Det finns ett allmänt högriskskydd som innebär att karensavdraget endast tillämpas 10 gånger under en 12-månadersperiod. Är du sjuk fler än 10 gånger får du stöd utan avdrag. Det gäller inte egna företagare som har valt 14 eller fler karensdagar. Du kan också ansöka om särskilt högriskskydd om du har en medicinskt dokumenterad sjukdom med ökad risk för ett stort antal sjukperioder, eller om du ska donera organ eller vävnader. Då kan du få sjuklön utan karensavdrag och din arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden. Arbetsgivaren kan också få samma ersättning om du har en medicinskt dokumenterad sjukdom och det finns en risk för att du kommer att vara sjuk under en längre period. I det senare fallet kommer emellertid ett karensavdrag att göras.

Vad har jag rätt till och hur får jag del av det?

Ersättning vid sjukdom baseras på din inkomst. Är du anställd räknar man med din årsinkomst före skatt. För egenföretagare gäller nettointäkten. På Ersättningskollen kan du räkna ut hur mycket du kommer få i ersättning om du är sjuk. I normalfallet gäller:

Sjuklön från arbetsgivaren

Sjuklönen från din arbetsgivare är minst 80 procent av din lön. Med kollektivavtal kan den vara högre. För att få sjuklön måste du anmäla till din arbetsgivare att du är sjuk den första dagen du inte kan arbeta.

Sjukpenning från Försäkringskassan

När du som anställd har varit sjuk i 14 dagar ska din arbetsgivare anmäla det till Försäkringskassan. Är du egen företagare, arbetslös eller ledig med föräldrapenning ska du själv anmäla det till Försäkringskassan under den första sjukveckan. Därefter kan du ansöka om sjukpenning.

Har du en e‑legitimation kan du göra det på Mina sidor på Försäkringskassans hemsida. Du kan också skicka in en blankett.

De första 364 dagarna får du sjukpenning på normalnivå vilket är 80 procent av din inkomst multiplicerat med omräkningsfaktorn 0,97. Försäkringskassan baserar din ersättning på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som har ett tak på 525 000 kronor. Det motsvarar 10 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet (PBB) är ett belopp som ändras varje år för att följa det allmänna prisläget i Sverige.

Per dag kan du som mest få 1 116 kronor i sjukpenning på normalnivå. Har du en högre lön får du ingen ersättning för den delen som överstiger det beloppet. Är du arbetslös kan du inte få mer i sjukpenning än vad du får i a- kassa. Även som deltidarbetande kan du få sjukpenning. Efter 364 dagar kan du ansöka om förlängning och få sjukpenning på fortsättningsnivå. Den uppgår till knappt 75 procent av din inkomst. Är du allvarligt sjuk kan du dock få sjukpenning på den högre normalnivån utan tidsbegränsning.

Andra ersättningar

Andra typer av ersättningar vid sjukdom ligger i regel på samma nivå som sjukpenningen, det vill säga knappt 80 procent av din inkomst. Sjukersättning och aktivitetsersättning är dock 64,7 procent av din antagandeinkomst. Antagandeinkomsten räknas fram utifrån de pensionsgrundande inkomster som du haft under en bestämd period som löper bakåt i tiden från försäkringsfallet. Försäkringsfall är den tidpunkt då nedsättningen av arbetsförmågan nått den grad och varaktighet som krävs för rätt till sjukersättning. Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut med ett maxbelopp på 21 230 kronor i månaden. Har du haft låga inkomster eller inga alls får du istället garantiersättning som kan variera beroende på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Om du har e-legitimation, kan du inte ansöka om på Försäkringskassans hemsida utan du måste skicka in en blankett. Aktivitetsersättningen kan ges i perioder om ett till tre år i taget till den som är 19-29 år och har full eller delvis arbetsoförmåga (med minst 25 %) på grund av sjukdom eller nedsatt fysisk eller mental förmåga till arbete. Om du är 19–29 år kan du först få sjukersättning efter att du har permanent full arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller andra försämringar i fysisk eller mental förmåga till arbete. Efter att ha nått 30 år kan du då ta emot sjukersättning om du har permanent hel eller delvis arbetsoförmåga (med minst 25 %) på grund av sjukdom eller andra försämringar i fysisk eller mental förmåga till arbete. Sjukkompensation kan då betalas ut löpande fram till det att man fyller 66 år. För den som har fått sjukersättning kommer Försäkringskassan vart tredje år att göra en förnyad utredning för att se om arbetsförmågan förbättrats eller om det finns förutsättningar för att återkomma i arbete t.ex. genom rehabilitering.

Hur länge du kan få andra typer av ersättning varierar. Kontakta Försäkringskassans kundtjänst för mer information.

Förklaring av fackspråk

E-legitimation är en elektronisk id-handling som du kan legitimera dig med på internet på samma sätt som med ett körkort eller id-kort. Du kan skaffa e‑legitimation via de flesta svenska banker eller Telia: http://www.e-legitimation.se/

Karens är första dagen/dagarna du som är egen företagare är sjuk då du inte får ersättning.

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst. Huvudregeln är att din sjukpenninggrundande inkomst baseras på din inkomst från ditt arbete.

PBB står för prisbasbelopp. Det är ett belopp som används i flera svenska lagar. Det ändras varje år för att följa det allmänna prisläget i Sverige.

Formulär att fylla i

Om du har e-legitimation kan du gå till Mina sidor på Försäkringskassans webbplats. Du kan även skicka in en blankett.

Ansökningsblanketter hittar du på Försäkringskassans hemsida.

Du kan också beställa dem genom att ringa telefonen för självbetjäning +46 20524524 eller kundcenter +46 771524524.

Känn till dina rättigheter

Sverige:

• Socialförsäkringsbalken (2010:110) här

EU:

• http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=849&langId=sv

Vem behöver du kontakta?

Försäkringskassan

Hemsida: www.forsakringskassan.se

Kundcenter e-post: kundcenter@forsakringskassan.se

Kundcenter telefon: +46 771524524 (måndag-fredag 8–21, lördag 8–15, söndag 15–21)