Archive:Internationell handel med varor

Uppgifter från mars 2017. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: juni 2018. Den engelska versionen är nyare.

I denna artikel diskuteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU:s) internationella handel med varor. I artikeln beskrivs EU:s andel av import- och exportmarknaderna i världen, handeln inom EU (handel mellan EU:s medlemsländer), EU:s största handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-28 står för ungefär 15 % av världshandeln med varor. Värdet på den internationella varuhandeln överstiger värdet av den internationella handeln med tjänster (det är ungefär tre gånger större), vilket återspeglar det faktum att det är svårare att bedriva handel över gränserna med vissa tjänster.

Diagram 1: Största handelspartner, internationell handel med varor, 2015
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 2: Förhållandet export/import, internationell handel med varor, 2005 och 2015
(%)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 3: Handelsbalans, internationell handel med varor, 2005 och 2015
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 4: Andelar av världens exportmarknad för varor, 2015
(andel i % av världsexporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 5: Andelar av världens importmarknad för varor, 2015
(andel i % av världsexporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 6: Utveckling av den internationella handeln med varor, EU-28, 2006–2016
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 7: Handel med varor med länder utanför EU-28, 2016
(andel i % av EU-28:s export/import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 8: Handel med varor med länder inom EU-28, 2016
(andel i % av EU-28:s avsända och mottagna varor)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 9: Handel med varor inom och utanför EU-28, 2016
(import plus export, andel i % av den sammanlagda handeln)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 10: Handel med varor med länder utanför EU-28, efter största handelspartner, EU-28, 2006 och 2016
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 11: Största handelspartner, export av varor, EU-28, 2016
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 12: Största handelspartner för import av varor, EU-28, 2016
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 13: Handel med länder utanför EU-28, efter viktigaste produkter, EU-28, 2011 och 2016
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 14: Viktigaste exportvaror per produkt, EU-28, 2011 and 2016
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 15: Viktigaste importvaror per produkt, EU-28, 2011 och 2016
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 16: Viktigaste export- och importvaror per produkt, EU-28, 2016
(andel i % av exporten till och importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Viktigaste statistiska resultaten

De viktigaste globala aktörerna inom internationell handel med varor

EU-28, Kina och USA har varit de tre största globala aktörerna inom internationell handel (se diagram 1) sedan 2004, då Kina gick om Japan. Under 2015 var den totala nivån för den redovisade handeln med varor (export och import) nästan identisk för EU-28, Kina och USA, med en toppnotering på 3 633 633 miljarder euro i USA, vilket var 61 miljarder euro högre än i Kina och 115 miljarder euro högre än den nivå som redovisades för EU-28 (observera att siffran för EU-28 inte inbegriper handeln på den inre marknaden). Den fjärde högsta nivån för handel med varor, på 1 127 miljarder euro, fanns i Japan.

Under 2015 var förhållandet mellan export och import (kvoten) särskilt högt till förmån för export i Ryssland, Norge och Kina (se diagram 2), men i absoluta tal hade Kina och Ryssland de största årliga handelsöverskotten sedan 2005. Under 2015 hade USA det största underskottet i handelsbalansen (se diagram 3), och det mönster som framträtt under hela det gångna decenniet för vilket uppgifter är tillgängliga fortsatte därmed.

EU-28 hade den näst störst andelen av den globala exporten och importen av varor (se diagram 4 och 5) under 2015. EU-28:s export av varor motsvarade 15,5 % av världens totala export och överträffades under 2014 för första gången sedan EU grundades av Kina (16,1 % år 2014, en siffra som steg till 17,8 % år 2015), men är fortfarande större än USA:s (13,4 %). USA hade en större andel av världsimporten (17,4 %) än både EU-28 (14,5 %) och Kina (12,7 %).

Handel med varor utanför EU

De 28 EU-ländernas sammanlagda internationella varuhandel med omvärlden (summan av importen och exporten till och från länder utanför EU) värderades till 3 453 miljarder euro år 2016 (se diagram 6). Både importen och exporten var marginellt lägre jämfört med 2015.För exporten var minskningen (44 miljarder euro) ungefär dubbelt så stor som för importen (21 miljarder euro). Som ett resultat av detta förblev handelsöverskottet för EU-28 positivt, men sjönk från 60 miljarder euro år 2015 till 38 miljarder euro år 2016.

Efter en kraftig minskning av både exporten och importen under 2009 ökade EU-28:s export under en fyraårsperiod med 58,7 % till rekordnoteringen 1 736 miljarder euro år 2013. Exporten minskade därefter med 1,9 % under 2014 innan den steg med 5,1 % till en ny toppnivå 2015 på 1 789 miljarder euro, och minskade därefter igen med 2,4 % år 2016. Efter 2009 ökade importen med 45,6 % under tre år till en toppnivå på 1 799 miljarder euro år 2012. Importen minskade med 6,2 % under 2013, men stabiliserades (ökade med 0,3 %) år 2014. Under 2015 ökade importen 2,2 % för att sedan minska med 1,2 % år 2016, när importnivån fortfarande låg under 2012 års nivå.

Bland EU-länderna hade Tyskland den absolut största andelen av handeln utanför EU-28 under 2016. Landet stod för 28,7 % av de 28 EU-ländernas varuexport till länder utanför EU och för nästan en femtedel (18,8 %) av importen till EU-28 (se diagram 7). De tre största exportörerna därefter var desamma som 2015: Storbritannien (11,1 %), Italien (10,5 %) och Frankrike (10,5 %) (även om Italiens export till länder utanför EU-28 översteg Frankrikes). De var också de enda andra EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av exporten från EU-28. Storbritannien (16,6 %), Nederländerna (14,2 %), Frankrike (9,4 %) och Italien (8,4 %) kom efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU under 2016. Nederländernas förhållandevis stora andel kan åtminstone delvis förklaras av den stora mängd varor som förs in till EU via Rotterdam – EU:s största kusthamn. Störst överskott i varuhandeln med länder utanför EU 2016 hade Tyskland, till ett värde av 180,9 miljarder euro, följt av Italien (39,9 miljarder euro) och Irland (34,5 miljarder euro). De största handelsunderskotten för handel med varor med länder utanför EU registrerades i Nederländerna (115,9 miljarder euro) och Storbritannien (89,7 miljarder euro).

Handel med varor inom EU

Handeln med varor mellan EU-länderna (handeln inom EU) värderades – mätt i avsända varor – till 3 110 miljarder euro 2016. Detta var 78 % mer än värdet av exporten från EU-28 till länder utanför EU ((handel utanför EU), som uppgick till 1 745 iljarder euro.

Handeln inom EU-28 – mätt i avsända varor – ökade med 1,3 % i hela EU-28 mellan 2015 och 2016. Det var det sjunde året i följd sedan 2009 som handeln mätt i avsända varor inom EU-28 ökade. Om man ser på mottagna och avsända varor sammantaget skedde den största ökningen i handeln inom EU under 2016 i Cypern (11,2 %), Rumänien (7,0 %) och Kroatien (5,7 %), medan Malta (-7.7 %), Luxemburg (-4,8 %), Storbritannien (-4,3 %), Finland (-1,4 %), Belgien (-0,5 %) och Litauen (-0,1 %) var de enda EU-länderna som registrerade sänkta nivåer för handeln inom EU under 2016.

Liksom för handeln med länder utanför EU var Tyskland också det EU-land som hade den högsta nivån för handel inom EU under 2016 och stod för 22,8 % av de varor som avsändes från EU-28 till andra medlemsländer och för drygt en femtedel (20,9 %) av varor som mottogs från andra EU-länder (se diagram 8). Nederländerna (12,5 %) var det enda övriga medlemsland som bidrog med mer än en tiondel av de varor som avsändes inom EU, även detta en följd av Rotterdam-effekten, medan Frankrike (11,8 %) och Storbritannien (9,6 %) svarade för nästan en tiondel av de varor som mottogs inom EU-28.

Betydelsen av EU:s inre marknad framgår bland annat av att handeln med varor inom EU (avsända och mottagna varor sammantaget) var större än handeln med länder utanför EU (export och import sammantaget) i alla medlemsländer utom Malta och Storbritannien, där handeln var i stort sett balanserad (se diagram 9). Den andel som handeln med länder inom respektive utanför EU utgjorde av den totala varuhandeln varierade betydligt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den största andelen handel med länder inom EU (cirka 80 % av den totala handeln) registrerades för Estland, Luxemburg, Ungern, Tjeckien och Slovakien, medan denna andel minskade till 49,3 % i Storbritannien.

Analys av största handelspartner för varor

Utvecklingen av de 28 EU-ländernas varuexport till stora handelspartner varierade avsevärt mellan 2006 och 2016. Den största tillväxten registrerades för export till Kina, som nästan tredubblades, medan exporten till Sydkorea nästan fördubblades (se diagram 10). Exporten till Norge och Japan ökade långsammare och var 26 % respektive 30 % högre under 2016 än den var år 2006, medan nivån för EU-28:s export till Ryssland var oförändrad under den aktuella perioden.

Mellan 2006 och 2016 minskade värdet av de 28 EU-ländernas import av varor från Japan (-15 %), Ryssland (-17 %) och Norge (-23 %). För de två sistnämnda återspeglar dessa förändringar, åtminstone delvis, förändringar i priset på olja och gas. De största ökningarna noterades för importen från Kina (76 %), Indien (74 %) och Schweiz (70 %).

Under 2016 var USA fortfarande det land som importerade mest varor från EU-28 (se diagram 11), även om andelen av EU-ländernas export till USA minskade från 28,0 % av den totala exporten 2002 till 16,7 % 2013 innan en återhämtning till 20,8 % gjordes till 2016. Kina var den näst viktigaste destinationsmarknaden för EU-28:s export 2016 (9,7 % av EU-28:s sammanlagda export), följt av Schweiz (8,2 %). Under 2015 gick Turkiet förbi Ryssland och blev den fjärde största destinationen för export av varor från EU-28, och detta mönster fortsatte år 2016 när Turkiet svarade för 4,5 % av EU-28:s export. De sju största destinationsmarknaderna för EU-28:s export av varor – USA, Kina, Schweiz, Turkiet, Ryssland, Japan och Norge – stod för mer än hälften (53,4 %) av hela EU-28:s varuexport.

De sju största leverantörerna av EU-28:s varuimport var samma länder som de sju största destinationsmarknaderna för EU:s export, även om storleksordningen skiljer sig något (jämför diagram 11 och 12). Dessa sju länder stod för en större andel av EU-28:s import av varor än deras andel av EU-28:s varuexport: lite drygt tre femtedelar (60,2 %) av all import av varor till EU-28 kom från dessa sju länder. Kina var ursprungsland för mer än en femtedel (20,2 %) av all import till EU-28 under 2016 och var den största leverantören av varor som importerades till EU. USA:s andel av EU-ländernas varuimport (14,5 %) var cirka 6 procentenheter mindre än Kinas. Andelarna för Schweiz (7,1 %) och Ryssland (7,0 %), som var de tredje och fjärde största leverantörerna av varor till EU-28, var ytterligare 7 procentenheter mindre. Turkiet var den femte största leverantören av import till EU-28, följt av Norge och Japan.

Analys av de viktigaste produktgrupperna

Mellan 2011 och 2016 ökade värdet för EU-28:s export utanför unionen för de flesta produktgrupper som visas i diagram 13, men det fanns två undantag: export av råvaror (minskade totalt med 5,1 %) och export av mineraliska bränslen och smörjmedel (minskade med 26,0 %). Den högsta tillväxttakten för export rapporterades för livsmedel, drycker och tobak, för vilka en ökning på 31,0 % noterades, men även exporten av kemiska och relaterade produkter till länder utanför EU ökade relativt snabbt (upp 23,1 %), medan en tvåsiffrig tillväxt också registrerades för maskiner och transportutrustning och för andra tillverkade produkter.

På importsidan observerades ett liknande mönster, med en relativt stor total minskning av import av råvaror från länder utanför EU (-20,2 %) och mineraliska bränslen och smörjmedel (-46,6 %) mellan 2011 och 2016. Vissa av förlusterna kan hänföras till förändringar i priset och/eller växelkursfluktuationer, eftersom många råvaror och olja är prissatta i US-dollar på världsmarknaderna. Däremot steg importen av maskiner och transportutrustning från länder utanför EU med sammanlagt 24,9 % mellan 2011 och 2016, och relativt hög tillväxt registrerades även för livsmedel, drycker och tobak (19,1 %) och för kemiska och relaterade produkter (18,9 %).

EU-28:s handelsöverskott utanför EU för varor på 37,7 miljarder euro 2016 berodde på en positiv handelsbalans för maskiner och transportutrustning, som uppgick till 193,1 miljarder euro, och för kemiska och relaterade produkter (129,1 miljarder euro). Mellan 2011 och 2016 rapporterade EU-28 ett ökat överskott för handeln med kemiska och relaterade produkter, medan överskottet för maskiner och transportutrustning minskade något. För livsmedel, drycker och tobak rörde sig EU-28 från ett litet handelsunderskott under 2011 till ett något större handelsöverskott år 2016. Handelsunderskottet var störst under 2016 för mineraliska bränslen och smörjmedel, där importen översteg exporten med 190,0 miljarder euro. EU-28:s handelsunderskott för mineraliska bränslen och smörjmedel samt råvaror sjönk avsevärt under perioden 2011–2016. Under denna femårsperiod mer än halverades underskottet. EU-28:s handelsunderskott för andra tillverkade varor ökade däremot och nådde 53,5 miljarder euro år 2016, vilket var 3,5 % högre än under 2011.

Sammansättningen av varuexporten från EU-28 ändrades mellan 2011 och 2016, framförallt bland de mindre produktgrupperna (se diagram 14). Produktgruppen livsmedel, drycker och tobak ökade från 5,7 % till 6,6 % mellan dessa år, medan mineraliska bränslen och smörjmedel sjönk från 6,4 % till 4,2 %.

Den största förändringen i sammansättningen av EU:s import mellan 2011 och 2016 rörde mineraliska bränslen och smörjmedel, vars andel minskade från 28,6 % till 15,5 % (se diagram 15). Under samma period ökade däremot andelen för andra tillverkade varor från 23,3 % till 26,3% %, medan den andel som utgörs av maskiner och transportutrustning ökade från 25,6 % till 32,3 %.

I diagram 16 jämförs sammansättningen av EU-28:s import och export 2016. Det ska noteras att den totala exporten var cirka 2,2 % större än importen. Den mest märkbara skillnaden gäller andelen för mineraliska bränslen och smörjmedel, som var 3,6 gånger högre för import än för export. Detta uppvägdes av att maskiner och transportutrustning samt kemiska och relaterade produkter utgjorde en mindre andel av importen.

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistiken över internationell handel med varor mäter värdet och kvantiteten av handeln med varor mellan EU:s medlemsländer (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (handel utanför EU). Denna statistik är den officiella informationskällan om import, export och handelsbalans inom EU som helhet, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistiken tas fram för varje uppgiftslämnande land i förhållande till varje partnerland för ett antal olika produktklassificeringar. En av de vanligaste klassificeringarna är Förenta nationernas (FN) internationella klassificering för utrikeshandel, (SITC rev. 4). Den möjliggör en jämförelse av internationell handelsstatistik över hela världen.

När det gäller statistiken för handel utanför EU behandlas EU-28 som en helhet. Uppgifterna för exporten gäller med andra ord samtliga 28 EU-länders export till resten av världen, medan uppgifterna om EU:s import gäller importen från resten av världen (länder utanför EU) till EU-28. De uppgifter som redovisas för individuella EU-länders internationella handelsflöden presenteras vanligen som världshandelsflöden (som både omfattar handelspartner inom och utanför EU). Statistik för handeln mellan EU-länderna (handel inom EU) omfattar införsel och avsändande av varor som registreras av varje EU-land.

De statistiska värdena för EU:s utrikes- och inrikeshandel registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade/avsända varor och deras CIF-värde (fri kostnad, försäkring och frakt) för importerade/mottagna varor. De värden som redovisas för exporterade/avsända varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras/avsänds från. För importerade/mottagna varor avser kostnaderna transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras/införs till.

EU-uppgifterna kommer från Eurostats Comext-databas, referensdatabasen för internationell handel med varor. Den ger inte bara tillgång till såväl aktuella som historiska uppgifter från EU-länderna, utan också till statistiska uppgifter från ett stort antal länder utanför EU. Aggregerad och detaljerad statistik om internationell handel med varor som sprids genom Eurostats webbplats sammanställs varje månad från Comext. Eftersom Comext uppdateras dagligen kan data som finns på webbplatsen skilja sig från de uppgifter som finns i Comext (i händelse av sena ändringar).

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda statistik om internationell varuhandel för marknadsundersökningar och beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel med varor som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller EU-ekonomiernas integration.

Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där Europeiska kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 28 medlemsländernas räkning. Europeiska kommissionen konsulterar EU-länderna genom en rådgivande kommitté, där man diskuterar alla handelspolitiska frågor som berör EU, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken är en exklusiv behörighet för EU, vilket innebär att det bara är EU, och inte de individuella medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. På senare tid har denna befogenhet utökats till att omfatta mer än varuhandeln, och täcker nu även handel med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar.

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 164 medlemsländer (mars 2017), och flera kandidatländer håller på att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. Europeiska kommissionen förhandlar med sina WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA). Doharundan misslyckades emellertid med att hålla den tidsfrist som satts för avslutningen av förhandlingarna 2005. Man misslyckades på nytt 2006, och förhandlingarna bröt slutligen samman vid ett WTO-möte i juli 2008. I december 2013 gjordes framsteg på vissa områden när ett avtalspaket antogs vid mötet på Bali (Indonesien). Paketet innehåller åtgärder för handelslättnader, ett åtagande om att minska exportbidragen inom jordbruket samt andra utvecklingsrelaterade frågor, till exempel livsmedelssäkerhet i utvecklingsländer. Vid WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi i december 2015 nåddes en överenskommelse om en rad initiativ som syftar till att särskilt gynna organisationens fattigaste medlemmar. I överenskommelsen ingår ett åtagande om att avskaffa exportstöd för jordbruksprodukter.

EU förhandlar för närvarande om ett handels- och investeringsavtal med USA — det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). Förhoppningen är att varje framtida överenskommelse kommer att utgöra en drivkraft för ekonomisk tillväxt i båda regionerna. I februari 2017 röstade Europaparlamentet för det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan EU och Kanada (detta avtal ska ratificeras av de nationella parlamenten i medlemsstaterna innan det kan införlivas fullt ut).

Se även

Intra-EU trade of the most traded goods (på engelska)
Intra-EU trade in goods - recent trends (på engelska)
Extra-EU trade in goods (på engelska)
The EU in the world - international trade (på engelska)

Ytterligare information från Eurostat

Datavisualisering

Top 5 partners for trade in goods (på engelska)
My country in a bubble (på engelska)

Viktigaste tabellerna

International trade in goods (t_ext_go), se:

International trade in goods - long-term indicators (t_ext_go_lti) (på engelska)

International trade in goods - short-term indicators (t_ext_go_sti) (på engelska)

Databasen

International trade in goods (ext_go), se:

International trade in goods - aggregated data (ext_go_agg) (på engelska)

International trade in goods - long-term indicators (ext_go_lti) (på engelska)

International trade in goods - short-term indicators (ext_go_sti) (på engelska)

International trade in goods - detailed data (detail) (på engelska)

Övrig information — rättslig bakgrund

Förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsländer
Förordning (EU) nr 92/2010 av den 2 februari 2010 om tillämpning av förordning (EG) nr 471/2009, när det gäller datautbyte mellan tullmyndigheter och nationella statistikmyndigheter, sammanställning av statistik och kvalitetsbedömning
Förordning (EU) nr 113/2010 av den 9 februari 2010 om tillämpning av förordning (EG) nr 471/2009 vad gäller berörd handel, fastställande av uppgifter, sammanställning av handelsstatistik efter affärsverksamhetens särdrag och fakturavaluta, samt särskilda varor eller varurörelser.
Förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3330/91.
Kommissionens förordning (EG) nr 1982/2004 av den 18 november 2004 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 1901/2000 och (EEG) nr 3590/92.

Externa länkar

Europeiska kommissionen — Trade (på engelska)
Europeiska kommissionen — Globalisation (på engelska)
Europeiska kommissionen — Single market for goods (på engelska)