Bostadsstatistik

Uppgifter från oktober 2012. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och databasen.

Diagram 1: Befolkningsfördelning efter bostadstyp, 2010
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho01)

Diagram 2: Befolkning efter boendeform, 2010
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho02)

Diagram 3: Trångboddhet, 2010
(% av angiven befolkning) – Källa: Eurostat (ilc_lvho05a)

Diagram 4: Boende i bostäder med allvarliga brister, 2010
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_mdho06a)

Tabell 1: Boendekostnader, överskuldsättningsgrad efter boendeform, 2010
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho07c) och (ilc_lvho07a)

I denna artikel presenteras en översikt av färsk bostadsstatistik i Europeiska unionen (EU), Eftaländerna och Kroatien. Artikeln behandlar särskilt bostadstyper, boendeformer (äga eller hyra), boendekvalitet och prissättning.

Anständiga bostäder till rimlig kostnad i trygga miljöer är ett basbehov och en grundläggande rättighet. Att tillgodose det behovet, vilket bidrar till att minska fattigdom och social utestängning, är fortfarande en stor utmaning i flera europeiska länder.

Viktigaste statistiska resultaten

Bostadstyp

År 2010 bodde 41,8 % av befolkningen i EU-27 i lägenhet, lite drygt en tredjedel (34,4 %) i fristående hus och 23,0 % i parhus. Andelen personer i EU-länderna som bodde i lägenhet var högst i Lettland (65,4 %), Estland och Spanien (båda 64,5 %). Andelen personer som bodde i fristående hus var högst i Slovenien (67,3 %), Ungern (64,5 %), Rumänien (61,0 %) och Danmark (59,2 %). Andelen bosatta i fristående hus var hög även i Kroatien och Norge (72,9 % respektive 62,7 %). Den starkaste tendensen att bo i parhus rapporterades i Nederländerna (60,7 %), Storbritannien (60,3 %) och Irland (58,3 %) – se diagram 1.

Boendeform

År 2010 bodde över en fjärdedel (27,9 %) av befolkningen i EU-27 i ägarbebodda bostäder med utestående bolån eller hypotekslån, medan mer än två femtedelar (42,9 %) av befolkningen bodde i ägarbebodda bostäder utan bolån eller hypotekslån. Lite drygt sju av tio personer i EU-27 (70,8 %) bodde i ägarbebodda bostäder, medan 17,8 % bodde i bostäder med marknadshyra och 11,4 % i bostäder med nedsatt eller ingen hyra..

Mer än hälften av befolkningen i varje EU-land (se diagram 2) bodde i ägarbebodda bostäder 2010, från 53,2 % i Tyskland, upp till 97,5 % i Rumänien. I Schweiz var andelen personer som bodde i hyresbostäder större än andelen som bodde i ägarbebodda bostäder. Cirka 55,6 % av befolkningen var hyresgäster. I Sverige (68,0 %), Nederländerna (59,5 %) och Danmark (52,7 %) bodde över hälften av befolkningen i ägarbebodda bostäder med utestående bolån eller hypotekslån, och så var även fallet i Island (67,6 %) och Norge (61,1 %).

Andelen personer som bodde i bostäder med marknadshyra 2010 var lägre än 10 % i 12 av EU-länderna samt i Kroatien. I Tyskland, Danmark, Nederländerna, Sverige, Luxemburg och Österrike bodde däremot mer än en fjärdedel av befolkningen i hyresbostäder med marknadshyra. Denna andel steg till nästan hälften (49,9 %) i Schweiz. Andelen personer som bodde i en bostad med nedsatt eller ingen hyra uppgick till mindre än 20 % i alla EU-länder.

Boendekvalitet

En av de viktigaste faktorerna i bedömningen av boendeförhållanden är tillgång till tillräckligt utrymme i bostaden. Trångboddhetsgraden beskriver andelen personer som är trångbodda, definierat som antalet rum per hushåll, hushållets storlek, hushållsmedlemmarnas ålder samt deras familjesituation.

Under 2010 var 17,6 % av befolkningen i EU-27 trångbodda (se diagram 3). Störst var trångboddheten i Lettland (57,1 %), Rumänien (54,9 %), Polen (47,5 %), Bulgarien (47,4 %), Ungern (47,2 %) och Litauen (46,4 %). En liknande andel rapporterades i Kroatien (44,4 %). Den lägsta trångboddhetsgraden rapporterades i Nederländerna (2,0 %) och Cypern (2,8 %), medan tio andra EU-länder (samt Norge, Schweiz och Island) rapporterade att mindre än 10 % av deras respektive befolkning var trångbodda.

Inom den del av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom (med andra ord hushåll där den ekvivalerade disponibla inkomsten per person understiger 60 % av den nationella medianinkomsten), uppgick trångboddhetsgraden inom EU-27 till 29,4 % 2010, cirka 11,8 procentenheter över värdet för befolkningen som helhet. Den högsta trångboddhetsgraden i den del av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom rapporterades i Ungern (69,7 %), Lettland (67,6 %), Polen (65,6 %) och Rumänien (65,2 %), samtidigt som mer än hälften av de personer som löper risk att drabbas av fattigdom i Slovakien, Estland, Bulgarien och Litauen också var trångbodda. I andra änden av intervallet rapporterades den lägsta trångboddhetsgraden för personer som löper risk att drabbas av fattigdom i Nederländerna (4,5 %), Malta (5,8 %), Cypern (5,9 %), Irland och Spanien (båda 6,8 %). Detta var de enda EU-länder som rapporterade att mindre än en person på tio som löper risk att drabbas av fattigdom var trångbodda (se diagram 3).

För att indikatorn för boendekvalitet ska bli så komplett som möjligt tar man förutom trångboddhet även hänsyn till vissa andra aspekter som hänger samman med brister i bostaden – till exempel att det saknas badrum eller toalett, att taket läcker eller att bostaden anses vara för mörk. Andelen boende i bostäder med allvarliga brister definieras som andelen personer som anses vara trångbodda, samtidigt som boendet uppfyller minst ett av måtten på brister i bostaden. Inom hela EU-27 bodde 5,7 % av befolkningen i bostäder med allvarliga brister 2010 (se diagram 4), medan det i åtta EU-länder rörde sig om mer än en tiondel av befolkningen. Andelen var hela 22,6 % i Lettland och var som högst, på strax över en av fyra personer (26,9 %), i Rumänien. I Finland, Irland och Nederländerna bodde mindre än 1 % av befolkningen i bostäder med allvarliga brister.

Tillgång till bostäder till ett överkomligt pris

År 2010 uppskattas att 10 % av befolkningen i EU-27 bodde i hushåll som spenderade 40 % eller mer av sin ekvivalerade disponibla inkomst på boendet (se tabell 2). Den andel av befolkningen vars kostnader översteg 40 % av den ekvivalerade disponibla inkomsten var högst för personer i hyresbostäder med marknadshyra (26,3 %) och lägst för personer i ägarbebodda bostäder utan bolån eller hypotekslån (6,0 %).

Genomsnittet i EU-27 döljer betydande skillnader mellan medlemsstaterna: i ett antal medlemsstater levde en förhållandevis liten andel av befolkningen i hushåll med boendekostnader som översteg 40 % av den disponibla inkomsten. Detta gällde särskilt Cypern (2,5 %), Malta (3,4 %), Finland och Portugal (båda 4,2 %) och Slovenien (4,3 %). Å andra sidan spenderade omkring en femtedel av befolkningen i Danmark (21,9 %) och Grekland (18,1 %) över 40 % av sin ekvivalerade disponibla inkomst på boendet, följda av Storbritannien (16,5 %) och Rumänien (15,0 %).

Uppgifternas tillgänglighet och källor

De uppgifter som används här härrör huvudsakligen från mikrodata från EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc). Referensbefolkningen är i samtliga fall privata hushåll, och deras hushållsmedlemmar är bosatta i medlemsstaten vid tidpunkten för uppgiftsinsamlingen. Människor som lever i kollektiva hushåll och på institutioner utesluts vanligen från referensbefolkningen. Aggregatet för EU-27 är ett befolkningsviktat genomsnitt av de enskilda nationella värdena.

Sammanhang

EU har inget särskilt ansvar på det bostadspolitiska området, utan det är de nationella regeringarna som har ansvar för bostadspolitiken. Många EU-länder står dock inför liknande utmaningar, till exempel hur de ska förnya bostadsbeståndet, planera och bekämpa okontrollerad stadsutbredning, främja hållbar utveckling, hjälpa ungdomar och missgynnade grupper att komma in på bostadsmarknaden och främja energieffektivitet bland husägare.

Det innebär att sociala bostäder, hemlöshet och integration är viktiga frågor på EU:s socialpolitiska dagordning. I artikel 94 i stadgan om de grundläggande rättigheterna fastslås följande: ”I syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som, i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt i nationell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.” I detta sammanhang nådde man vid ett möte med Europeiska rådet i Nice 2000 en överenskommelse om en uppsättning gemensamma mål för EU:s strategi mot fattigdom och social utestängning, nämligen att genomföra ”en politik med målsättningen att ge var och en tillgång till en anständig och sund bostad med den standard som krävs för en normal tillvaro i denna bostad (elektricitet, vatten, värme ...) med hänsyn till lokala förhållanden” och att genomföra ”en politik för att undvika avbrott i levnadsvillkoren som kan leda till utslagning, bland annat med avseende på hög skuldsättning, utslagning i skolan eller förlust av bostad”. Detta uppdrag utvidgades 2010 i och med Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 758 slutlig) som innefattade en rad åtgärder för att bidra till att minska antalet människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning med minst 20 miljoner personer fram till 2020 – se även artikeln om statistik över social integration.

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

Housing conditions in Europe in 2009 – Statistics in focus 4/2011 (på engelska)
Employment and Social Developments in Europe 2011 (på engelska)
Income and living conditions in Europe – Statistical books (på engelska)
The social situation in the European Union 2009 – Statistical books (på engelska)
51 million young EU adults lived with their parent(s) in 2008 – Statistics in focus 50/2010 (på engelska)
Combating poverty and social exclusion (på engelska)

Viktigaste tabellerna

Levnadsvillkor och välfärd (t_livcon), se:

Inkomst och levnadsvillkor (t_ilc)

Inkomstfördelning och ekonomisk fattigdom (t_ilc_ip)

Levnadsvillkor (t_ilc_lv)

Database

Levnadsvillkor och välfärd (livcon), se:

Inkomst- och levnadsvillkor (ilc)

Levnadsvillkor (ilc_lv)

Boendeförhållanden (ilc_lvho)

Materiell fattigdom (ilc_md)

Boende i bostäder med allvarliga brister (ilc_mdho)

Övrig information

Förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC)
Förordning (EG) nr 1553/2005 av den 7 september 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC)
Förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 om anpassning av vissa förordningar och beslut när det gäller ... statistik ... med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning

Externa länkar

OECD – Housing (på engelska)
United Nations – Housing and its environment (på engelska)
WHO – Housing (på engelska)

Se även

Housing conditions (på engelska)
Statistics on European cities (på engelska)
Statistik över inkomstfördelning