Archive:Statistik över elpriser

Data från november 2019.

Planerad uppdatering av artikeln: september 2020.

Highlights

Elpriserna för hushåll i EU var högst i Tyskland (0,31 euro per kWh) och lägst i Bulgarien (0,10 euro per kWh) under första halvåret 2019.

Elpriserna för icke-hushåll i EU var högst i Italien (0,17 euro per kWh) och lägst i Danmark (0,07 euro per kWh) under första halvåret 2019.

Elpriser (inklusive skatt) för hushållskonsumenter, första halvåret 2019

I denna artikel presenteras elprisernas utveckling både för hushållskonsumenter och icke-hushållskonsumenter i Europeiska unionen (EU). Artikeln innehåller även uppgifter om priserna i Island, Liechtenstein, Norge, Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Kosovo ^[1], Moldavien, Ukraina och Georgien.

Energipriserna i EU påverkas av ett stort antal olika förhållanden som rör tillgång och efterfrågan, bland annat den geopolitiska situationen, den nationella energimixen, diversifiering av import, kostnader för elnät, miljöskyddskostnader, svåra väderförhållanden samt nivån på avgifter och skatter. Observera att de priser som presenteras i denna artikel inkluderar skatter, avgifter och moms för hushållskonsumenter men exkluderar återbetalningsbara skatter och avgifter samt moms för icke-hushållskonsumenter.

Full article

Elpriser för hushållskonsumenter

Högst elpriser i Tyskland och Danmark

En översikt över de genomsnittliga elpriserna i euro per kilowattimme (euro per kWh) under de senaste tre åren (första halvåret varje år för att undvika säsongsbetonad påverkan) presenteras i tabell 1.

Tabell 1: Elpriser 2017–2019 (första halvåret)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204) och (nrg_pc_205)

För hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning på mellan 2 500 kWh och 5 000 kWh) fanns de högsta elpriserna bland EU:s medlemsländer under första halvåret 2019 i Tyskland (0,3088 euro per kWh), Danmark (0,2984 euro per kWh) och Belgien (0,2839 euro per kWh) – se diagram 1. De lägsta elpriserna hade Bulgarien (0,0997 euro per kWh), Ungern (0,1120 euro per kWh) och Litauen (0,1255 euro per kWh). Elpriset för hushållskonsumenter i Tyskland var med andra ord nästan tre gånger så högt som i Bulgarien.

Diagram 1: Elpriser för hushållskonsumenter, första halvåret 2019
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Genomsnittspriset, baserat på ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2017) om hushållens elkonsumtion, iEU-28 under första halvåret 2019 var 0,2159 euro per kWh.

I diagram 2 visas elprisernas utveckling för hushållskonsumenter i EU-28 och euroområdet sedan första halvåret 2008. Priset på energi, energiförsörjning och elnät (angivet utan skatter) har varit stabilt under de senaste tio åren. Priset gick från 0,1149 euro per kWh under första halvåret 2008 till 0,1411 euro per kWh under andra halvåret 2014. I dagsläget är priset 0,1356 euro per kWh. Skatternas andel har dock ökat konstant, från 27 % 2008 till 37 % 2019.

Diagram 2: Elprisernas utveckling för hushållskonsumenter, EU-28 och euroområdet, 2008–2019
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Skatternas och avgifternas omfattning varierar kraftigt mellan medlemsländerna

I diagram 3 visas skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset för el till hushållskonsumenter. Under första halvåret 2019 var skatternas relativa andel i EU som lägst i Malta (5,9 %), som har låg momssats på baspriset och inga andra skatter för hushållskonsumenter. Högst skatter togs ut i Danmark, där 63,7 % av slutpriset utgjordes av skatter och avgifter.

Diagram 3: Andel skatter och avgifter som betalas av hushållskonsumenter, första halvåret 2019
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

I Danmark, Portugal och Polen minskade elpriset mest

I diagram 4 visas förändringen av elpriser för hushållskonsumenter, inklusive alla skatter och moms, i nationella valutor mellan första halvåret 2018 och första halvåret 2019. Under denna period sjönk priserna i fyra av EU:s medlemsländer. Den största prisökningen rapporterades i Nederländerna (20,3 %), medan elpriset för hushållskonsumenter minskade som mest i Danmark (-4,3 %).

Diagram 4: Förändring av elpriserna för hushållskonsumenter jämfört med föregående år, samma period, första halvåret 2019
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Elpriser för icke-hushållskonsumenter

Högst elpriser i Italien och Cypern

För icke-hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning på mellan 500 MWh och 2 000 MWh) hade Italien och Cypern de högsta elpriserna bland EU:s medlemsländer under första halvåret 2019 (se diagram 5). Under första halvåret 2019 låg genomsnittspriset, baserat på ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2017) om förbrukningen för icke-hushållskonsumenter i EU-28, på 0,1251 euro per kWh.

Diagram 5: Elpriser för icke-hushållskonsumenter, första halvåret 2019
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

I diagram 6 visas utvecklingen av elpriserna för icke-hushållskonsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Priset på energi, energiförsörjning och elnät (angivet utan skatter) ökade från 0,0846 euro per kWh under första halvåret 2008 till 0,0959 euro per kWh under första halvåret 2012. I dagsläget ligger priset på 0,0875 euro per kWh. Skatternas andel har dock ökat konstant, från 13 % 2008 till 30 % 2019.

Diagram 6: Elprisernas utveckling för icke-hushållskonsumenter, EU-28 och euroområdet, 2008–2019
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

Andelen icke avdragsgilla skatter och avgifter på elpriserna

I diagram 7 visas de icke avdragsgilla skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset på el till icke-hushållskonsumenter. Under första halvåret 2019 utgjorde skatterna störst andel i Tyskland, där 45,1 % av det totala priset var icke avdragsgilla skatter och avgifter.

Diagram 7: Andel icke avdragsgilla skatter och avgifter som betalas av icke-hushållskonsumenter, första halvåret 2019
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

Utvecklingen av elpriser för icke-hushållskonsumenter

I diagram 8 visas förändringen av elpriser för hushållskonsumenter, inklusive alla icke avdragsgilla skatter och avgifter (i nationell valuta) mellan första halvåret 2018 och första halvåret 2019. Under denna period sjönk priset endast i ett medlemsland, nämligen Danmark (12,2 %). Den största prisökningen rapporterades i Rumänien (19,2 %), medan elpriset för icke-hushållskonsumenter minskade med 12,2 % i Danmark.

Diagram 8: Förändring av elpriserna för icke-hushållskonsumenter jämfört med föregående år, samma period, första halvåret 2019
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

Källuppgifter för tabeller och diagram

Electricity price statistics tables and graphs (på engelska)

Källuppgifter

Definition av hushållskonsumenter

Med hushållskonsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för hushåll med en årlig förbrukning på mellan 2 500 och 5 000 kWh. Alla siffror är slutpris till konsumenten och inkluderar skatter, avgifter och moms.

Observera att priserna anges i nationell valuta i jämförelsen mellan 2019 och 2018 för att undvika påverkan av förändringar i växelkursen mellan nationella valutor och euro för EU-länder och länder utanför EU som inte använder euro som valuta.

Definition av icke-hushållskonsumenter

Med icke-hushållskonsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för icke-hushållskonsumenter med en årlig förbrukning på mellan 500 och 2 000 MWh. Priserna i artikeln motsvarar baspriser för elproduktion och nätkostnader inklusive alla icke avdragsgilla skatter och avgifter.

Metodik

På grund av att metodiken ändrades 2007 uppstod ett avbrott i serien och därför finns endast en ganska kort tidsserie tillgänglig. Elpriserna har trots det fluktuerat avsevärt under detta ganska korta tidsintervall.

År 2016 trädde förordning (EU) 2016/1952 i kraft, som fastställer skyldigheten att samla in och lämna uppgifter om elpriser för hushålls- och icke-hushållskonsumenter. Till och med januari 2017 tillhandahöll de rapporterande myndigheterna prisuppgifterna för hushållssektorn på frivillig basis. Till och med 2016 definierades icke-hushållskonsumenter som industriella konsumenter, men de rapporterande myndigheterna kunde inkludera även andra icke-hushållskonsumenter. I och med införandet av förordning (EU) 2016/1952 ändrades definitionen från industriella konsumenter till icke-hushållskonsumenter för att ha samma metoder för alla rapporterande länder.

Eltaxor och prissystem varierar mellan leverantörerna. De kan vara baserade på framförhandlade avtal, i synnerhet när det gäller stora icke-hushållskonsumenter, och för mindre konsumenter fastställs de oftast utifrån elförbrukningens storlek i kombination med ett antal andra faktorer. De flesta taxorna innehåller även någon form av fast avgift. Det finns därför inget enhetligt pris på el. För att jämföra priser över tid och mellan EU:s medlemsländer presenteras i denna artikel uppgifter om förbrukningsintervall för hushållskonsumenter och icke-hushållskonsumenter. Det finns totalt fem olika typer av hushåll för vilka uppgifter om elpriser samlas in utifrån olika årliga förbrukningsintervall. För icke-hushållskonsumenter samlas uppgifter om elpriser in för sju olika typer av användare.

De priser som samlats in omfattar genomsnittspriser för en sexmånadersperiod (ett halvår) från januari till juni (första halvåret) och från juli till december (andra halvåret) varje år. I priserna ingår baspriset för el, överförings- och distributionsavgifter, mätarhyra och andra tjänster. I elpriserna för hushållskonsumenter ingår skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och moms, eftersom det i allmänhet återspeglar det pris som hushållskonsumenterna får betala. Eftersom icke-hushållskonsumenter vanligtvis kan dra av moms och andra skatter presenteras priserna för företag exklusive moms och övriga avdragsgilla skatter, avgifter och arvoden. Elpriset anges i euro per kilowattimme (euro per kWh).

Sammanhang

Priset på energi och tillförlitligheten i energiförsörjningen, särskilt för el, är viktiga aspekter i ett lands strategi för energiförsörjning. Elpriserna är särskilt betydelsefulla för den internationella konkurrenskraften, eftersom el vanligtvis utgör en stor del av de totala energikostnaderna för industri- och tjänsteföretag. Till skillnad från priset på fossila bränslen, som oftast handlas på globala marknader med relativt enhetliga priser, är det större skillnad elpriserna i EU:s medlemsländer. Elpriset påverkas till viss del av priset på primära bränslen, och på senare tid även av kostnaderna för utsläppsrätter för koldioxid (CO₂).

Dessa frågor togs upp i Europeiska kommissionens meddelande Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (KOM(2008) 384), som uppmanade EU att bli effektivare i sin energianvändning och mindre beroende av fossila bränslen – framför allt genom att följa den strategi som lagts fram i paketet om klimatåtgärder och förnybar energi.

EU har agerat för att liberalisera el- och gasmarknaderna sedan senare hälften av 1990-talet. Genom direktiv som antogs 2003 etablerades gemensamma regler för marknaderna för el och naturgas. Tidsfrister fastställdes för att öppna marknaderna och ge kunderna möjlighet att välja leverantör: senast den 1 juli 2004 för företagskunder och den 1 juli 2007 för samtliga konsumenter (inklusive hushåll). Vissa medlemsländer förekom liberaliseringsprocessen medan andra var betydligt långsammare med att vidta de nödvändiga åtgärderna. På många marknader för el och naturgas kvarstår emellertid betydande hinder för tillträde, vilket framgår av antalet marknader som fortfarande domineras av leverantörer med (i det närmaste) monopolställning. I juli 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett tredje lagstiftningspaket i syfte att ge en faktisk och effektiv möjlighet att välja leverantörer och förbättra för kunderna. Ökad öppenhet i fråga om gas- och elpriser kan antas gynna en rättvis konkurrens genom att konsumenter uppmuntras att välja mellan olika energikällor (olja, kol, naturgas och förnybara energikällor) och olika leverantörer. Öppenheten om energipriser kan bli mer effektiv genom att uppgifter om priser och prissystem offentliggörs och sprids så mycket som möjligt.

Direct access to

Anmärkningar

↑ Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[1] Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[1]