Verktyg för bättre tillgänglighet
Verktyg
Språkval
Sökväg
Left navigation
Additional tools
Från skydd för asylsökande till lättare tillträde till EU för studerande, forskare och turister, från strängare lagar mot människohandel till samarbete mot våldsam extremism – de gemensamma EU-insatserna under 2010-2014 inom inrikes frågor berör många olika politikområden. Här är de viktigaste resultaten hittills under mandatperioden för EU:s inrikeskommissionär Cecilia Malmström.
Migration, asyl och yttre gränser
Efter mer än tretton år av diskussioner har EU enats om ett gemensamt europeiskt asylsystem. Den gemensamma lagstiftningen antogs 2013 och håller nu på att genomföras i alla medlemsländer. Den ska se till att asylsökande får ett rättvist och humant mottagande oavsett vilket land de kommer till. Likartade asylärenden ska handläggas på samma sätt och få samma resultat. 2010, då Cecilia Malmström tillträdde, hade förhandlingarna stått still i flera år. Nya lagförslag lades då fram om mottagningsvillkor, asylförfaranden och skyddsskäl. EU får nu alltså moderna regler på området, bland annat om vem som ska få internationellt skydd, bestämmelser som garanterar den enskildes rätt till tolk och juridiskt ombud samt en maxgräns för hur länge en asylsökande ska behöva vänta på beslut. Medlemsländerna måste också se till att de sökande får medicinsk och psykologisk vård vid behov och att barn kan gå i skolan. På alla punkter innebär de nya reglerna en höjning av standarden i EU:s flyktingmottagande. Med det nya systemet på plats kan EU erbjuda ett bättre skydd för människor på flykt från krig och förföljelse, och alla medlemsländer kan ta sitt ansvar.
Oroligheterna till följd av den så kallade arabiska våren och de många tragiska båtolyckorna i Medelhavet har tydligt visat att fler lagliga vägar till EU måste öppnas. Cecilia Malmström har drivit på för ökad vidarebosättning för flyktingar –att fler medlemsstater ska ta emot kvotflyktingar i FN:s regi – och mer omfattande sök- och räddningsinsatser till havs, samt lagt fram lagförslag om arbetskraftsinvandring. Efter långdragna förhandlingar enades EU-länderna och Europaparlamentet våren 2014 om direktivet om säsongsarbetare,som harmoniserar rättigheter och villkor för inresa och vistelse för säsongsarbetare som kommer till EU. Säsongsarbetare från länder utanför unionen är viktiga för Europas ekonomi. Det nya direktivet tryggar deras rättsliga ställning under hela vistelsen. De ska omfattas av samma regler som EU-medborgare när det gäller arbetstid, minimilön, semester och helgdagar samt arbetsmiljö och tillgång till lämplig bostad. Det ska också bli lättare för dem att komma tillbaka år från år.
Om EU ska behålla sin ledande ställning inom innovation och spetsforskning, måste vi locka hit kunskap och kompetens utifrån. Allt fler utländska studenter och forskareinom exempelvis teknik och medicin väljer i dag bort EU för att studera någon annanstans, eftersom byråkratin kring studier och forskning är så krånglig. Reglerna för studentvisum och uppehållstillstånd är ofta komplicerade och oklara. För att göra förfarandet enklare och öppnare har Cecilia Malmström föreslagit att EU-länderna måste fatta beslut om visumansökningar inom 60 dagar. Det ska också bli enklare och smidigare för studenter och forskare att flytta inom EU. Man ska dessutom få jobba minst 20 timmar per vecka för att på så sätt försörja sig och bidra till ekonomin, samt stanna kvar i EU under ett år efter avslutade studier för att söka jobb eller starta eget. Det gynnar Europas ekonomi att EU är öppet för talanger utifrån, som bidrar till att sprida kunskap och idéer.
I samma anda antog Europaparlamentet i maj 2014 en lag om så kallade företagsinterna förflyttningar av utländska experter, efter lagförslag från EU-kommissionen. Företag som vill flytta nyckelpersoner på höga positioner från utlandet till EU har fram tills nu ställts inför 28 länders regelverk och byråkratier, vilket har gjort det oerhört svårt för sådana personer att komma till och flytta inom EU. De nya reglerna ser till att specialister och andra nyckelpersoner kan vistas i EU och flytta mellan medlemsländerna under tre år med ett och samma tillstånd. Dessa utländska experter bidrar till att skapa jobb genom att öka EU:s konkurrenskraft, investeringar och exportmöjligheter.
Efter att Frankrike plötsligt införde gränskontroller vid den italienska gränsen 2011 följde en långdragen debatt som ledde till att EU enades om att stärka Schengensystemet för fri rörlighet. Den europeiska gränssystemet lyder nu under klara och tydliga regler som värnar människors rätt att röra sig fritt och resa utan gränskontroller. Genom kontroller på plats kan EU-kommissionen i fortsättningen förvissa sig om att EU-länderna uppfyller sina skyldigheter och inte sätter upp ogrundade gränshinder.
På gång framöver är de lagförslag om visumpolitikensom EU-kommissionen lade fram under våren 2014 för att göra det lättare för medborgare från länder utanför EU att resa hit. I dag måste de ofta stå ut med tidskrävande och dyra viseringsförfaranden. Kommissionens förslag kommer att förkorta och förenkla förfarandena genom att bland annat snabba på visumbesluten, stärka samarbetet mellan ambassader och konsulat och underlätta för upprepade besök. Enligt en studie avstod 6,6 miljoner potentiella resenärer från sex av de länder som har flest besökare i EU från att resa hit på grund av visumkrångel bara under 2012.
Under Cecilia Malmströms mandatperiod har EU avskaffat visumkravetför fem länder, bland annat Brasilien och Moldavien, vars medborgare inte längre behöver något visum för kortare besök i EU. Avskaffade viseringskrav är också på gång för medborgarna från 19 andra länder, till exempel Peru, Colombia och flera önationer. Det pågår dessutom förhandlingar med Georgien, Ukraina och Turkiet. EU har ingått partnerskap om rörlighet med Armenien, Azerbajdzjan, Marocko och Tunisien för att underlätta rörligheten gentemot. Dessa mobilitetspartnerskapomfattar insatser för att förbättra ländernas kapacitet på asyl- och migrationsområdet, liksom insatser mot människohandel och människosmuggling. De omfattar också förhandlingar om laglig migration för att göra det enklare att få visum, till exempel för studerande och affärsresenärer. Examensbevis och yrkeskvalifikationer ska också erkännas lättare.
Säkerhet och kampen mot organiserad brottslighet
Före 2010 fanns det stora skillnader mellan hur EU-länderna behandlade fall av människohandel i domstol. En del länder såg mindre strängt på dessa brott och hade lägre straff och mindre skydd för offren. Efter lagförslag från Cecilia Malmström har Europaparlamentet och rådet beslutat om ny EU-lagstiftning som inför en gemensam definition av detta avskyvärda brott, fastställer strängare påföljder för människohandlare med lägsta fängelsestraff och gör det obligatoriskt för alla EU-länder att skydda och hjälpa offren. Den gemensamma brottsdefinitionen täcker också utnyttjande för brottslig verksamhet, avlägsnande av organ, olaglig adoption och tvångsäktenskap. För att ytterligare gå till botten med problemen har EU nu också en handlingsplan mot människohandelsom listar 40 konkreta insatser. Bland annat ska EU-ländernas polismyndigheter och den europeiska polisbyrån Europol samarbeta mer med varandra och med länder utanför unionen. EU har inrättat ett nätverk för de organisationer och myndigheter som arbetar med att skydda offer. Det pågår också mycket forskning, bland annat om hur rekrytering av offer går till.
En av de mest lönsamma och skadliga av alla brottsliga verksamheter är korruption. I sin första rapport om korruptioneni Europas länder tittade EU-kommissionen på korruptionen i alla medlemsländer och hur man bättre kan motarbeta den. Rapporten, som lades fram i februari 2014, lyfter fram bra metoder och gemensamma lösningar och uppmanar EU-ländernas ledare att ingripa mot korruptionen som kostar länderna runt 120 miljarder euro om året – lika mycket som EU:s årsbudget. Bland rekommendationerna till olika länder finns bland annat att öka insynen i finansieringen av politiska partier, stärka tillsynen över myndigheterna, se till att tillgångar redovisas för att undvika intressekonflikter, stärka exempelvis åklagarmyndigheters ställning, bättre skydda s.k. visselblåsare och öka insynen i lobbyverksamhet. Rapporten kräver också skärpta krav vid offentliga upphandlingar och föreslår förbättringar i en rad EU-länder. EU-kommissionens korruptionsrapport ska i fortsättningen ges ut vartannat år.
När det gäller terrorism och våldsam extremism har EU antagit ny lagstiftning för att begränsa tillgången till kemikalier som kan användas för att tillverka bomber. Cecilia Malmström har också inrättat nätverket för kunskapsspridning om radikalisering(Radicalisation Awareness Network, RAN) i vilket cirka 800 poliser, socialarbetare, forskare och andra som jobbar med dessa frågor i alla EU-länder knyts samman över gränserna. Syftet är att driva fram bättre samarbete och kunskapsutbyte mellan både lokala och nationella experter, så att de lättare kan utbyta erfarenheter. Hur kan vi få unga att inte gå med i extremistgrupper? Hur kan lokala myndigheter bli bättre på att upptäcka varningssignaler före en terroristattack? Som ett resultat av arbetet lade kommissionen i januari 2014 fram en serie verktyg för bekämpning av våldsam extremism i EU. Bland annat uppmanas alla EU-länder inrätta så kallade exit-program för att hjälpa medlemmar av extremistiska grupper att hoppa av. Dessutom bör lokalpoliser i EU-länderna får utbildning för att lära sig att upptäcka tecken på radikalisering i det egna närområdet. EU kommer 2015 att inrätta ett europeiskt kunskapscentrum för att bättre utnyttja den kompetens och erfarenhet som finns runtom i EU.
Vidare har EU har ingått ett nytt avtal om passageraruppgifter (PNR-uppgifter) med USA, som ersätter ett avtal från 2007. Ett avtal mellan EU och USA om att spåra finansiering av terrorism (TFTP) har också slutits, som då ersatte ett tidigare tillfälligt avtal på samma område. PNR-avtal har också ingåtts med Kanada och Australien. PNR- och TFTP-avtalen sätter upp regler för hur passageraruppgifter och ekonomisk information får användas i kampen mot terrorism, liksom hur personuppgifter ska skyddas när man samlar in och lagrar dem.
Under de senaste åren har it-brottsligheten vuxit fram som ett av de största hoten mot vår säkerhet. Därför har EU antagit ett nytt direktiv för att bekämpa storskaliga attacker på informationssystem , tillsammans med en övergripande it-säkerhetstrategiför EU. Parallellt har Cecilia Malmström inrättat Europeiska it-brottscentrumet(European Cybercrime Centre, EC3) vid Europol i Haag. Centrumet ska stärka EU:s arbete mot den organiserade brottsligheten på nätet – bedrägerier, stöld av kreditkortsuppgifter, utpressning genom virusattacker och liknande brott. Denna brottslighet stannar inte vid nationsgränser, och därför blir brottsbekämpande EU-samarbete desto viktigare. EC3 sysslar bland annat med att samordna polisutredningar, spåra stulna kreditkortsuppgifter, stoppa intrång i e-banktjänster, varna för nya hot och virusattacker och samordna insatser mot barnövergrepp på nätet.
På samma område har EU antagit ett direktiv mot sexuellt utnyttjande av barn, som täcker både åtal mot förövarna, skydd för offren och förebyggande åtgärder. Dessutom bildades 2012 en global allians mot sexuellt utnyttjande av barn på nätet, när justitieministrar och andra företrädare för 48 länder möttes i Bryssel. Sedan dess har ytterligare fyra länder anslutit sig. Alliansen, Global Alliance against Child Sexual Abuse Online, bildades på initiativ av Cecilia Malmström och USA:s justitieminister. Den består av samtliga EU-länder och en lång rad andra länder i världen – från USA till Nya Zeeland och Kambodja. Länderna åtar sig att öka sina resurser för att identifiera fler av offren på barnpornografiska bilder och filmer på nätet. De ska också se till att fler förövare ställs inför rätta och satsa på information till allmänheten om denna typ av brott. Alliansens medlemmar åtar sig dessutom att systematiskt samarbeta med telefonjourer för offren, underlätta utredningar över gränserna och i lag förbjuda förövare att jobba med barn.
I kampen mot den organiserade brottsligheten har initiativ till EU-åtgärder mot maffian tagits under Cecilia Malmströms mandatperiod. Tanken är att dra undan mattan för denna verksamhet genom att lättare komma åt de kriminellas vinster. Genom EU:s nya lagstiftning om frysning och förverkande av vinning av brott, som antogs av ministerrådet och Europaparlamentet 2014, blir det enklare för polis och åklagare att snabbt frysa kriminellas tillgångar om man misstänker att pengarna annars försvinner utomlands. Dessutom ska kriminella inte längre kunna föra över tillgångar till bekanta eller släktingar och tro att de är utom räckhåll för polisen. Hittills har polismyndigheter haft svårt att hålla jämna steg med den organiserade brottsligheten eftersom EU-länderna har haft så olika regler om konfiskering och frysning. Det har därför varit onödigt komplicerat och ineffektivt att ta tillgångar i beslag. Bara den globala narkotikahandeln inbringar vinster på nästan 240 miljarder euro om året, och myndigheterna får bara tag på en bråkdel av de pengarna. Vi har ett gemensamt europeiskt ansvar att se till att brott inte lönar sig.
Läs också en sammanfattning av hela EU-kommissionens resultat under 2010-2014.