Archive:Internationell handel med varor

Uppgifter från mars 2020.

Planerad uppdatering av artikeln: juni 2021.

This Statistics Explained article has been archived on 6 April 2021.

Highlights

EU-27, USA och Kina stod för 42 % av den globala handeln med varor 2018.

EU-27:s främsta handelspartner under 2019 var USA för export och Kina för import.

Maskiner och fordon stod för 41 % av EU-27:s export och 33 % av EU-27:s import under 2019.

Den internationella varuhandelns utveckling, EU-28, 2009–2019

I den här artikeln presenteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU) internationella handel med varor. I artikeln beskrivs EU:s andel av de globalaimport- och exportmarknaderna, handeln inom EU (handel mellan EU:s medlemsländer), EU:s främsta handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-27 står för ungefär 15 % av den globala handeln med varor. Värdet på den internationella varuhandeln överstiger värdet av den internationella handeln med tjänster (med ungefär tre gånger), vilket återspeglar det faktum att det är svårare att bedriva handel över gränserna med vissa tjänster.

Den här artikeln ingår i en online-publikation som innehåller ny statistik om den internationella handeln med varor. I publikationen finns information om EU:s främsta handelspartner, de största produktkategorierna och handelns specifika egenskaper samt bakgrundsinformation.

Full article

De tre största globala aktörerna inom den internationella handeln: EU, Kina och USA

EU-27, Kina och USA har varit de tre största globala aktörerna inom internationell handel sedan 2004, då Kina gick om Japan (se diagram 1). Under 2018 uppgick den totala handeln med varor (export och import) för EU-27 till 3 967 miljarder euro (exklusive all handel inom EU), vilket var 50 miljarder euro mer än värdet för Kina och 342 miljarder euro mer än de siffror som rapporterats för USA. På fjärde plats kom Japan vars varuhandel uppgick till 1 260 miljarder euro.

Diagram 1: De främsta aktörerna inom internationell handel med varor, 2018
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och Unctad

Under 2018 hade Ryssland och Kina en särskilt hög andel export i förhållande till importen (se diagram 2), och i absoluta tal hade dessa två länder också de största årliga handelsöverskotten.

Diagram 2: Export/import-kvot för den internationella handeln med varor, 2008 och 2018
(%)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och Unctad

Under 2018 hade USA det största handelsunderskottet (se diagram 3), och därmed fortsatte det mönster som framträtt under hela det gångna decennium för vilket uppgifter är tillgängliga.

Diagram 3: Handelsbalans för den internationella handeln med varor, 2008 och 2018
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och Unctad

Vad gäller export- och importflödena hade EU-27 under 2018 den näst störst andelen av den globala exporten och importen av varor (se diagram 4 och 5). EU-27:s export av varor motsvarade 15,5 % av den totala globala varuexporten. Endast Kina (15,8 %) hade en större andel, medan USA (10,6 %) låg något efter.

Diagram 4: Andelar av den globala marknaden för export av varor, 2018
(andel i % av den globala exporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och Unctad

Under 2018 hade USA (15,8 %) en större andel av den globala importen än både EU-27 (13,7 %) och Kina (13,0 %).

Diagram 5: Andelar av den globala marknaden för import av varor, 2018
(andel i % av den globala importen)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och Unctad

Överskott i EU:s handel med tredje land sedan 2012

EU-27:s internationella varuhandel med resten av världen (summan av exporten till och importen från länder utanför EU) värderades till 4 067 miljarder euro 2019 (se diagram 6). Såväl importen som exporten var högre än under 2018, men importen (27 miljarder euro) ökade mindre än exporten (73 miljarder euro). Till följd av detta ökade EU-27:s handelsöverskott från 152 miljarder euro 2018 till 197 miljarder euro 2019.

Mellan 2009 och 2012 ökade EU-27:s export drastiskt från 1 184 miljarder euro till 1 771 miljarder euro. Under perioden 2012 till 2016 låg exporten på en relativt stabil nivå, men de därpå följande tre åren ökade den från 1 867 miljarder euro (2016) till 2 132 miljarder euro (2019). Importen följde i stort sett samma mönster som exporten. Importen ökade från 1 193 miljarder euro 2009 till 1 666 miljarder euro 2011. Under perioden 2011 till 2016 låg den på en relativt stabil nivå, men de därpå följande tre åren ökade importen från 1 602 miljarder euro (2016) till 1 935 miljarder euro (2019).

Diagram 6: Utveckling av den internationella handeln med varor, EU-27, 2009–2019
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Bland EU-länderna hade Tyskland den absolut största andelen av handeln utanför EU-27 under 2019. Landet stod för 29,6 % av EU-27:s varuexport till länder utanför EU och för mer än en femtedel (21,0 %) av importen till EU-27 (se diagram 7). De tre största exportörerna därefter var Frankrike (11,6 %), Italien (11,0 %) och Nederländerna (10,3 %). Dessa länder var också de enda övriga EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av EU-27:s export. Nederländerna (17,5 %), Frankrike (10,7 %) och Italien (9,5 %) följde efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU under 2019. Nederländernas förhållandevis stora andel kan åtminstone delvis förklaras av den stora mängd varor som förs in till EU via Rotterdam – EU:s största kusthamn.

Diagram 7: Handel med varor med länder utanför EU-27, 2019
(andel i % av EU-27:s export/import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Störst överskott i handeln med varor med länder utanför EU-27 under 2019 hade Tyskland (till ett värde av 224,3 miljarder euro), följt av Italien (51,9 miljarder euro), Irland (40,6 miljarder euro) och Frankrike (39,2 miljarder euro). De största underskotten för handel med varor med länder utanför EU registrerades i Nederländerna (118,7 miljarder euro) och Spanien (30,7 miljarder euro) (se tabell B i den bifogade Excelfilen nedan).

Störst andel handel med varor inom EU för Luxemburg och Slovakien

Handeln med varor mellan EU-länderna (handel inom EU) värderades – mätt som export – till 3 061 miljarder euro 2019. Detta var 44 % mer än värdet av exporten från EU-27 till länder utanför EU (handel utanför EU) som uppgick till 2 132 miljarder euro.

Handeln inom EU-27 – mätt som export – ökade med 1,5 % i hela EU-27 mellan 2018 och 2019. Vad gäller exporten registrerades tvåsiffriga ökningar mellan 2018 och 2019 endast för Cypern (16,4 %), medan Sverige (-0,6 %), Belgien (-0,3 %) och Slovakien (-0,1 %) hade en minskad export till länder inom EU. Bara i Kroatien och Portugal ökade importen med mer än 5 % (7,8 % respektive 7,4 %), medan importen minskade i Irland (-3,9 %), Belgien (-1,4 %), Malta (-1,3 %) och Sverige (-0,9 %).

Precis som var fallet för handeln med länder utanför EU-27 var Tyskland det EU-land som stod för den största andelen av handeln med länder inom EU-27 under 2019. Landet stod för 22,8 % av EU-27:s varuexport till andra medlemsländer och 23,2 % av EU-27:s varuimport från andra medlemsländer (se diagram 8). Nederländerna (13,5 %) var det enda andra EU-landet som bidrog med mer än en tiondel av exporten till länder inom EU, återigen en följd av Rotterdam-effekten. Frankrike (12,5 %) var det enda andra medlemslandet som stod för mer än en tiondel av importen från länder inom EU.

Diagram 8: Handel med varor med länder inom EU-27, 2019
(andel i % av EU-27:s export/import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Betydelsen av EU:s inre marknad framgår bland annat av att handeln med varor inom EU (export och import sammantaget) var större än handeln med länder utanför EU (export och import sammantaget) i alla medlemsländer utom Irland (se diagram 9). Handeln med länder inom respektive utanför EU som andel av den totala varuhandeln varierade betydligt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den högsta andelen handel med länder inom EU (mer än 75 % av den sammanlagda handeln) registrerades för Luxemburg (82,0 %), Slovakien (79,5 %), Tjeckien (76,6 %) och Ungern (75,1 %). Andelen ligger på 51,5 % för Grekland och 37,5 % för Irland.

Diagram 9: Handel med varor inom och utanför EU-27, 2019
(import plus export, andel i % av den sammanlagda handeln)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Kraftig ökning av varuhandeln med Kina under perioden 2009–2019

Mellan 2009 och 2019 varierade utvecklingen av EU-27:s varuexport till stora handelspartner avsevärt. Bland de främsta handelspartnerna registrerades den största genomsnittliga årstillväxten för export till Kina (9,9 %) och Mexiko (9,5 %) (se diagram 10). Den lägsta tillväxten registrerades för export till Ryssland (3,3 %) och Norge (4,1 %).

Mellan 2009 och 2019 hade värdet av importen på varor från Mexiko (10,5 %) och Turkiet (8,1 %) den största genomsnittliga årstillväxten. Den lägsta tillväxten registrerades för import från Norge (0,3 %) och Ryssland (2,3 %), som båda var stora exportörer av energiprodukter, samt import från Japan (2,2 %).

Diagram 10: Handel med varor med länder utanför EU-27, EU-27, 2009 och 2019
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Under 2019 var USA fortfarande det land som importerade mest varor från EU-27 (se diagram 11), med en andel på 18,0 %. Storbritannien var den näst största destinationsmarknaden för EU-27:s export (14,9 % av EU-27:s sammantagna export), följt av Kina (9,3 %). De sju största destinationsmarknaderna för EU-27:s export av varor – USA, Storbritannien, Kina, Schweiz, Ryssland, Turkiet och Japan – stod för nästan tre femtedelar (59,3 %) av EU-27:s varuexport.

Diagram 11: Största handelspartner, export av varor, EU-27, 2019
(andel i % av exporten till länder utanför EU-27)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

De sju största leverantörerna av EU-27:s varuimport var samma länder som de sju största destinationsmarknaderna för EU-27:s export, även om storleksordningen skiljer sig något (jämför diagram 11 och diagram 12). Dessa sju länder stod för en större andel av EU-27:s import av varor än deras andel av EU-27:s varuexport: drygt tre femtedelar (60,7 %) av all import av varor till EU-27 kom från dessa sju länder. Kina stod för nästan en femtedel (18,7 %) av all import och var den största leverantören av varor som importerades till EU-27 under 2019. Därefter följde USA (12,0 %) och Storbritannien (10,0 %).

Diagram 12: Största handelspartner, import av varor, EU-27, 2019
(andel i % av importen från länder utanför EU-27)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Stort handelsöverskott för maskiner och fordon samt kemikalier

Mellan 2014 och 2019 ökade värdet på EU-27:s export till länder utanför EU för de flesta produktgrupper som visas i diagram 13, med undantag för exporten av energi som minskade med 8,2 %. Den högsta tillväxttakten för export registrerades för kemikalier, med en ökning på 35,8 %. Även för livsmedel (22,7 %) och råmaterial (20,1 %) registrerades ökningar på mer än 20 %.

På importsidan noterades ett liknande mönster, med en stor övergripande minskning inom importen av energi från länder utanför EU (-15,2 %) mellan 2014 och 2019. Observera dock att en del av minskningen kan bero på prisändringar och/eller valutakursförändringar, då olja prissätts i US-dollar på de globala marknaderna. Jämförelsevis steg importen av maskiner och fordon från länder utanför EU med 45,4 %. En relativt hög tillväxt rapporterades även för kemikalier (28,6 %) och andra tillverkade varor (24,1 %).

EU-27:s stora handelsöverskott för varuhandel med länder utanför EU på 197,1 miljarder euro under 2019 berodde på stora handelsöverskott för maskiner och fordon (237,1 miljarder euro) och kemikalier (171,6 miljarder euro) samt mindre överskott för livsmedel och andra tillverkade varor. Dessa kunde dock inte väga upp det stora handelsunderskottet för energi (-258,2 miljarder euro) och det mindre underskottet för råmaterial (-26,1 miljarder euro).

Diagram 13: Handel med länder utanför EU-27, efter viktigaste produkter, EU-27, 2014 och 2019
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Sammansättningen av varuexporten från EU-27 ändrades inte mycket mellan 2014 och 2019 (se diagram 14), bortsett från en ökning med 2,4 procentenheter för kemikalier som steg från 16,7 % 2014 till 19,1 % 2019, samt en minskning för energi med 1,4 procentenheter.

Diagram 14: De viktigaste exportvarorna, EU-27, 2014 och 2019
(andel i % av exporten till länder utanför EU-27)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Vad gäller sammansättningen av importen till EU-27 mellan 2014 och 2019 minskade andelen för energi kraftigt med 7,6 procentenheter, från 26,3 % till 18,7 % (se diagram 15). Denna minskning berodde delvis på fallande priser på energiprodukter. Jämförelsevis steg under samma period andelen för maskiner och fordon med 6,0 procentenheter, från 26,9 % till 32,8 %. Andelen av andra produkter förändrades endast marginellt.

Diagram 15: De viktigaste importvarorna, EU-27, 2014 och 2019
(andel i % av importen från länder utanför EU-27)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

I diagram 16 jämförs sammansättningen av EU-27:s import och export 2019. Den totala exporten var cirka 10,2 % större än importen. Skillnaderna är mest märkbara i fråga om energi, där importen var nästan fyra gånger högre än exporten. Detta vägdes upp av en lägre importandel för maskiner och fordon samt för kemikalier jämfört med exporten.

Diagram 16: De viktigaste import- och exportvarorna, EU-27, 2019
(andel i % av importen/exporten utanför EU-27)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Källuppgifter för tabeller och diagram

International trade in goods: tables and figures (på engelska)

Källuppgifter

Statistiken över internationell handel med varor mäter värdet och kvantiteten av handeln med varor mellan EU:s medlemsländer (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (handel utanför EU). Denna statistik är den officiella informationskällan om import, export och handelsbalans i EU som helhet, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistiken tas fram för varje uppgiftslämnande land i förhållande till varje partnerland för ett antal olika produktklassificeringar. En av de vanligaste klassificeringarna är Förenta nationernas (FN) internationella klassificering för utrikeshandel(SITC rev. 4). Den möjliggör en jämförelse av internationell handelsstatistik över hela världen.

När det gäller statistiken om EU:s utrikeshandel behandlas EU-27 som en enhet. Uppgifterna om exporten gäller med andra ord samtliga 27 EU-länders export till resten av världen, medan uppgifterna om EU:s import gäller importen från resten av världen (länder som inte är EU-medlemmar) till EU-27. De uppgifter som redovisas för individuella EU-länders internationella handelsflöden presenteras vanligen som världshandelsflöden (som omfattar handelspartner både inom och utanför EU). Statistik för handeln mellan EU-länderna (handel inom EU) omfattar import och export av varor som registreras av varje EU-land.

De statistiska värdena för handel inom och utanför EU registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade varor och som deras CIF-värde (kostnad, försäkring och frakt) för importerade varor. De värden som redovisas för exporterade varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras från. För importerade varor avser kostnaderna transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras till.

EU-uppgifterna kommer från Eurostats COMEXT databas, som är en referensdatabas för internationell handel med varor. Den ger tillgång till såväl aktuella som historiska uppgifter från EU-länderna samt till statistiska uppgifter från ett stort antal länder utanför EU. Aggregerad och detaljerad statistik om internationell handel med varor som sprids genom Eurostats webbplats sammanställs varje månad från Comext. Eftersom Comext uppdateras dagligen kan data som finns på webbplatsen skilja sig från de uppgifter som finns i Comext (i händelse av sena ändringar).

Uppgifterna från EU-27 speglar den politiska förändringen i EU-sammansättningen. Storbritannien betraktas därmed som ett partnerland utanför EU för EU-27. Storbritannien är dock fortfarande en del av den inre marknaden under hela övergångsperioden, vilket innebär att handelsuppgifter för Storbritannien fortfarande utgår från de statistiska begrepp som är tillämpliga för handel mellan EU:s medlemsländer. Till följd av detta avser Storbritanniens importuppgifter avsändningslandet, medan import från alla andra handelspartner utanför EU-27 grupperas utifrån ursprungsland. I praktiken innebär detta att varor som importerats av EU-27 från Storbritannien har fysiskt transporterats från Storbritannien, men delar av dessa varor kan ha haft annat ursprung än Storbritannien. Uppgifter om handel med Storbritannien är därför inte fullt jämförbara med uppgifter om handel med andra handelspartner utanför EU-27.

Uppgifterna om EU:s viktigaste handelspartner utanför EU som används i diagram 1 till 5 kommer från FN:s databas Unctad. För beräkning av andelar anges världshandeln som summan av EU-handeln med länder utanför EU (källa: Eurostat) samt den internationella handeln med länder utanför EU (källa: Unctad).

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda statistik om internationell varuhandel för marknadsundersökningar och beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel med varor som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller EU-ekonomiernas integration.

Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där Europeiska kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 27 medlemsländernas räkning. Europeiska kommissionen konsulterar EU-länderna genom en rådgivande kommitté, där alla handelspolitiska frågor som berör EU diskuteras, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken är en exklusiv behörighet för EU, vilket innebär att det bara är EU, och inte de individuella medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. På senare tid har denna befogenhet utökats till att omfatta mer än handel med varor, och avser nu även handel med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar (i kapitel 4).

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 164 medlemsländer (mars 2020), och flera kandidatländer håller på att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. Europeiska kommissionen förhandlar med sina WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA).