Archive:Internationell handel med varor

Uppgifter från oktober 2018 (avsnittet ”De tre största globala aktörerna inom den internationella handeln: EU, Kina och USA”) och från mars 2019 (resten av artikeln).

Planerad uppdatering av artikeln: juni 2020.

Highlights

EU, USA och Kina stod för 45 % av den globala handeln med varor 2017.

EU:s viktigaste handelspartner under 2018 var USA för export och Kina för import.

Maskiner och transportutrustning stod för över 41 % av EU:s export och 31 % av EU:s import under 2018.

Den internationella varuhandelns utveckling, EU-28, 2008–2018

I den här artikeln diskuteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU:s) internationella handel med varor. I artikeln beskrivs EU:s andel av de globala import- och exportmarknaderna, handeln inom EU (handeln mellan EU:s medlemsländer), EU:s största handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-28 (dvs. EU med dess 28 medlemsländer) står för ungefär 15 % av den globala handeln med varor. Värdet på den internationella handeln med varor överstiger värdet på den internationella handeln med tjänster avsevärt (varuhandelns värde är ungefär tre gånger större). Det återspeglar det faktum att vissa tjänster är svåra att anpassa för gränsöverskridande handel.

Den här artikeln ingår i en online-publikation som innehåller ny statistik om den internationella handeln med varor. I publikationen finns information om EU:s viktigaste handelspartner, de största produktkategorierna och handelns specifika egenskaper samt bakgrundsinformation.

Full article

De tre största globala aktörerna inom den internationell handeln: EU, Kina och USA

EU-28, Kina och USA har varit de tre största globala aktörerna inom den internationella handeln (se diagram 1) sedan 2004, då Kina gick om Japan. Under 2017 var den totala handeln med varor (både export och import) nästan lika stor i EU-28, Kina och USA, med en toppnotering på 3 738 miljarder euro för EU-28 (observera att detta inte inkluderar handeln inom EU). Det var 103 miljarder euro mer än i Kina och 239 miljarder euro mer än i USA. På fjärde plats kom Japan vars varuhandel uppgick till 1 212 miljarder euro .

Diagram 1: De viktigaste aktörerna inom den internationella handeln med varor, 2017
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Under 2017 hade Ryssland, Brasilien och Kina en särskilt hög andel export i förhållande till importen (export/import-kvot) (se diagram 2), och i absoluta tal har Kina och Ryssland haft de största årliga handelsöverskotten sedan 2006. Under 2017 hade USA det största handelsunderskottet (se diagram 3) och fortsatte därmed ett mönster som har framträtt under hela det senaste decenniet, för vilket uppgifter finns tillgängliga.

Diagram 2: Export/import-kvot för den internationella handeln med varor, 2010 och 2017 (%)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 3: Handelsbalans för den internationella handeln med varor, 2010 och 2017 (miljarder euro)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Sett till export- och importflödena hade EU-28 den näst största andelen av såväl den globala exporten som den globala importen av varor (se diagrammen 4 och 5) under 2017. EU-28:s export av varor motsvarade 15,8 % av den totala globala varuexporten. 2014 passerades EU av Kina för första gången sedan EU grundades (16,1 % år 2014, en siffra som steg till 16,9 % år 2017) , men EU:s export är fortfarande större än USA:s export (11,5 %). USA hade däremot en större andel av den globala importen (17,3 %) än både EU-28 (15,1 %) och Kina (13,3 %).

Diagram 4: Andelar av den globala marknaden för export av varor, 2017
(procentandel av den globala exporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 5: Andelar av den globala marknaden för import av varor, 2017
(procentandel av den globala importen)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_introle)

Ett litet underskott i handeln med länder utanför EU under 2018 efter fem år med överskott

EU-28:s internationella varuhandel med resten av världen (summan av exporten till och importen från länder utanför EU) värderades till 3 936 miljarder euro 2018 (se diagram 6). Såväl importen som exporten var högre än under 2017, men för importen var ökningen (123 miljarder euro) mindre än för exporten (77 miljarder euro). Som en följd av detta byttes det lilla handelsöverskottet för EU-28 på 22 miljarder euro 2017 till ett litet handelsunderskott på 25 miljarder euro 2018.

Efter ett kraftigt fall för både exporten och importen under 2009 ökade EU-28:s export med 58,7 % under en fyraårsperiod till 1 736 miljarder euro 2013. Under perioden 2013 till 2016 låg exporten på en relativt stabil nivå, men 2017 ökade den med 7,7 % i förhållande till 2016 och följande år med 4,1 %. Importen följde ungefär samma mönster som exporten. Den ökade med 8,7 % från 2016 till 2017 och med 6,6 % från 2017 till 2018. Följden blev att för första gången sedan 2013 fick EU-28 ett litet handelsunderskott.

Diagram 6: Utvecklingen av den internationella varuhandeln, EU-28, 2008–2018
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Bland EU:s medlemsländer hade Tyskland med god marginal den största andelen av handeln med länder utanför EU-28 under 2018. Landet stod för 28,0 % av EU-28:s varuexport till länder utanför EU och för nästan en femtedel (18,6 %) av varuimporten (se diagram 7). De tre största exportörerna därefter var desamma som 2017: Storbritannien (11,0 %), Italien (10,5 %) och Frankrike (10,4 %). Dessa länder var också de enda övriga EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av EU-28:s export. Nederländerna (14,9 %), Storbritannien (14,2 %), Frankrike (8,9 %) och Italien (8,7 %) följde efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU under 2018. Nederländernas relativt höga andel kan, åtminstone delvis, förklaras av den omfattande mängd varor som förs in i EU via Rotterdam, som är EU:s främsta kusthamn.

Diagram 7: Varuhandel med länder utanför EU-28, 2018
(procentandel av EU-28:s export/import)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_intratrd)

Störst handelsöverskott i varuhandeln med länder utanför EU-28, värderat till 360,9 miljarder euro 2018, hade Tyskland, följt av Irland (70,0 miljarder euro) och Italien (67,5 miljarder euro). Störst handelsunderskott i varuhandeln med länder utanför EU registrerades för Nederländerna med 272,5 miljarder euro och Storbritannien med 121,5 miljarder euro (se tabell B i den bifogade Excel-filen nedan).

Högst andel varuhandel inom EU för Luxemburg och Slovakien

Handeln med varor mellan EU-länderna (handeln inom EU) värderades – mätt som export – till 3 518 miljarder euro 2018. Detta var 80 % högre än värdet av exporten från EU-28 till länder utanför EU (handeln med länder utanför EU), som uppgick till 1 956 miljarder euro.

Handeln inom EU-28 – återigen mätt som export – ökade med 5,0 % sett till hela EU-28 mellan 2017 och 2018. I fråga om exporten registrerades tvåsiffriga ökningar mellan 2017 och 2018 för Malta (23,3 %), Grekland (13,9 %), Irland (12,3 %) och Slovenien (10,8 %), medan endast Luxemburg (–1,9 %) hade en minskad export till länder inom EU. Importen ökade med tvåsiffriga tal för Malta (20,8 %) och Irland (13,2 %), samtidigt som inget EU-land hade en minskad import.

Precis som var fallet för handeln med länder utanför EU-28 var Tyskland det EU-land som hade den största handeln med länder inom EU-28 under 2018. Landet stod för 22,2 % av EU-28:s varuexport till andra medlemsländer och för drygt en femtedel (20,9 %) av EU-28:s varuimport från andra medlemsländer (se diagram 8). Nederländerna (13,0 %) var det enda övriga EU-land som bidrog med mer än en tiondel av exporten till länder inom EU, återigen en följd av Rotterdam-effekten, medan Frankrike (11,5 %) var det enda övriga EU-land som stod för mer än en tiondel av importen från länder inom EU.

Diagram 8: Varuhandel med länder inom EU-28, 2018
(procentandel av EU-28:s export/import)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_intratrd)

Betydelsen av EU:s inre marknad understryks av att handeln med varor inom EU (export och import sammantaget) var större än varuhandeln med länder utanför EU (export och import sammantaget) för samtliga EU-länder (se diagram 9). Handeln med länder inom respektive utanför EU som andel av den totala varuhandeln varierade avsevärt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den största andelen handel med länder inom EU (cirka 80 % av den totala handeln) registrerades för Ungern, Tjeckien, Slovakien och Luxemburg, medan denna andel föll till 50,3 % för Storbritannien.

Diagram 9: Varuhandel med länder inom och utanför EU-28, 2018
(import plus export, procentandel av den sammanlagda handeln)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_intratrd)

Kraftig ökning av varuhandeln med Kina under perioden 2008–2018

Mellan 2008 och 2018 varierade utvecklingen av EU-28:s varuexport till stora handelspartner avsevärt. Bland de viktigaste handelspartnerna registrerades den högsta tillväxten för exporten till Kina, som nästan tredubblades, medan exporten till Sydkorea nästan fördubblades (se diagram 10). Exporten till Norge ökade långsammare och var endast 23 % högre 2018 än 2008, medan EU-28:s export till Ryssland minskade med 19 % under den aktuella perioden.

På importsidan minskade, mellan 2008 och 2018, värdet på EU-28:s import av varor från Norge (–13 %), Japan (–8 %) och Ryssland (–7 %). Vad gäller Norge och Ryssland återspeglar dessa förändringar, åtminstone till viss del, förändringar i priset på olja och gas. De största ökningarna registrerades för importen från Turkiet (+64 %), Kina (+58 %) och Indien (+55 %).

Diagram 10: Varuhandel med länder utanför EU-28 utifrån största handelspartner, EU-28, 2008 och 2018
(miljarder euro)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_maineu)

Under 2018 fortsatte USA, med god marginal, att vara den vanligaste destinationen för varor som exporterades från EU-28 (se diagram 11). Landets andel på 20,8 % överträffade andelarna för de närmaste två länderna tillsammans. Kina var den näst viktigaste destinationsmarknaden för EU-28:s export under 2018 (10,7 % av EU-28:s totala export), följt av Schweiz (8,0 %). Precis som under tidigare år svarade Ryssland (4,4 %) och Turkiet (4,0 %) för nästan lika stora andelar. De sju största destinationsmarknaderna för EU-28:s export av varor – USA, Kina, Schweiz, Ryssland, Turkiet, Japan och Norge – stod för mer än hälften (53,9 %) av EU-28:s totala varuexport.

Diagram 11: Största handelspartner gällande varuexport, EU-28, 2018
(procentandel av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

De sju största leverantörsländerna för EU-28:s varuimport var samma länder som de sju största destinationsmarknaderna för EU-28:s varuexport, även om ordningen skiljer sig något åt (jämför diagrammen 11 och 12). Dessa sju länder stod för en större andel av EU-28:s import av varor än deras andel av EU-28:s export av varor: strax över tre femtedelar (59,1 %) av all import av varor till EU-28 kom från dessa sju länder. Kina var ursprungsland för nästan en femtedel (19,9 %) av all import till EU-28 under 2018 och var den största leverantören av varor som importerades till EU-28. USA:s andel av EU-28:s import av varor var 13,5 %, vilket är cirka två tredjedelar av Kinas andel. Till de sju främsta länderna hör även Ryssland (8,5 %), Schweiz (5,5 %), Norge (4,2 %), Turkiet (3,8 %) och Japan (3,6 %).

Diagram 12: Största handelspartner gällande varuimport, EU-28, 2018
(procentandel av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Stort handelsöverskott för maskiner och fordon samt kemikalier

Mellan 2013 och 2018 ökade värdet på EU-28:s export till länder utanför EU för de flesta produktgrupper som visas i diagram 13, med undantag för exporten av energi som minskade med 6,4 %. Den högsta tillväxttakten för exporten rapporterades för kemikalier, för vilka en ökning på 30,2 % noterades, men en tvåsiffrig tillväxttakt registrerades även för livsmedel och drycker (16,6 %), andra tillverkade varor (14,8 %), maskiner och fordon (14,0 %) och råvaror (11,9 %).

På importsidan noterades ett liknande mönster, med en stor övergripande minskning inom importen av energi från länder utanför EU (–17,3 %) mellan 2013 och 2018. Observera dock att en del av minskningen kan bero på prisändringar och/eller valutakursförändringar, då olja prissätts i US-dollar på de globala marknaderna. I kontrast till detta steg importen av maskiner och fordon från länder utanför EU med sammanlagt 41,4 % mellan 2013 och 2018. En relativt hög tillväxt registrerades även för andra tillverkade varor (29,6 %), kemikalier (20,4 %) och livsmedel och drycker (20,4 %).

EU-28:s handelsunderskott gällande handeln med varor med länder utanför EU på 24,6 miljarder euro under 2018 berodde till stor del på ett stort handelsunderskott inom energi (299,1 miljarder euro) i kombination med mindre handelsunderskott inom andra tillverkade varor (55,7 miljarder euro) och råvaror (30,8 miljarder euro). Dessa underskott kunde inte kompenseras fullt ut av handelsöverskotten inom maskiner och fordon (189,5 miljarder euro), kemikalier (152,2 miljarder euro) och livsmedel och drycker (9,1 miljarder euro).

Diagram 13: Handel med länder utanför EU-28 sett till mest handlade produkter, EU-28, 2013 och 2018
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Sammansättningen av varuexporten från EU-28 ändrades inte mycket mellan 2013 och 2018 (se diagram 14), bortsett från en ökning med 2,5 procentenheter för kemikalier som steg från 15,7 % 2013 till 18,2 % 2018 och en liknande minskning för övriga produkter.

Diagram 14: Export utifrån produktgrupp, EU-28, 2013 och 2018
(procentandel av exporten till länder utanför EU-28)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_intratrd)

När det gäller sammansättningen av importen till EU-28 registrerades förändringar för de tre största produktgrupperna mellan 2013 och 2018. Den största förändringen gällde andra tillverkade varor, vars andel föll med 8,7 procentenheter, från 29,6 % till 20,9 % (se diagram 15). I kontrast till detta steg under samma period andelen för maskiner och fordon med 5,4 procentenheter, från 25,9 % till 31,3 % och andelen för kemikalier med 2,4 procentenheter, från 22,6 % till 25,0 %.

Diagram 15: Import utifrån produktgrupp, EU-28, 2013 och 2018
(procentandel av importen från länder utanför EU-28)
Källa:'’ Eurostat (ext_lt_intratrd)

I diagram 16 jämförs EU-28:s import och export under 2018, sett till produktsammansättning. Det bör dock påpekas att den samlade exportnivån var 1,3 % lägre än importnivån. Skillnaderna är mest märkbara i fråga om energi, där importen var 3,6 gånger högre än exporten. Detta uppvägdes av en lägre importandel för maskiner och fordon samt för kemikalier.

Diagram 16: Export och import utifrån produktgrupp, EU-28, 2018
(procentandel av importen från/exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Källuppgifter för tabeller och diagram

International trade in goods: tables and figures (på engelska)

Uppgifternas källor

Statistiken över den internationella handeln med varor mäter värdet och kvantiteten för handeln med varor mellan EU-länderna (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (handel utanför EU). Denna statistik är den officiella informationskällan i fråga om import, export och handelsbalans för EU, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistik publiceras för varje uppgiftslämnande land med avseende på varje partnerland och för ett antal olika produktklassificeringar. En av de mest använda produktklassificeringarna är Standard International Trade Classification (SITC rev. 4) från Förenta nationerna (FN). Den möjliggör jämförelse av internationell handelsstatistik över hela världen.

I fråga om statistiken för handeln med länder utanför EU behandlas EU-28 som ett gemensamt handelsblock i de presenterade uppgifterna. Uppgifter om export gäller med andra ord endast exporten från EU-28 som lämnar handelsblocket för leverans till resten av världen, medan uppgifter om import från länder utanför EU gäller importen från resten av världen (länder utanför EU) till EU-28. När uppgifter redovisas för enskilda EU-länder presenteras däremot internationella handelsflöden normalt som globala handelsflöden (vilket innefattar handelspartner både inom och utanför EU). Statistik gällande handeln mellan EU-länder (handeln inom EU) omfattar den import och export av varor som registreras av varje enskilt EU-land.

De statistiska värdena för handeln med länder utanför EU och handeln inom EU registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade varor och som varornas CIF-värde (kostnad, försäkring och frakt) för importerade varor. De värden som redovisas för exporterade varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras från. För importerade varor omfattas på motsvarande sätt endast merkostnaderna för transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras till.

EU-uppgifterna kommer från Eurostats databas Comext, som är en referensdatabas för internationell handel med varor. Den ger inte bara tillgång till såväl aktuella som historiska uppgifter från EU-länderna, utan även till statistik för ett stort antal länder utanför EU. Aggregerad och detaljerad statistik om internationell handel med varor som återfinns på Eurostats webbplats sammanställs varje månad från Comext. Eftersom Comext uppdateras dagligen kan det hända att de uppgifter som finns på webbplatsen inte stämmer överens med de uppgifter som finns i Comext (om ändringar nyligen har gjorts).

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda sig av statistik om internationell handel för marknadsundersökningar och för beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel med varor som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller de europeiska ekonomiernas integrering.

Ökad handel kan skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där EU-kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 28 medlemsländernas räkning. EU-kommissionen rådfrågar EU-länderna genom en rådgivande kommitté, där man diskuterar alla handelspolitiska frågor som berör EU, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken styrs därigenom helt och hållet av EU – vilket innebär att det bara är EU, och inte de enskilda medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. På senare tid har denna befogenhet utökats till att omfatta mer än bara handeln med varor. Nu omfattar den även handeln med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar (kapitel 4).

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 164 medlemsländer (i mars 2017) och flera kandidatländer som håller på att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. EU-kommissionen förhandlar med EU:s WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA).