Archive:Statistik över naturgaspriser

Data från juni 2017. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: september 2018.

Tabell 1: Naturgaspriser, andra halvåret, 2014–2016
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_202) och (nrg_pc_203)

Diagram 1: Naturgaspriser för hushållskonsumenter, andra halvåret 2016
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_202)

Diagram 2: Naturgasprisernas utveckling för hushållskonsumenter, EU-28, 2008–2016
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_202)

Diagram 3: Förändring av naturgaspriserna för hushållskonsumenter jämfört med perioden 12 månader tidigare, andra halvåret 2016
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_202)

Diagram 4: Naturgas – andel skatter och avgifter som betalas av hushållskonsumenter, andra halvåret 2016
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_202)

Diagram 5: Naturgaspriser för industriella konsumenter, andra halvåret 2016
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_203)

Diagram 6: Naturgasprisernas utveckling för industriella konsumenter, EU-28, 2008–2016
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_203)

Diagram 7: Förändring av naturgaspriserna för industriella konsumenter jämfört med perioden 12 månader tidigare, andra halvåret 2016
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_203)

Diagram 8: Naturgas – andel icke avdragsgilla skatter och avgifter som betalas av industriella konsumenter, andra halvåret 2016
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_203)

I denna artikel presenteras naturgasprisernas utveckling både för industriella kunder och för hushållskunder i Europeiska unionen (EU). Artikeln innehåller även uppgifter om priserna i Liechtenstein, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Moldavien och, för första gången, Ukraina.

Energipriserna i EU påverkas av ett stort antal olika förhållanden som rör tillgång och efterfrågan, bland annat den geopolitiska situationen, den nationella energimixen, diversifiering av import, kostnader för elnät, miljöskyddskostnader, svåra väderförhållanden samt nivån på avgifter och skatter. Observera att de priser som presenteras i denna artikel inkluderar skatter, avgifter och moms för hushållskonsumenter men exkluderar återbetalningsbara skatter och avgifter samt moms för industriella konsumenter och företagskonsumenter.

Viktigaste statistiska resultaten

En översikt över de genomsnittliga priserna i euro per kilowattimme (euro per kWh) för naturgas under de senaste tre åren (andra halvåret varje år) presenteras i tabell 1.

Naturgaspriser för hushållskonsumenter

För hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 20 gigajoule [GJ] och 200 GJ) fanns de högsta naturgaspriserna bland EU:s medlemsstater under det andra halvåret 2016 i Sverige, Spanien, Italien, Portugal och Nederländerna (se diagram 1). De lägsta naturgaspriserna fanns i Bulgarien, Rumänien och Estland. Priset på naturgas för hushåll i Sverige (0,114 euro per kWh) var mer än tre gånger högre än i Bulgarien (0,031 euro per kWh).

Genomsnittspriset i EU-28 – ett vägt medelvärde som använder de senaste uppgifterna (från 2015) om hushållens konsumtion – låg på 0,064 euro per kWh.

I diagram 2 visas naturgasprisernas utveckling för hushållskonsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Generellt sett ökade priserna mellan det första och det andra halvåret varje år och sjönk sedan igen från det andra halvåret det ena året till det första halvåret efterföljande år. Det enda undantaget var det prisfall som noterades mellan första och andra halvåret 2009. Överlag fanns en uppåtgående trend för naturgaspriserna i EU-28, från en lägsta notering på 0,052 euro per kWh första halvåret 2010 till en toppnotering på 0,072 euro per kWh under andra halvåret 2014. Under senare år, mellan andra halvåret 2015 och första halvåret 2016, noterades det största prisfallet under den redovisade perioden, som följdes av en mycket svag uppgång mellan första och andra halvåret 2016.

I diagram 3 visas förändringen av naturgaspriser för hushållskonsumenter, inklusive alla skatter och avgifter samt moms, i nationella valutor mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016. Under denna period föll priserna i 22 av de 25 EU-länder för vilka det finns uppgifter tillgängliga (Cypern, Malta och Finland rapporterar inte dessa prisuppgifter). I Kroatien och Bulgarien sjönk gaspriserna med så mycket som 20,4 %, och relativt stora prisfall noterades även i Portugal (–17,0 %) och Lettland (–16,3 %). Mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016 steg naturgaspriset för hushållskonsumenter bara i tre medlemsstater, och det rörde sig i samtliga fall om måttliga ökningar: Sverige (0,2 %), Nederländerna (0,6 %) och Ungern (1,5 %).

I diagram 4 visas skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset för naturgas till hushållskonsumenter. Under andra halvåret 2016 var skatternas relativa andel som lägst i Storbritannien (7,0 %), som tillämpar en relativt låg momssats på baspriset. Högst skatter togs ut i Danmark, där 58,3 % av slutpriset utgjordes av skatter och avgifter. Även i Nederländerna utgjorde skatter och avgifter över hälften av priset (50,7 %).

Naturgaspriser för industriella konsumenter

För industriella konsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 10 000 GJ och 100 000 GJ) fanns de högsta naturgaspriserna bland EU:s medlemsstater under det andra halvåret 2016 i Finland (0,044 euro per kWh), Sverige och Frankrike (båda 0,038 euro per kWh). Priserna var som lägst i Bulgarien (0,019 euro per kWh) – se diagram 5. Genomsnittspriset i EU-28 – ett vägt medelvärde som använder de senaste uppgifterna (från 2015) om förbrukningen för industriella konsumenter – låg på 0,030 euro per kWh.

I diagram 6 visas naturgasprisernas utveckling för industriella konsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008: dessa priser uppvisade inte samma utveckling inom ramen för ett år som priserna för hushållskonsumenter (se diagram 2). Efter att ha fallit till en lägsta nivå på 0,030 euro per kWh under andra halvåret 2009 steg gaspriserna för industriella konsumenter varje halvår till en toppnotering på 0,041 euro per kWh det första halvåret 2013. Under de sju följande halvåren sjönk sedan priset åter till samma låga nivå (0,030 euro per kWh) andra halvåret 2016.

I diagram 7 visas förändringen av naturgaspriser för industriella konsumenter, inklusive alla icke avdragsgilla skatter och avgifter, i nationella valutor mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016. Under denna period föll priserna i 23 av de 26 EU-länder för vilka det finns uppgifter tillgängliga (Cypern och Malta rapporterar inte dessa prisuppgifter). Den största prisminskningen konstaterades i Bulgarien (28,7 %) och Portugal (27,2 %), och priserna föll med mer än 20,0 % också i Polen, Grekland och Kroatien. En ökning av naturgaspriserna mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016 noterades bara i tre medlemsstater – Litauen (12,4 %), Finland (4,3 %) och Frankrike (3,0 %).

I diagram 8 visas den andel icke avdragsgilla skatter och avgifter för industriella konsumenter som ingår i det totala priset på naturgas. Under andra halvåret 2016 var den andel av priset för industriella konsumenter som utgjordes av skatter lägst i Litauen, som inte tillämpar någon energiskatt eller andra skatter. Skatternas andel var högst i Finland (35,7 %), Rumänien (31,7 %) och Danmark (30,6 %).

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Definition av hushållskonsumenter

Med hushållskonsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för hushåll med en årlig förbrukning av naturgas (endast gas i rörledningar räknas) på mellan 5 600 kWh och 56 000 kWh (20 gigajoule [GJ] respektive 200 GJ). Alla siffror är slutpris till konsument och inkluderar skatter, avgifter och moms. Finland, Cypern och Malta rapporterar inte uppgifter om naturgaspriser för hushållskonsumenter.

Observera att priserna anges i nationella valutor i jämförelsen mellan 2015 och 2016 för att undvika påverkan av förändringar i växelkursen mellan nationella valutor och euro för EU-länder och länder utanför EU som inte använder euron som valuta.

Definition av industriella konsumenter

Med industriella konsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för industriella användare med en årlig förbrukning av naturgas mellan 2 778 och 27 778 GWh (10 000 respektive 100 000 GJ). Priserna som redovisas motsvarar baspriser för naturgas inklusive alla icke avdragsgilla skatter och avgifter.

Cypern och Malta rapporterar inte uppgifter om naturgaspriser för industriella konsumenter. Naturgas som används för kemiska processer eller produktion av el eller kraftvärme ingår inte i uppgifterna.

Metodik

På grund av en förändring av metodiken från och med 2007 uppstod ett avbrott i serien och endast en ganska kort tidsserie finns tillgänglig. Gaspriserna har trots det fluktuerat avsevärt under detta ganska korta tidsintervall.

Insyn i energipriserna garanteras inom EU genom medlemsstaternas skyldighet att rapportera in uppgifter till Eurostat om priserna för olika kategorier av industriella konsumenter och om marknadsandelar, försäljningsvillkor och prissystem. Rapporteringen av priserna för hushållskonsumenter är frivillig.

Gastaxor och prissystem varierar mellan leverantörerna. De kan vara baserade på framförhandlade avtal, i synnerhet när det gäller stora industriella konsumenter. För mindre kunder fastställs de oftast efter gasförbrukningens storlek i kombination med ett antal andra faktorer. De flesta taxorna innehåller även någon form av fast avgift. Det finns därför inget enhetligt pris på naturgas. För att jämföra priser över tid och mellan EU:s medlemsstater presenteras i denna artikel uppgifter för förbrukningsintervaller för hushållskonsumenter och industriella konsumenter. Det finns totalt tre olika typer av hushåll för vilka uppgifter om naturgaspriser samlas in efter olika årliga förbrukningsintervall. För industriella konsumenter samlas uppgifter om naturgaspriser in för sex olika typer av användare.

Den rättsliga grunden för insamling av statistik om naturgaspriser för industriella konsumenter utgörs av Europeiska kommissionens beslut (2007/394/EG) av den 7 juni 2007 om ändring av rådets direktiv (90/377/EEG) om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/92/EG av den 22 oktober 2008 rör förfaranden för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare. Som nämnts ovan är insamlingen av gaspriser för hushåll frivillig.

Priser samlas in under en sexmånadersperiod (ett halvår) från januari till juni (första halvåret) och från juli till december (andra halvåret) varje år. I priserna ingår baspriset för gasen, överförings- och distributionsavgifter, mätarhyra och andra tjänster. Gaspriset anges i euro per kilowattimme (euro per kWh).

Sammanhang

Priset på energi och tillförlitligheten i energiförsörjningen är viktiga aspekter i ett lands strategi för energiförsörjning. Gaspriserna är särskilt betydelsefulla för den internationella konkurrenskraften eftersom gas kan utgöra en stor del av de totala energikostnaderna för industri- och tjänsteföretag. Till skillnad från priset på andra fossila bränslen, som oftast handlas på globala marknader med relativt enhetliga priser, finns en större variation i naturgaspriset i EU:s medlemsstater.

Dessa frågor togs upp i ett meddelande från Europeiska kommissionen, {Template:EurLex|code=CELEX:52008DC0384:SV:NOT|title=Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna}} (KOM(2008) 384), som uppmanade EU att bli effektivare i sin energianvändning och mindre beroende av fossila bränslen – framför allt genom att följa den strategi som lagts fast i paketet om klimatåtgärder och förnybar energi.

EU har agerat för att liberalisera el- och gasmarknaderna sedan senare hälften av 1990-talet. Genom direktiv som antogs 2003 etablerades gemensamma regler för marknaderna för el och gas. Tidsfrister fastställdes för att öppna marknaderna och ge kunderna möjlighet att välja leverantör: senast den 1 juli 2004 för företagskunder och senast den 1 juli 2007 för samtliga konsumenter (inklusive hushåll). Vissa av EU:s medlemsstater förekom liberaliseringsprocessen medan andra var betydligt långsammare med att anta de nödvändiga åtgärderna. På många marknader för el och naturgas kvarstår emellertid betydande hinder för tillträde, vilket framgår av antalet marknader som fortfarande domineras av leverantörer med i det närmaste monopolställning. I juli 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett tredje lagstiftningspaket i syfte att ge en verklig och effektiv möjlighet att välja leverantörer och skapa förbättringar för kunderna. Ökad öppenhet i fråga om gas- och elpriser kan antas gynna en rättvis konkurrens genom att kunder uppmuntras att välja mellan olika energikällor (olja, kol, naturgas och förnybara energikällor) och olika leverantörer. Öppenheten om energipriser kan bli mer effektiv genom att uppgifter om priser och prissystem offentliggörs och sprids så långt det är möjligt.