Statistics Explained

Archive:Energiproduktion och import

Revision as of 16:23, 17 December 2014 by Verdodo (talk | contribs)
Uppgifter från mars och maj 2014. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikel: April 2015.
Tabell 1: Energiproduktion, 2002 och 2012
(miljoner ton oljeekvivalenter) – Källa: Eurostat (ten00076), (ten00080), (ten00077), (ten00079), (ten00078) och (ten00081)
Diagram 1: Produktion av primärenergi, EU-28, 2012
(% av den totala produktionen, baserat på ton oljeekvivalenter) – Källa: Eurostat (ten00080), (ten00077), (ten00079), (ten00078), (ten00081) och (nrg_107a)
Diagram 2: Utveckling av produktionen av primärenergi
(efter bränsletyp), EU-28, 2002–2012
(2002 = 100, baserat på ton oljeekvivalenter) – Källa: Eurostat (ten00076), (ten00081), (ten00080), (ten00079), (ten00078) och (ten00077)
Tabell 2: Nettoimport av primärenergi, 2002–2012 – Källa: Eurostat (nrg_100a) och (tps00001)
Tabell 3: Import av primärenergi, huvudsakliga ursprungskällor, EU-28, 2002–2012
(% av import från länder utanför EU-28) – Källa: Eurostat (nrg_122a), (nrg_123a) och (nrg_124a)
Tabell 4: Grad av energiberoende, EU-28, 2002–2012
(% av nettoimporten av inhemsk bruttoförbrukning plus lager, baserat på ton oljeekvivalenter) – Källa: Eurostat (nrg_100a), (nrg_102a) och (nrg_103a)
Diagram 3: Grad av energiberoende – alla produkter, 2012
(% av nettoimporten av inhemsk bruttoförbrukning plus lager, baserat på ton oljeekvivalenter) – Källa: Eurostat (tsdcc310) och (nrg_100a)

Europeiska unionens (EU) beroende av energiimport, särskilt av olja och på senare tid av gas, utgör bakgrunden för EU:s politik för en tryggad energiförsörjning. I denna artikel undersöks produktionen av primärenergi i EU och EU:s ökade beroende av energiimport från icke-medlemsstater till följd av underskottet av produktion i förhållande till förbrukning. Faktum är att över hälften (53,4 %) av EU-28:s inhemska bruttoenergiförbrukning under 2012 kom från importerade källor.

Viktigaste statistiska resultaten

Primärproduktion

Produktionen av primärenergi i EU-28 uppgick till sammanlagt 794,3 miljoner ton oljeekvivalenter (toe) år 2012. Detta innebar att de senaste årens allmänna nedåtgående trend fortsatte, med undantag för 2010 då produktionen återhämtade sig efter en relativt kraftig minskning som sammanföll med den finansiella och ekonomiska krisen. Sett över en längre period var produktionen av primärenergi i EU-28 15,7 % lägre år 2012 än vad den var tio år tidigare. Den allmänna nedåtgående trenden inom produktionen i EU-28 kan åtminstone delvis förklaras av att råmaterial håller på att ta slut och att tillverkarna anser att utvinningen av de begränsade resurserna inte är lönsam.

Frankrike var den EU-medlemsstat som hade den högsta produktionsnivån av primärenergi, med en andel på 16,8 % av den sammanlagda produktionen för hela EU-28, följt av Tyskland (15,6 %) och Storbritannien (14,6 %). Den största förändringen jämfört med tio år tidigare var att Storbritanniens andel minskade från 27,1 % – se tabell 1. De enda andra medlemsstater vars andel sjönk under denna period var Danmark (-0,6 procentenheter) och Litauen (-0,4 procentenheter). I absoluta termer skedde de största ökningarna av produktionen av primärenergi under de 10 åren före 2012 i Italien och Sverige (båda ökade med 4,4 miljoner toe) och Nederländerna (ökade med 4,3 miljoner toe).

Den primära energiproduktionen i EU-28 var under 2012 spridd över en rad olika energikällor. Kärnenergi stod för den största andelen (28,7 % av den sammanlagda produktionen). Kärnkraften hade särskilt stor betydelse i Frankrike, Belgien och Slovakien där den stod för mer än hälften av den nationella produktionen av primärenergi. Över en femtedel av den sammanlagda produktionen i EU-28 var baserad på förnybara energikällor (22,3 %) och fasta bränslen (20,9 %, främst kol), medan andelen naturgas var något lägre (16,8 %). Återstoden baserades på råolja (8,9 %) (se diagram 1).

Ökningen av förnybara energikällor inom den primära energiproduktionen var större än för alla andra energislag. Ökningen av förnybara källor inom den primära energiproduktionen var relativt stabil under de flesta åren mellan 2002 och 2012 med undantag för en liten nedgång under 2011 (se diagram 2). Under denna tioårsperiod ökade energiproduktionen från förnybara källor med sammanlagt 81,3 %. Överlag minskade produktionsnivåerna för de andra primära energikällorna däremot under denna period. De största minskningarna skedde i fråga om råolja (-53,5 %), naturgas (-35,4 %) och fasta bränslen (-20,7 %), medan minskningen av kärnenergi uppgick till blygsamma 10,9 %.

Import

Den minskade primära produktionen av stenkol, brunkol, råolja, naturgas, och på senare tid även kärnenergi, ledde till en situation där EU i allt högre grad blev beroende av import av primärenergi för att tillgodose efterfrågan. Denna situation har emellertid stabiliserats i efterdyningarna av den finansiella och ekonomiska krisen. Under 2012 översteg importen av primärenergi inom EU-28 exporten med omkring 922,8 miljoner ton oljeekvivalenter. Överlag var de största nettoimportörerna av primärenergi de mest befolkade EU-medlemsstaterna, med undantag för Storbritannien och Polen (som fortfarande har inhemska reserver av olja, naturgas och kol). Sedan 2004 har Danmark varit den enda nettoexportören av primärenergi av medlemsstaterna (se tabell  2).

Ursprungsländerna för energiimporten till EU-28 har förändrats något under de senaste åren. Ryssland har behållit sin ställning som största leverantör av råolja och naturgas, men har dessutom blivit den ledande leverantören av fasta bränslen (se tabell 3). Under 2012 kom omkring 33,7 % av importen av råolja till EU-28 från Ryssland, vilket var något lägre än 2010 och 2011, då andelen uppgick till 34,7 % respektive (34,8 %). Ryssland blev den huvudsakliga leverantören av fasta bränslen under 2006 och gick därmed om Sydafrika efter att under 2004 och 2002 ha gått om Australien respektive Colombia. Rysslands andel av importen av fasta bränslen till EU-28 ökade från 13,1 % 2002 till 30 % år 2009, för att sedan minska till 25,9 % under 2012. Trots denna minskning var Ryssland fortfarande den största källan till import av fasta bränslen till EU under 2012 även om dess andel bara var något större än Colombias (23,7 %) och USA:s (23,0 %). Rysslands andel av importen av naturgas till EU-28 minskade däremot från 45,2 % till 29,5 % mellan 2002 och 2010, men denna trend vände och ökningar skedde under 2011 och 2012. Qatars andel av importen av fasta bränslen till EU-28 ökade först från 1 % 2002 till 11,0 % år 2011, men minskade sedan till 8,4 % under 2012.

EU:s primära energiförsörjning kan hotas om en stor del av importen koncentreras till relativt få handelspartner. Under 2012 kom över tre fjärdedelar (76,8 %) av importen av naturgas till EU-28 från Ryssland, Norge eller Algeriet. Det innebar att importen var mer koncentrerad än under de föregående två åren i och med att samma tre länder stod för 71 % av importen av naturgas under 2010 och 72 % under 2011. En liknande analys visar att 53,6 % av importen av råolja till EU-28 kom från Ryssland, Norge och Saudiarabien 2012, medan 72,6 % av importen av stenkol kom från Ryssland, Colombia och USA. Det har funnits vissa tecken på att nya partnerländer tagit marknadsandelar under åren 2002–2012 trots att deras importvolymer förblir relativt små. Detta gällde särskilt import av råolja från Nigeria, Azerbajdzjan och Kazakstan samt import av naturgas från Qatar.

Beroendet av energiimport i EU-28 ökade från mindre än 40 % av bruttoenergiförbrukningen på 1980-talet till 53,4 % år 2012 (se tabell 4). Dessa senaste siffror visar att graden av energiberoende har minskat något efter att ha nått en topp på 54,7 % år 2008. Det högsta energiberoendet år 2012 registrerades för råolja (88,2 %) och naturgas (65,8 %). Det senaste årtiondets (2002–2012) beroende av import från icke-medlemsstater ökade snabbare i fråga om naturgas (14,9 procentenheter) och råolja (11,9 procentenheter) än för fasta bränslen (8,9 procentenheter). Sedan 2004 har nettoimporten av energi till EU-28 varit större än primärproduktionen. Med andra ord tillgodosågs över hälften av den inhemska bruttoenergiförbrukningen i EU-28 genom nettoimport.

Eftersom Danmark var nettoexportör var landet den enda EU-medlemsstaten med en negativ beroendegrad under 2012 (se diagram 3). Bland de andra medlemsstaterna hade Estland, Rumänien, Tjeckien och Sverige en lägre beroendegrad (de enda länderna förutom Danmark som rapporterade en beroendegrad under 30 %). Malta, Luxemburg och Cypern var nästan helt beroende av import av primärenergi.

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Energiprodukter som utvinns eller hämtas direkt från naturresurser kallas primära energikällor medan energiprodukter som framställs av primära energiprodukter i omvandlingsanläggningar kallas härledda energiprodukter. Den primära energiproduktionen omfattar nationell produktion av primära energikällor och sker när naturresurser utnyttjas, till exempel i kolgruvor, på råoljefält, i vattenkraftverk eller under framställning av biobränslen. När förbrukningen överstiger produktionen av primärenergi måste underskottet täckas med import av primära energikällor eller härledda energiprodukter.

Den värme som alstras i en reaktor till följd av kärnklyvning betraktas som primärproduktion av kärnvärme, även kallad kärnenergi. Den beräknas antingen på grundval av den faktiska värme som produceras eller på rapporterad bruttoelproduktion och kärnkraftverkets termiska effektivitet. Primärproduktion av stenkol och brunkol utgörs av bränslemängder som utvinns eller framställs, beräknat efter eventuella processer för avlägsnande av inert material.

Omvandling av energi från en form till en annan, såsom el eller värme från värmekraftverk eller koksproduktion från koksugnar, betraktas inte som primärproduktion.

Nettoimporten beräknas som mängden import minus motsvarande exportmängd. Importen utgörs av all energi som förs in på ett nationellt territorium, exklusive transitmängder (särskilt genom gas- och oljeledningar). Export täcker på motsvarande sätt alla mängder energi som exporteras från det nationella territoriet.

Sammanhang

Över hälften av den energi som förbrukas i EU-27 kommer från länder utanför EU – och denna andel har överlag ökat under det senaste årtiondet. En stor del av energin kommer från Ryssland, vars tvister med transitländer har utgjort ett hot mot leveranserna under de senaste åren – till exempel då gasflödet från Ryssland via Ukraina avbröts den 6–20 januari 2009.

I november 2008 antog Europeiska kommissionen sin andra strategiska energiöversyn. I denna analyserar kommissionen hur EU skulle kunna minska sitt beroende av importerad energi och därigenom öka försörjningstryggheten och minska utsläppen av växthusgaser. Kommissionen efterlyser solidaritet mellan medlemsstaterna när det gäller energi och föreslår en handlingsplan för att säkra en hållbar energiförsörjning. Dessutom presenterar kommissionen ett paket med förslag om energieffektivitet med målet att uppnå energibesparingar på viktiga områden, till exempel byggnader och energiförbrukande produkter.

Till följd av den rysk-ukrainska gaskrisen i januari 2009 genomfördes en översyn av den rättsliga ramen för försörjningstrygghet och i september 2009 antog Europeiska unionens råd direktiv 2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter. Syftet med dessa åtgärder för olje- och gasmarknaden är att se till att alla parter vidtar effektiva åtgärder för att förhindra och begränsa följderna av eventuella försörjningsavbrott. Genom direktivet inrättas även en samarbetsmekanism för medlemsstaterna så att de effektivt ska kunna hantera eventuella omfattande avbrott i olje- eller gasförsörjningen. Dessutom har en samordningsmekanism inrättats så att medlemsstaterna snabbt kan agera gemensamt vid nödsituationer.

En bredd av energikällor och diversifiering av leverantörer, transportvägar och transportmekanismer är viktiga faktorer för en tryggad energiförsörjning. Att bygga upp tillförlitliga partnerskap med leverantörs-, transit- och konsumentländer anses vara ett av sätten för att minska de risker som uppstår i samband med EU:s energiberoende. I september 2011 antog kommissionen meddelandet ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser” (KOM(2011) 539 slutlig).

I november 2010 antog kommissionen initiativet Energi 2020: En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad (KOM(2010) 639 slutlig). I strategin fastställs EU:s energiprioriteringar för tio år framåt. Dessutom diskuteras åtgärder för att hantera en rad olika utmaningar på detta område, bland annat att skapa en marknad med konkurrenskraftiga priser och tryggad energiförsörjning, stärka det tekniska ledarskapet och effektivt förhandla med internationella partner.

Samma månad antog kommissionen initiativet Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk (KOM(2010) 677 slutlig). I initiativet fastställs EU:s prioriterade korridorer för transporten av el, gas och olja. Kommissionen föreslår också en ”verktygslåda” som ett hjälpmedel för att påskynda genomförandet av dessa prioriterade infrastrukturer.

Flera olika initiativ pågår för att anlägga gasledningar mellan Europa och dess grannländer i öst och syd. Bland projekten finns Nord Stream (mellan Ryssland och EU via Östersjön), som togs i drift i november 2011, South Stream (mellan Ryssland och EU via Svarta havet), som beräknas bli klart till 2015 och Trans Adriatic Pipeline (som förbinder Turkiet med Italien via Grekland och Albanien för att transportera gas från området kring Kaspiska havet till EU).

Se även

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

Viktigaste tabellerna

Energy statistics - quantities (t_nrg_quant)
Total production of primary energy (ten00076)
Primary production of renewable energy (ten00081)
Energy dependence (tsdcc310)

Databasen

Energy statistics - quantities, annual data (nrg_quant)
Energy statistics - supply, transformation, consumption (nrg_10)
Energy statistics - imports (by country of origin) (nrg_12)
Energy statistics - exports (by country of destination) (nrg_13)

Särskild avdelning

Metodik / Metadata

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Externa länkar