Archive:Internationell handel med varor

'’Uppgifter från september 2017 (avsnittet ”De viktigaste globala aktörerna inom internationell handel med varor”) och mars 2018 (resten av artikeln). De senaste uppgifterna: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: juni 2019.'’

I denna artikel diskuteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU:s) internationella handel med varor. I artikeln beskrivs EU:s andel av de globala import- och exportmarknaderna, handeln inom EU (handel mellan EU:s medlemsländer), EU:s största handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-28 står för ungefär 15 % av den globala handeln med varor. Värdet på den internationella varuhandeln överstiger värdet av den internationella handeln med tjänster (det är ungefär tre gånger större), vilket återspeglar det faktum att det är svårare att bedriva handel över gränserna med vissa tjänster.

Diagram 1: Största handelspartner, internationell handel med varor, 2016
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 2: Förhållandet export/import, internationell handel med varor, 2006 och 2016
(%)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 3: Handelsbalans, internationell handel med varor, 2006 och 2016
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 4: Andelar av den globala marknaden för import av varor, 2016
(andel i % av den globala importen)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 5: Andelar av den globala marknaden för import av varor, 2016
(andel i % av den globala importen)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 6: Utveckling av den internationella handeln med varor, EU-28, 2006–2017
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 7: Handel med varor med länder utanför EU-28, 2017
(andel i % av EU-28:s export/import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 8: Handel med varor med länder inom EU-28, 2017
(andel i % av EU-28:s export/import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 9: IHandel med varor inom och utanför EU-28, 2017
(import plus export, andel i % av den sammanlagda handeln)
Source: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 10: Handel med varor med länder utanför EU-28, efter största handelspartner, EU-28, 2007 och 2017
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 11: Största handelspartner, export av varor, EU-28, 2017
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Source: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 12: Största handelspartner för import av varor, EU-28, 2017
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 13: Handel med länder utanför EU-28, efter viktigaste produkter, EU-28, 2012 och 2017
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 14: De viktigaste exportvarorna, EU-28, 2012 and 2017
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 15: De viktigaste importvarorna, EU-28, 2012 och 2017
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 16: De viktigaste import- och exportvarorna, EU-28, 2017
( (andel i % av importen/exporten utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Viktigaste statistiska resultaten

De viktigaste globala aktörerna inom internationell handel med varor

EU-28, Kina och USA har varit de tre största globala aktörerna inom internationell handel (se diagram 1) sedan 2004, då Kina gick om Japan. Under 2016 var den totala handeln med varor (export och import) nästan lika stor i EU-28, Kina och USA, med en toppnotering på 3 457 miljarder euro i EU-28 (observera att detta inte inkluderar handel inom EU), vilket var 112 miljarder euro mer än i Kina och 127 miljarder euro mer än i USA. På fjärde plats kom Japan vars varuhandel uppgick till 1 131 miljarder euro.

Under 2016 hade Ryssland, Brasilien och Kina en särskilt hög andel export i förhållande till importen (se diagram 2), men i absoluta tal har Kina och Ryssland haft de största årliga handelsöverskotten sedan 2006. Under 2016 hade USA det största handelsunderskottet (se diagram 3), och därmed fortsatte det mönster som framträtt under hela det gångna decennium för vilket uppgifter är tillgängliga.

Om man ser till export- och importflödena hade EU-28 den näst störst andelen av den globala exporten och importen av varor (se diagrammen 4 och 5) under 2016. EU-28:s export av varor motsvarade 15,6 % av den totala globala exporten och överträffades 2014 av Kina (16,1 % år 2014, en siffra som steg till 17,0 % år 2016) för första gången sedan EU grundades, men den är fortfarande större än USA:s export (11,8 %). USA hade en större andel av den globala importen (17,6 %) än både EU-28 (14,8 %) och Kina (12,4 %).

Handel med varor utanför EU

De 28 EU-ländernas sammanlagda internationella varuhandel med omvärlden (summan av importen och exporten till och från länder utanför EU) värderades till 3 735 miljarder euro år 2017 (se diagram 6). Både importen och exporten var högre jämfört med 2016. För exporten var ökningen (134 miljarder euro) lite mindre än för importen (143 miljarder euro). Som ett resultat av detta förblev handelsöverskottet för EU-28 positivt, men sjönk från 32 miljarder euro år 2016 till 23 miljarder euro år 2017.

Efter en kraftig minskning av både exporten och importen under 2009 ökade EU-28:s export under en fyraårsperiod med 58,7 % till 1 737 miljarder euro år 2013. Under perioden 2013 till 2016 låg exporten på en relativt stabil nivå, men 2017 ökade den med 7,7 % jämfört med 2016. Importen följde i princip samma mönster som exporten, men ökningen på 8,4 % mellan 2016 och 2017 var till och med lite större. Från 2013 och framåt har EU-28 haft ett litet men stadigt handelsöverskott.

Bland EU-länderna hade Tyskland den absolut största andelen av handeln utanför EU-28 under 2017. Landet stod för 28,3 % av de 28 EU-ländernas varuexport till länder utanför EU och för nästan en femtedel (18,9 %) av importen till EU-28 (se diagram 7). De tre största exportörerna därefter var desamma som 2016: Storbritannien (10,9 %), Italien (10,6 %) och Frankrike (10,4 %). De var också de enda andra EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av exporten från EU-28. Storbritannien (14,8 %), Nederländerna (14,7 %), Frankrike (9,0 %) och Italien (8,6 %) kom efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU under 2017. Nederländernas förhållandevis stora andel kan åtminstone delvis förklaras av den stora mängd varor som förs in till EU via Rotterdam – EU:s största kusthamn.

Störst överskott i varuhandeln med länder utanför EU 2017 hade Tyskland, till ett värde av 181,4 miljarder euro, följt av Italien (39,2 miljarder euro) och Irland (32,6 miljarder euro). De största underskotten för handel med varor med länder utanför EU registrerades i Nederländerna (129,4 miljarder euro) och Storbritannien (69,2 miljarder euro) (se tabell B i den bifogade Excelfilen nedan).

Handel med varor inom EU

Handeln med varor mellan EU-länderna (handeln inom EU) värderades – mätt som export – till 3 347 miljarder euro 2017. Detta var 78 % mer än värdet av exporten från EU-28 till länder utanför EU (handel utanför EU), som uppgick till 1 879 miljarder euro.

Handeln inom EU-28 – mätt som export – ökade med 7,4 % i hela EU-28 mellan 2016 och 2017. När det gäller exporten registrerades tvåsiffriga ökningar mellan 2016 och 2017 för Finland (16,7 %), Slovenien (14,8 %), Litauen (12,2 %), Polen (11,9 %), Bulgarien (10,8 %), Kroatien (10,7 %), Nederländerna (10,6 %) och Rumänien (10,2 %). Lettland (-18,3 %) och Ungern (-0,6 %) var de enda EU-länderna där exporten inom EU minskade under 2017. Importen ökade med tvåsiffriga tal i Litauen (15,1 %), Polen (13,1 %), Lettland (12,8 %), Slovenien (12,8 %), Kroatien (11,7 %), Bulgarien (11,2 %), Finland (10,7 %), Portugal (10,3 %) och Rumänien (10,2 %). Malta var det enda EU-landet där importen minskade, med 1,0 %.

Liksom för handeln med länder utanför EU var Tyskland också det EU-land som hade den högsta nivån för handel inom EU under 2017 och stod för 22,4 % av exporten från EU-28 till andra medlemsländer och för drygt en femtedel (20,8 %) av importen från andra EU-länder (se diagram 8). Nederländerna (13,0 %) var det enda övriga medlemsland som bidrog med mer än en tiondel av exporten inom EU, även detta en följd av Rotterdam-effekten, medan Frankrike (11,8 %) och Storbritannien (9,0 %) svarade för nästan en tiondel av importen inom EU-28.

Betydelsen av EU:s inre marknad framgår bland annat av att handeln med varor inom EU (export och import sammantaget) var större än handeln med länder utanför EU (export och import sammantaget) i alla medlemsländer (se diagram 9). Handeln med länder inom respektive utanför EU som andel av den totala varuhandeln varierade betydligt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den största andelen handel med länder inom EU (cirka 80 % av den totala handeln) registrerades för Estland, Ungern, Tjeckien, Slovakien och Luxemburg, medan denna andel minskade till 50,2 % i Storbritannien.

Analys av största handelspartner för varor

Utvecklingen av de 28 EU-ländernas varuexport till stora handelspartner varierade avsevärt mellan 2007 och 2017. Den största tillväxten registrerades för export till Kina, som nästan tredubblades, medan exporten till Sydkorea mer än fördubblades (se diagram 10). Exporten till Norge och Japan ökade långsammare och var 17 % respektive 38 % högre under 2017 än den var år 2007, medan nivån för EU-28:s export till Ryssland minskade med 3 % under den aktuella perioden.

Mellan 2007 och 2017 minskade värdet av de 28 EU-ländernas import av varor från Japan (-13 %), Ryssland och Norge (båda -2 %). För de två sistnämnda återspeglar dessa förändringar, åtminstone delvis, förändringar i priset på olja och gas. De största ökningarna noterades för importen från Kina (+60 %) och Indien (+66 %).

Under 2017 var USA fortfarande det land som importerade mest varor från EU-28 (se diagram 11). Dess andel på 20,0 % översteg andelarna för de närmast följande två länderna sammantagna. Kina var den näst viktigaste destinationsmarknaden för EU-28:s export 2016 (10,5 % av EU-28:s sammanlagda export), följt av Schweiz (8,0 %). Liksom under tidigare år svarade Ryssland (4,6 %) och Turkiet (4,5 %) för nästan lika stora andelar. De sju största destinationsmarknaderna för EU-28:s export av varor – USA, Kina, Schweiz, Ryssland, Turkiet, Japan och Norge – stod för mer än hälften (53,6 %) av hela EU-28:s varuexport.

De sju största leverantörerna av EU-28:s varuimport var samma länder som de sju största destinationsmarknaderna för EU:s export, även om storleksordningen skiljer sig något (jämför diagram 11 och 12). Dessa sju länder stod för en större andel av EU-28:s import av varor än deras andel av EU-28:s varuexport: lite drygt tre femtedelar (59,4 %) av all import av varor till EU-28 kom från dessa sju länder. Kina var ursprungsland för mer än en femtedel (20,2 %) av all import till EU-28 under 2017 och var den största leverantören av varor som importerades till EU. USA:s andel av EU-ländernas varuimport (13,8 %) var cirka två tredjedelar av Kinas. Till de sju största hörde även Ryssland (7,8 %), Schweiz (5,9 %), Norge (4,2 %), Turkiet (3,8 %) och Japan (3,7 %) .

Analys av de viktigaste produktgrupperna

Mellan 2012 och 2017 ökade värdet för EU-28:s export utanför unionen för de flesta produktgrupper som visas i diagram 13, med undantag för export av mineraliska bränslen och smörjmedel, som minskade med 21,7 %. Mest ökade exporten av livsmedel, drycker och tobak(22,9 %), men även exporten av kemiska och relaterade produkter till länder utanför EU ökade relativt snabbt (upp 20,8 %). En tvåsiffrig tillväxt registrerades också för maskiner och transportutrustning (12,2 %) samt för andra tillverkade produkter (11,8 %).

På importsidan observerades ett liknande mönster, med en relativt stor total minskning av importen av mineraliska bränslen och smörjmedel från länder utanför EU (-38,2 %) mellan 2012 och 2017 men också en liten minskning av importen av råvaror (-3,3 %). Vissa av förlusterna kan hänföras till förändringar i priset och/eller växelkursfluktuationer, eftersom många råvaror och olja är prissatta i US-dollar på världsmarknaderna. Däremot steg importen av maskiner och transportutrustning från länder utanför EU med sammanlagt 31,3 % mellan 2012 och 2017, och relativt hög tillväxt registrerades även för andra tillverkade produkter (22,1 %), livsmedel, drycker och tobak (20,3 %) samt för kemiska och relaterade produkter (18,8 %).

EU-28:s överskott i handeln med varor med länder utanför EU uppgick till 37,7 miljarder euro 2017. Detta berodde på den positiva handelsbalansen för maskiner och transportutrustning, som uppgick till 200,1 miljarder euro, och för kemiska och relaterade produkter (138,9 miljarder euro). Mellan 2012 och 2017 rapporterade EU-28 ett ökat överskott i handeln med kemiska och relaterade produkter, medan överskottet för maskiner och transportutrustning minskade något. Handelsunderskottet under 2017 var störst för mineraliska bränslen och smörjmedel, där importen översteg exporten med 240,0 miljarder euro. Detta var emellertid betydligt mindre än 2012, då underskottet var 421,5 miljarder euro. Däremot ökade EU-ländernas handelsunderskott för andra tillverkade produkter, från 10,5 miljarder euro 2012 till 51,4 miljarder euro 2017, vilket nästan är en femdubbling.

Sammansättningen av varuexporten från EU-28 ändrades inte mycket mellan 2012 och 2017 (se diagram 14), bortsett från en minskning för mineraliska bränslen och smörjmedel med 2,3 procentenheter, från 7,5 % 2012 till 5,2 % 2017.

När det gäller sammansättningen av importen till EU-länderna registrerades förändringar för de tre största produktgrupperna mellan 2012 och 2017. Den största förändringen gällde mineraliska bränslen och smörjmedel, vars andel sjönk från 30,4 % till 18,2 % (se diagram 15). Under samma period ökade däremot andelen för andra tillverkade varor från 21,7 % till 25,6 %, medan den andel som utgörs av maskiner och transportutrustning ökade från 25,1 % till 31,9 %.

I diagram 16 jämförs sammansättningen av EU-28:s import och export 2017. Den totala exporten var cirka 1,2 % större än importen. Skillnaderna är mest märkbara i fråga om mineraliska bränslen och smörjmedel, för vilka importen var 3,5 gånger högre än exporten. Detta uppvägdes av att maskiner och transportutrustning samt kemiska och relaterade produkter utgjorde en mindre andel av importen.

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistiken över internationell handel med varor mäter värdet och kvantiteten för handeln med varor mellan EU-länderna (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (handel utanför EU). Denna statistik är den officiella informationskällan om import, export och handelsbalans inom EU som helhet, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistiken tas fram för varje uppgiftslämnande land i förhållande till varje partnerland för ett antal olika produktklassificeringar. En av de vanligaste klassificeringarna är Förenta nationernas (FN) internationella klassificering för utrikeshandel, (SITC rev. 4). Den möjliggör en jämförelse av internationell handelsstatistik över hela världen.

När det gäller statistiken för handel utanför EU behandlas EU-28 som en helhet. Uppgifterna för exporten gäller med andra ord samtliga 28 EU-länders export till resten av världen, medan uppgifterna om EU:s import gäller importen från resten av världen (länder utanför EU) till EU-28. De uppgifter som redovisas för individuella EU-länders internationella handelsflöden presenteras vanligen som globala handelsflöden (som omfattar handelspartner både inom och utanför EU). Statistik för handeln mellan EU-länderna (handel inom EU) omfattar import och export av varor som registreras av varje EU-land.

De statistiska värdena för handel inom EU och handel med länder utanför EU registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade varor och som deras CIF-värde (kostnad, försäkring och frakt) för importerade varor. De värden som redovisas för exporterade varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras från. För importerade varor avser kostnaderna transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras till.

EU-uppgifterna kommer från Eurostats databas Comext, som är en referensdatabas för internationell handel med varor. Den ger inte bara tillgång till såväl aktuella som historiska uppgifter från EU-länderna, utan också till statistiska uppgifter från ett stort antal länder utanför EU. Den aggregerade och detaljerade statistik om internationell handel med varor som finns på Eurostats webbplats hämtas varje månad från Comext. Eftersom Comext uppdateras dagligen kan de uppgifter som finns på webbplatsen skilja sig från de uppgifter som finns i Comext (i händelse av nyare ändringar).

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda statistik om internationell varuhandel för marknadsundersökningar och beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel med varor som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller EU-ekonomiernas integration.

Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där Europeiska kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 28 medlemsländernas räkning. Europeiska kommissionen konsulterar EU-länderna genom en rådgivande kommitté, där man diskuterar alla handelspolitiska frågor som berör EU, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken är en exklusiv behörighet för EU, vilket innebär att det bara är EU, och inte de individuella medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. På senare tid har denna befogenhet utökats till att omfatta mer än varuhandeln, och täcker nu även handel med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar (i kapitel 4).

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 164 medlemsländer (mars 2017), och flera kandidatländer håller på att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. Europeiska kommissionen förhandlar med sina WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA).

Se även

Översikt över alla artiklarna i Statistics Explained om internationell handel med varor

Ytterligare information från Eurostat

Datavisualisering

Top 5 partners for trade in goods (på engelska)
My country in a bubble (på engelska)

Viktigaste tabellerna

International trade in goods (t_ext_go), se:

International trade in goods - long-term indicators (t_ext_go_lti) (på engelska)

International trade in goods - short-term indicators (t_ext_go_sti) (på engelska)

Databasen

International trade in goods (ext_go), se:

International trade in goods - aggregated data (ext_go_agg) (på engelska)

International trade in goods - long-term indicators (ext_go_lti) (på engelska)

International trade in goods - short-term indicators (ext_go_sti) (på engelska)

International trade in goods - detailed data (detail) (på engelska)

Övrig information — rättslig bakgrund

Förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsländer
Förordning (EU) nr 92/2010 av den 2 februari 2010 om tillämpning av förordning (EG) nr 471/2009, när det gäller datautbyte mellan tullmyndigheter och nationella statistikmyndigheter, sammanställning av statistik och kvalitetsbedömning
Förordning (EU) nr 113/2010 av den 9 februari 2010 om tillämpning av förordning (EG) nr 471/2009 vad gäller berörd handel, fastställande av uppgifter, sammanställning av handelsstatistik efter affärsverksamhetens särdrag och fakturavaluta, samt särskilda varor eller varurörelser.
Förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3330/91.
Kommissionens förordning (EG) nr 1982/2004 av den 18 november 2004 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 1901/2000 och (EEG) nr 3590/92.

Externa länkar

European Commission — Trade (på engelska)
European Commission — Globalisation (på engelska)
European Commission — Single market for goods (på engelska)