Archive:Statistik om informationssamhället – hushåll och privatpersoner

Data från mars 2018.

Planerad uppdatering av artikeln: januari 2020.

Highlights

År 2017 hade andelen hushåll i EU-28 med internetanslutning ökat till 87 %, 32 procentenheter högre än 2007.

Internetanslutning via bredband användes av 85 % av hushållen i EU-28 under 2017, vilket är ungefär dubbelt så många som under 2007 (42 %).

Andelen privatpersoner i åldrarna 16–74 i EU-28 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk låg på 57 % 2017.

Internet access of households, 2017

I denna artikel presenteras färska statistiska uppgifter om ett antal olika aspekter av informationssamhället (på engelska) i Europeiska unionen (EU), med inriktning på informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hur den används av privatpersoner och hushåll.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) påverkar personers vardag på många sätt, både på arbetsplatsen och i hemmet, till exempel vid kommunikation eller köp av varor och tjänster på nätet. EU:s politik på detta område sträcker sig från reglering av hela sektorer såsom e-handel till åtgärder för att skydda privatlivet. Många anser att ett välutvecklat informationssamhälle är en nödvändig förutsättning för en modern och konkurrenskraftig ekonomi.

Full article

Internetanslutning

IKT har blivit vida tillgänglig för allmänheten, både när det gäller uppkopplingsmöjligheter och kostnader. En gräns överskreds 2007 när en majoritet (55 %) av hushållen i EU-28 hade internetanslutning. Denna andel fortsatte att öka till över tre fjärdedelar under 2012 och fyra femtedelar under 2014. År 2017 hade andelen hushåll i EU-28 med internetanslutning ökat till 87 %, 32 procentenheter högre än 2007.

Att erbjuda bred tillgång till bredband för en rimlig kostnad är ett sätt att främja ett kunskapsbaserat och informerat samhälle. Bredband var den absolut vanligaste formen av internetanslutning i alla medlemsstater i EU: Det användes av 85 % av hushållen i EU-28 under 2017, vilket motsvarar en ungefär dubbelt så stor andel som under 2007 (42 %) — se figur 1.

Figur 1: Hushållens internetanslutning och bredbandsuppkoppling, EU-28, 2007-2017
(% av alla hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h) and (isoc_ci_it_h)

Den största andelen (98 %) hushåll med internetanslutning 2017 registrerades i Nederländerna (se figur 2), men även Danmark, Luxemburg, Sverige, Finland, Förenade kungariket och Tyskland rapporterade att minst nio av tio hushåll hade internetanslutning år 2017. Den lägsta andelen hushåll med internetanslutning bland EU-länderna noterades i Bulgarien (67 %). I Bulgarien —såväl som i Tjeckien, Italien, Cypern, Grekland, Portugal och Spanien — registrerades dock en snabb ökning av andelen hushåll med internetanslutning, en ökning som uppgick till 16-18 procentenheter mellan 2012 och 2017. Ökningarna var föga överraskande relativt små i flera medlemsstater där de flesta hushåll redan hade internetanslutning 2012, såsom Nederländerna, Luxemburg och Danmark. Detta var även fallet i Island och Norge.

Figur 2: Hushållens internetanslutning, 2012 och 2017
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Figur 3 visar att det i viss mån är skillnad mellan landsbygd och tätort i EU-28 när det gäller internetanslutning. Medan andelen hushåll med internetanslutning var relativt hög i storstäder, småstäder och förorter — 90 % i städer och 87 % i mindre samhällen och förorter — var tillgången något lägre på landsbygden (82 %). I 23 EU-länder var andelen hushåll med tillgång till internet i landsbygdsområden lägre än motsvarande andel hushåll i storstäder, småstäder och förorter. Skillnaden mellan landsbygdsområden och andra områden var särskilt påtaglig i Grekland, Portugal, Bulgarien och Rumänien, länder där den totala andelen hushåll med internetanslutning var lägre än genomsnittet i EU-28. I Luxemburg var situationen den motsatta i förhållande till det allmänna mönstret, eftersom andelen hushåll med internetanslutning var högre i landsbygdsområdena än i storstäderna, småstäderna och förorterna. I Estland var tillgången till internet visserligen större i städerna, men det fanns ingen skillnad mellan andelen hushåll som hade internetanslutning i städer och förorter jämfört med dem på landsbygden. I Förenade kungariket var andelen hushåll med internetanslutning nästan densamma i samtliga städer oberoende av storlek (en procent lägre i småstäder och förorter). Belgien rapporterade den högsta andelen hushåll med internetanslutning i småstäder och förorter, medan andelen i storstäder och landsbygdsområden var densamma. Det sista undantaget var Frankrike där den högsta andelen med internetanslutning fanns i storstäderna medan den lägsta fanns i småstäderna och förorterna (och inte i landsbygdsområdena).

Figur 3: Hushållens internetanslutning efter urbaniseringsgrad, 2017
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Internetanvändning

Vid början av 2017 använde mer än fyra femtedelar (84 %) av alla privatpersoner i EU-28 mellan 16 och 74 år internet (minst en gång under de tre månaderna som föregick undersökningen). I Danmark, Luxemburg, Sverige, Nederländerna, Förenade kungariket, Finland och Tyskland hade 9 av 10 använt internet under de tre månader som föregick undersökningen. Som jämförelse kan nämnas att lite drygt två tredjedelar av alla privatpersoner i åldrarna 16–74 använde internet i Italien (71 %),Grekland (70 %) och Kroatien (67 %), en andel som föll till 64 % i Rumänien och 63 % i Bulgarien.

Andelen av befolkningen i EU-28 som aldrig hade använt internet var 13 % 2017 (en enda procentandel lägre än föregående år), medan denna andel bara var en tredjedel så hög 2007 (då den låg på 37 %).

År 2017 var det närmare tre fjärdedelar (72 %) av privatpersonerna i EU-28 som kopplade upp sig på internet dagligen – se figur 4 – och ytterligare 8 % använde internet minst en gång i veckan (men inte dagligen). 80 % av privatpersonerna använde alltså internet regelbundet (minst varje vecka). Den genomsnittliga andelen dagliga internetanvändare bland samtliga internetanvändare (de som hade använt internet någon gång under de föregående tre månaderna) låg på 87 % i EU-28 och varierande bland medlemsländerna från 73 % i Rumänien till över 90 % i åtta medlemsländer, med en toppnotering i Italien på 96 %. Island rapporterade en ännu högre andel dagliga internetanvändare bland samtliga internetanvändare, (97 9%).

Figur 4: Frekvens för internetanvändning, 2017
(% av privatpersoner i åldern 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ifp_iu) and (isoc_ci_ifp_fu)

Figur 5 visar användningen av mobilt internet, dvs. utanför hemmet eller arbetet med hjälp av internet på en bärbar dator eller en handhållen enhet via mobila eller trådlösa uppkopplingar. I figuren jämförs uppgifter för 2012, då 36 % av alla privatpersoner i åldern 16–74 år i EU-28 använde en mobil enhet för att koppla upp sig mot internet, med uppgifter för 2017, då denna andel hade ökat till 65 %. De vanligaste mobila enheterna för internetuppkoppling var mobiltelefoner eller smarttelefoner, bärbara datorer och surfplattor.

Nederländerna, Sverige, Förenade kungariket, Danmark och Luxemburg rapporterade den högsta andelen mobila internetanvändare under 2017, där mer än fyra femtedelar av alla privatpersoner i åldern 16–74 år använde mobilt internet. Högst var användningen i Nederländerna och Sverige, 87 %. Samma andel (87 %) rapporterades i Norge. Som jämförelse kan nämnas att mellan 50 % och 60 % av privatpersonerna i åldern 16 till 74 i Kroatien, Rumänien, Grekland, Litauen, Bulgarien, Lettland, Portugal och Tjeckien dagligen använde internet från andra platser än hemmet eller arbetsplatsen, medan denna andel var så låg som 40 % i Polen och 32 % i Italien.

Figur 5: Privatpersoner som använde en bärbar dator eller handhållna enheter för tillgång till internet från andra platser än hemmet eller arbetsplatsen, 2012 och 2017
(% av privatpersoner i åldern 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_im_i)

En av de vanligaste online-aktiviteterna i EU-28 2017 var att delta i sociala nätverk, se figur 6. Nästan hälften (54 %) av alla privatpersoner i åldern 16–74 år använde internet för att delta i sociala nätverk (t.ex. genom webbplatser som Facebook eller Twitter). Mellan 70 % och 75 % av befolkningen i Malta och Förenade kungariket, Sverige, Belgien och Danmark använde sociala nätverk, där andelen var högst i Danmark med 75 %. Siffran var dock var påtagligt högre på Island (89 %) och i Norge (83 %). I andra änden av skalan fanns två EU-länder där högst 45 % av befolkningen använde sådana nätverk, nämligen Slovenien (45 %), Frankrike (43 %) och Italien (43 %).

Figure 6: Privatpersoner som använde internet för att delta i sociala nätverk, 2017
(% av privatpersoner i åldern 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_bde15cua)

Integritet och skydd av personuppgifter

Skillnader kan noteras mellan EU-länderna när det gäller hur internetanvändarna hanterade tillgången till deras personuppgifter på internet under 2016. Mer än en fjärdedel (28 %) av internetanvändarna i EU-28 lämnade inga personuppgifter via internet, en andel som varierade från bara 8 % i Luxemburg till hälften eller mer i Bulgarien, Portugal och Rumänien (se figur 7). Mer än 70 % av internetanvändarna i EU-28 lämnade därmed någon form av personuppgifter på nätet. I många fall vidtog de också olika åtgärder för att kontrollera tillgången till dessa personuppgifter på internet. Nästan hälften (46 %) av alla internetanvändare vägrade att tillåta användning av personuppgifter för reklam, och två femtedelar (40 %) begränsade tillgången till deras profiler eller innehåll på webbplatser för sociala nätverk. Mer än en tredjedel (37 %) av internetanvändarna uppgav dessutom att de läser meddelanden om reglerna för skydd av personuppgifterna innan de lämnar personlig information, medan knappt en tredjedel (31 %) begränsade tillgången till deras geografiska belägenhet.

Figur 7: Privatpersoner som inte uppgav några personuppgifter på internet, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

År 2016 visste 71 % av dem i åldersgruppen 16-74 i EU-28 som hade använt internet de senaste tolv månaderna att kakor (cookies) kan användas för att spåra personers aktivitet på internet. Medvetenheten om denna fråga var något högre (74 %) bland yngre användare (i åldern 16–24) och lägre (64 %) bland äldre användare (i åldern 55–74). Drygt en tredjedel (35 %) i åldern 16–74 uppgav att de hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor (se figur 8).

Bland EU:s medlemsstater var medvetenheten om att kakor kan användas för att spåra internetanvändarnas aktiviteter på internet högst i Nederländerna (89 %), Tyskland och Finland (båda 85 %). Medvetenheten var också hög i Danmark (81 %), Kroatien (78 %), Italien (77 %), Luxemburg och Österrike (båda 76 %). Däremot var mindre än hälften av internetanvändarna i Rumänien (38 %), Lettland (47 %) och Cypern (48 %) medvetna om detta. Även i Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var medvetenheten låg (båda 30 %). Andelen internetanvändare som hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen kakor överskred hälften (54 %) i en enda medlemsstat, närmare bestämt Luxemburg. I Tjeckien, Rumänien, Bulgarien, Cypern och Lettland hade däremot mindre än en femtedel av internetanvändarna vidtagit sådana åtgärder, och detta var även fallet i Turkiet.

Figur 8: Användning av cookies och webbläsarinställningar, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

Beställning eller köp av varor och tjänster

Andelen privatpersoner i åldrarna 16–74 i EU-28 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk fortsatte att stiga: Under 2017 nådde den 57 %, en ökning med 13 procentenheter jämfört med 2012 (se figur 9). Omkring tre fjärdedelar av privatpersonerna i Tyskland och Nederländerna beställde eller köpte varor eller tjänster via internet under 2017, och denna andel var minst så hög som fyra femtedelar i Luxemburg och Danmark (båda 80 %), Sverige (81 %) och Förenade kungariket (82 %). Däremot var andelen mindre än 30 % i Kroatien och mindre än 20 % i Bulgarien och Rumänien.

Med undantag för fyra EU-länder som rapporterade ett tidsseriebrott (Estland, Lettland, Rumänien och Sverige) noterades den största ökningen av andelen privatpersoner som köpt eller beställt varor eller tjänster via internet mellan 2012 och 2017 i Tjeckien (med en ökning på 24 procentenheter) följt av Spanien (med en ökning på 20 procentenheter). Föga överraskande noterades den minsta ökningen (en ökning på 6 eller 7 procentenheter) i Danmark och Finland, där procentandelarna för privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet redan var relativt höga i jämförelse med andra medlemsstater. Detta var även fallet i Norge. Andelen privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet ökade dock relativt blygsamt även i Irland (7 procentenheter) och Kroatien (6 procentenheter).

Figur 9: Personer som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk de senaste 12 månaderna före undersökningen, 2012 och 2017
(% av privatpersoner i åldern 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ec_ibuy)

Beställning av tjänster via internet från andra privatpersoner

År 2017 låg andelen privatpersoner (i åldern 16-74) i EU-28 som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna logi genom en annan privatperson under de föregående 12 månaderna på 18 %. Denna andel varierade kraftigt från 34 % i Förenade kungariket och minst en femtedel av den totala mängden i Luxemburg och Nederländerna och på Irland och Malta, till mindre än 1 på 10 i de 10 EU-länder där lägst andel rapporterades som Kroatien (7 %), Portugal och Rumänien (båda 6 %), Tjeckien (5 %) och Cypern (4 %). Att boka en bostad via nätet av en annan privatperson var vanligare i åldersgruppen (25-54 år) än det var bland yngre (i åldern 16-24) eller i den äldre generationen (i åldern 55-74). Många av dessa tjänster bokades via specialiserade webbsidor eller appar som tjänar som mellanhänder och ger privatpersoner möjlighet att erbjuda logi. Några exempel är Airbnb, Lovehomeswap och Couchsurfing.

Figur 10: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att boka logi genom en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2017
(% av privatpersoner i åldern 16-74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

En liknande analys presenteras i figur 11 där man kan se andelen privatpersoner som använde någon slags webbsida eller app för att ordna transport genom en annan privatperson. Denna typ av tjänst var i regel mer ovanlig än bokning av logi men även den hanterades ofta via specialiserade webbsidor eller appar (till exempel Liftshare, Uberpool och Wundercar). Den genomsnittliga användningen av denna typ av tjänst var 8 % bland privatpersoner i EU-28 (i åldern 16-74). Bland EU-länderna var andelen privatpersoner som använde någon typ av webbsida eller app för att ordna transport under 2017 som högst i Förenade kungariket (27 %). Estland var ensamt bland de övriga EU-länderna om att rapportera en andel på minst en femtedel. Det vanliga var att färre än var tionde privatperson använde en webbsida eller en app för att ordna transport, vilket var fallet i 22 av de 27 EU-länder som undersöktes. Att boka transport via nätet från en annan privatperson tenderade att vara vanligare i den yngre generationen (i åldern 16-24) än bland äldre.

Figur 11: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport genom en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2017
(% av privatpersoner i åldern 16-74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Den digitala ekonomin och informationssamhället – hushåll och privatprivatpersoner: tabeller och diagram

Källor

Snabba tekniska förändringar inom internet och andra nya IKT-tillämpningar innebär en utmaning för statistiken. Detta statistikområde har därför utvecklats betydligt, och statistikverktygen har anpassats för att tillgodose nya uppgiftsbehov. Statistiken på detta område ses över varje år för att tillgodose användarnas behov och avspegla den snabba utvecklingstakten.

Detta synsätt återfinns också i Eurostats undersökning om hushålls och privatpersoners IKT-användning. Denna årliga undersökning används för att kartlägga IKT-utvecklingen både genom att följa utvecklingen av centrala variabler över tiden och genom mer djupgående analyser av andra aspekter vid en viss tidpunkt. I början koncentrerades undersökningarna på tillgång och uppkoppling, men de har senare utökats så att de täcker en rad olika frågor (t.ex. e-förvaltning och e-handel) och socioekonomiska analyser av bl.a. regional mångfald, könsuppdelning, ålder, skillnader i utbildningsnivå och individernasanställningsstatus. Undersökningens täckning av olika tekniker har också anpassats till nya produktgrupper och metoder för att leverera kommunikationsteknik till slutanvändarna (till exempel har nya frågor tillkommit om P2P-bokning av logi och transport på nätet under 2017).

Referensperioden för undersökningen om IKT-användning i hushåll och av privatpersoner är i regel det första kvartalet varje år. I de flesta länder utförs undersökningen under det andra kvartalet varje år. En modul om integritet och skydd av personlig identitet i ingick i 2016 års undersökning (men upprepades inte 2017).

Omfattning och definitioner

Hushållsundersökningen om IKT omfattar hushåll med minst en medlem i åldersgruppen 16–74 år. Hushållens internettillgång avser den andel av hushållen som har en sådan internetanslutning att vem som helst i hushållet kan använda internet i hemmet om han eller hon så vill, om så bara för att skicka ett e-brev.

Internetanvändare definieras som alla privatpersoner i åldern 16–74 år som har använt internet under de tre senaste månaderna före undersökningen. Regelbundna internetanvändare är privatpersoner som i genomsnitt har använt internet minst en gång i veckan under de tre senaste månaderna före undersökningen.

Den vanligaste anslutningsformen till internet var bredbandsuppkoppling eller uppkoppling via vanlig telefonlinje eller ISDN. Bredband omfattar digital abonnentanslutning (DSL) och använder teknik med hög överföringshastighet. Bredbandslinjer definieras som anslutningar som har en högre kapacitet än ISDN, dvs. en kapacitet på minst 144 kbit/s. Populära enheter för internetanslutning i hemmet är bland annat stationära och bärbara datorer, men på senare tid har andra tekniker för internetanslutning blivit allt vanligare.

Användning av mobilt internet definieras som användning av internet utanför hemmet eller arbetsplatsen från bärbara datorer eller handhållna enheter via mobiltelefonnät eller trådlösa anslutningar.

Privatpersoners beställning av varor eller tjänster avser de 12 månader som föregår undersökningen och omfattar bekräftade bokningar av hotellrum eller resor, inköp av finansiella investeringar, telekommunikationstjänster, tv-spel eller programvara och informationstjänster från internet som medför direkt betalning. Varor och tjänster som erhålls via internet utan kostnad är undantagna. Beställningar i form av manuellt skrivna e-brev, SMS eller MMS undantas också.

Sammanhang

I maj 2015 antog Europeiska kommissionen en strategi för den digitala inre marknaden ({{{title}}}) som en av sina 10 främsta politiska prioriteringar. Denna strategi bestod av 16 initiativ som omfattade tre breda pelare: Främja bättre nättillgång för varor och tjänster i Europa. Utforma ett optimalt klimat för utveckling av digitala nät och tjänster. Se till att den europeiska ekonomin och industrin drar full nytta av den digitala ekonomin som en potentiell drivkraft för tillväxt. I kommissionens arbetsprogram för 2017 Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (COM(2016) 710), förklarade kommissionen sin avsikt att snabbt komma till skott med förslag som redan lagts fram och genomföra en översyn av de framsteg som gjorts för att slutföra den digitala inre marknaden.

Bredbandstekniken anses vara viktig i mätningarna av tillgång till och användning av internet, eftersom den ger möjlighet att snabbt överföra stora datavolymer och hålla anslutningslinjerna öppna. Införandet av snabba och supersnabba bredband ses som nyckelindikatorer inom området för IKT-politik. Digitala abonnenttjänster (DSL) är fortfarande den vanligaste bredbandstekniken inom EU, även om alternativ som kabel- och satellituppkoppling, fiberoptik och trådlösa lokala nätverk blir allt vanligare.

Europeiska kommissionen arbetar med en rad initiativ för att öka arbetskraftens kompetens inom IKT som en del av en bredare dagordning för bättre kompetenshöjning, förutseende av efterfrågan på kompetens och matchning av tillgången på kompetens mot efterfrågan. För att öka tillgången på IKT-specialister har Europeiska kommissionen lanserat en bred koalition för digitala arbetstillfällen, ett EU-omfattande partnerskap som syftar till att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att kompensera för svårigheter att rekrytera IKT-specialister.

Den 10 juni 2016 antog Europeiska kommissionen en ny kompetensagenda för Europa (på engelska) som syftar till att främja ett antal åtgärder för att säkerställa att rätt utbildning, rätt kompetens och rätt stöd finns tillgängligt för personer inom EU, för att utrusta dem med färdigheter som krävs i en modern arbetsmiljö, inbegripet främjande av digital kompetens.