Archive:Statistik över elpriser

Uppgifter från maj 2018.

Planerad uppdatering av artikeln: november 2018.

Highlights

Elpriserna för hushåll inom EU var högst i Danmark och Tyskland under det andra halvåret 2017.

Elpriserna för icke-hushållskonsumenter inom EU var högst i Italien och Tyskland under andra halvåret 2017.

Electricity prices for household consumers (taxes included), second half 2017 (EUR per kWh)

I denna artikel presenteras elprisernas utveckling både för hushållskonsumenter och icke-hushållskonsumenter inom Europeiska unionen (EU). Artikeln innehåller även uppgifter om priserna i Island, Liechtenstein, Norge, Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Kosovo ^[1], Moldavien och Ukraina.

Energipriserna i EU påverkas av ett stort antal olika förhållanden som rör tillgång och efterfrågan, bland annat den geopolitiska situationen, den nationella energimixen, diversifiering av import, kostnader för elnät, miljöskyddskostnader, svåra väderförhållanden samt nivån på avgifter och skatter. Observera att de priser som presenteras i denna artikel inkluderar skatter, avgifter och moms för hushållskonsumenter men exkluderar återbetalningsbara skatter och avgifter samt moms för icke-hushållskonsumenter.

Full article

Elpriser för hushållskonsumenter

Högsta elpriser i Danmark och Tyskland

En översikt över de genomsnittliga elpriserna i euro per kilowattimme (euro per kWh) under de senaste tre åren (andra halvåret varje år) presenteras i tabell 1.

Tabell 1: Elpriserna under åren 2015–2017 (andra halvåret)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204) och (nrg_pc_205)

För hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 2 500 kWh och 5 000 kWh) fanns de högsta elpriserna bland EU-länderna under det andra halvåret 2017 i Tyskland (0,305 euro per kWh), Danmark (0,301 euro per kWh) och Belgien (0,288 euro per kWh), se diagram 1. Elpriserna var lägst i Bulgarien (0,098 euro per kWh), Litauen (0,111 euro per kWh) och Ungern (0,113 euro per kWh). Elpriset för hushållskonsumenter i Danmark och Tyskland var mer än tre gånger högre än priset i Bulgarien.

Diagram 1: Elpriser för hushållskonsumenter, andra halvåret 2017
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Genomsnittspriset i EU-28 – räknat som ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2016) om hushållens elförbrukning – låg på 0,205 euro per kWh.

I diagram 2 visas elprisernas utveckling för hushållskonsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Priserna ökade år 2008, minskade en aning under 2009 och ökade sedan kontinuerligt från första halvåret 2010 till andra halvåret 2015. Under första halvåret 2016 minskade priserna igen, och de har därefter varit stabila.

Diagram 2: Elprisernas utveckling för hushållskonsumenter, EU-28 och euroområdet, 2008–2017
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Storleken på skatter och avgifter varierar mycket mellan EU-länderna

I diagram 3 visas skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset för el till hushållskonsumenter. Under andra halvåret 2017 var skatternas andel lägst i Malta (4,8 %), där en låg momssats tillämpas på baspriset och där inga andra skatter tas ut för hushållskonsumenter. Högst skatter togs ut i Danmark, där 69,4 % av slutpriset utgjordes av skatter och avgifter.

Diagram 3: Andelen skatter och avgifter som betalades av hushållskonsumenter, andra halvåret 2017
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Elpriserna sjönk mest i Italien, Kroatien och Litauen

I diagram 4 visas förändringen av elpriserna för hushållskonsumenter, inklusive alla skatter och moms, i nationella valutor mellan andra halvåret 2016 och andra halvåret 2017. Under denna period föll priserna i 13 av EU-länderna. Den högsta prisökningen noterades i Cypern (12,6 %). Samtidigt sjönk elpriset för hushållskonsumenter framför allt i Italien (-11,1 %) och Kroatien (-7,5 %).

Diagram 4: Förändring av elpriserna för hushållskonsumenter jämfört med föregående år, samma planeringstermin, andra halvåret 2017
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)

Elpriser för icke-hushållskonsumenter

Elpriserna var högst i Italien och Tyskland

För icke-hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 500 MWh och 2 000 MWh) fanns de högsta elpriserna bland EU-länderna under det andra halvåret 2017 i Italien och Tyskland (se diagram 5). Genomsnittspriset i EU-28 – räknat som ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2016) om förbrukningen för icke-hushållskonsumenter – låg på 0,112 euro per kWh.

Diagram 5: Elpriser för icke-hushållskonsumenter, andra halvåret 2017
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

I diagram 6 visas elprisernas utveckling för icke-hushållskonsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Priserna ökade under 2008 och första halvåret 2009, sjönk sedan under det andra halvåret 2009, för att sedan åter öka varje halvår fram till första halvåret 2013. Genomsnittspriserna föll något under andra halvåret 2013 och ökade sedan markant (med 4,3 %) under första halvåret 2014 till en toppnotering på 0,123 euro per kWh. Mellan andra halvåret 2014 och andra halvåret 2016 kunde en minskande trend observeras. Under det första halvåret 2017 noterades en svag ökning på mindre än 1 % jämfört med andra halvåret 2016, men priset minskade igen under andra halvåret 2017.

Diagram 6: Elprisernas utveckling för icke-hushållskonsumenter, EU-28 och euroområdet, 2008–2017
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

De icke avdragsgilla skatternas och avgifternas andel i elpriserna

I diagram 7 visas de icke avdragsgilla skatternas och avgifternas andel i det totala försäljningspriset för el till icke-hushållskonsumenter. Under andra halvåret 2017 utgjorde skatterna störst andel i Danmark, där 72,3 % av det totala priset utgjordes av icke avdragsgilla skatter och avgifter.

Diagram 7: Andelen icke avdragsgilla skatter och avgifter som betalades av icke-hushållskonsumenter, andra halvåret 2017
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

Utvecklingen av elpriserna för icke-hushållskonsumenter

I diagram 8 visas förändringen av elpriserna för icke-hushållskonsumenter, inklusive alla icke avdragsgilla skatter och avgifter, i nationella valutor mellan andra halvåret 2016 och andra halvåret 2017. Under denna period sjönk priserna i 16 av EU-länderna. De högsta prisökningarna noterades i Cypern (7,5 %) och i Grekland (6,7 %). Samtidigt sjönk elpriserna för icke-hushållskonsumenter med 7,1 % i Tjeckien.

Diagram 8: Förändring av elpriserna för icke-hushållskonsumenter jämfört med föregående år, samma planeringstermin, andra halvåret 2017
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)

Källuppgifter för tabeller och diagram

Electricity price statistics tables and graphs (på engelska)

Uppgifternas källor

Definition av hushållskonsumenter

Med hushållskonsumenter avses i denna artikel konsumenter inom ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för hushåll med en årlig förbrukning mellan 2 500 och 5 000 kWh. Alla siffror är slutpris till konsument och inkluderar skatter, avgifter och moms.

Observera att priserna anges i nationella valutor i jämförelsen mellan 2016 och 2017 för att undvika påverkan av förändringar i växelkursen mellan nationella valutor och euro för EU-länder och länder utanför EU som inte använder euron som valuta.

Definition av icke-hushållskonsumenter

Med icke-hushållskonsumenter avses i denna artikel konsumenter inom ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för andra användare än hushåll med en årlig förbrukning mellan 500 och 2 000 MWh. Priserna i artikeln motsvarar baspriser för elproduktion och nätkostnader inklusive icke avdragsgilla skatter och avgifter.

Metodik

På grund av en förändring av metodiken från och med år 2007 uppstod ett avbrott i serien, vilket innebär att endast en kort tidsserie finns tillgänglig. Elpriserna har trots det fluktuerat avsevärt under detta ganska korta tidsintervall.

I förordning (EU) 2016/1952, som trädde i kraft år 2016, fastställs skyldigheter avseende insamling och spridning av elpriser för hushållskonsumenter och icke-hushållskonsumenter. Fram till januari 2017 lämnades prisuppgifter för hushållssektorn in på frivillig grund av de uppgiftslämnande myndigheterna. Fram till år 2016 definierades icke-hushållskonsumenter som industriella konsumenter, men de uppgiftslämnande myndigheterna kunde även ta med uppgifter för andra icke-hushållskonsumenter. Genom införandet av förordning (EU) 2016/1952 ändrades definitionen från industriella konsumenter till icke-hushållskonsumenter för att säkerställa en enhetlig metodik för alla länder som lämnar in uppgifter.

Eltaxor och prissystem varierar mellan leverantörerna. De kan vara baserade på framförhandlade avtal, i synnerhet när det gäller stora icke-hushållskonsumenter. För mindre kunder fastställs de oftast efter elförbrukningens storlek i kombination med ett antal andra faktorer. De flesta taxorna innehåller även någon form av fast avgift. Det finns därför inget enhetligt pris på el. För att kunna jämföra priserna över tid och mellan de olika EU-länderna presenteras i denna artikel uppgifter för förbrukningsintervall för hushållskonsumenter och icke-hushållskonsumenter. Det finns totalt fem olika typer av hushåll för vilka uppgifter om elpriser samlas in efter olika årliga förbrukningsintervall. För icke-hushållskonsumenter samlas uppgifter om elpriser in för sju olika typer av användare.

Priserna avser genomsnittspriser som samlas in under en sexmånadersperiod (ett halvår) från januari till juni (första halvåret) och från juli till december (andra halvåret) varje år. I priserna ingår baspriset för elen, överförings- och distributionsavgifter, mätarhyra och andra tjänster. I elpriserna för hushållskonsumenter ingår skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och moms, eftersom det i allmänhet återspeglar det pris som hushållskonsumenter får betala. Eftersom icke-hushållskonsumenter vanligtvis kan dra av moms och andra skatter presenteras priserna för företag exklusive moms och övriga avdragsgilla skatter, avgifter och arvoden. Elpriset anges i euro per kilowattimme (euro per kWh).

Sammanhang

Priset på energi och tillförlitligheten i energiförsörjningen, särskilt för el, är viktiga aspekter i ett lands strategi för energiförsörjning. Elpriserna är särskilt betydelsefulla för den internationella konkurrenskraften, eftersom el vanligtvis utgör en stor del av de totala energikostnaderna för industri- och tjänsteföretag. Till skillnad från priset på fossila bränslen, som oftast handlas på globala marknader med relativt enhetliga priser, finns det en stor variation i elpriserna inom EU-länderna. Elpriset påverkas till viss del av priset på primära bränslen, och på senare tid även av kostnaderna för utsläppsrätter för koldioxid.

Dessa frågor togs upp i ett meddelande från Europeiska kommissionen Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (COM(2008) 384), som uppmanade EU att bli effektivare i sin energianvändning och mindre beroende av fossila bränslen – framför allt genom att följa den strategi som lagts fast i paketet om klimatåtgärder och förnybar energi.

EU har agerat för att liberalisera el- och gasmarknaderna sedan senare hälften av 1990-talet. Genom direktiv som antogs 2003 etablerades gemensamma regler för de interna marknaderna för el och naturgas. Tidsfrister fastställdes för att öppna marknaderna och ge kunderna möjlighet att välja leverantör. Detta skulle ske senast den 1 juli 2004 för företagskunder och den 1 juli 2007 för samtliga konsumenter (inklusive hushåll). Vissa EU-länder förekom liberaliseringsprocessen medan andra var betydligt långsammare med att anta de nödvändiga åtgärderna. På många marknader för el och naturgas kvarstår emellertid betydande hinder för tillträde, vilket framgår av antalet marknader som fortfarande domineras av leverantörer med (i det närmaste) monopolställning. I juli 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett tredje lagstiftningspaket i syfte att ge en verklig och effektiv möjlighet att välja leverantörer och skapa förbättringar för kunderna. En ökad öppenhet i fråga om gas- och elpriser kan antas gynna en rättvis konkurrens genom att konsumenterna uppmuntras att välja mellan olika energikällor (olja, kol, naturgas och förnybara energikällor) och olika leverantörer. Öppenheten om energipriser kan bli mer effektiv genom att uppgifter om priser och prissystem offentliggörs och sprids så långt det är möjligt. </context>

Direct access to

Anmärkningar

↑ Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[1] Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[1]