Archive:Statistik över elpriser
- Data från juni 2017. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: februari 2018.
_YB17.png)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204) och (nrg_pc_205)
_YB17.png)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)
_YB17.png)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)
_YB17.png)
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204)
_YB17.png)
(%)
Källa:'’ Eurostat (nrg_pc_204)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204_c)
_YB17.png)
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_204_c)
_YB17.png)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)
_YB17.png)
(euro per kWh)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)
_YB17.png)
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)
_YB17.png)
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205_c)
_YB17.png)
(%)
Källa: Eurostat (nrg_pc_205_c)
I denna artikel presenteras elprisernas utveckling både för industriella kunder och för hushållskunder i Europeiska unionen (EU). Artikeln innehåller även uppgifter om priserna i Island, Liechtenstein, Norge, Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Kosovo [1], Moldavien, och nu senast också Ukraina.
Energipriserna i EU påverkas av ett stort antal olika förhållanden som rör tillgång och efterfrågan, bland annat den geopolitiska situationen, den nationella energimixen, diversifiering av import, kostnader för elnät, miljöskyddskostnader, svåra väderförhållanden samt nivån på avgifter och skatter. Observera att de priser som presenteras i denna artikel inkluderar skatter, avgifter och moms för hushållskonsumenter men exkluderar återbetalningsbara skatter och avgifter samt moms för industriella konsumenter och företagskonsumenter.
Viktigaste statistiska resultaten
En översikt över de genomsnittliga elpriserna i euro per kilowattimme (euro per kWh) under de senaste tre åren (andra halvåret varje år) presenteras i tabell 1.
Elpriser för hushållskonsumenter
För hushållskonsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 2 500 kWh och 5 000 kWh) fanns de högsta elpriserna bland EU:s medlemsstater under det andra halvåret 2016 i Danmark (0,308 euro per kWh), Tyskland (0,298 euro per kWh) och Belgien (0,275 euro per kWh) – se diagram 1. De lägsta elpriserna fanns i Bulgarien (0,094 euro per kWh), Ungern (0,113 euro per kWh) och Litauen (0,117 euro per kWh). Elpriserna för hushåll i Danmark och Tyskland var mer än tre gånger så höga som i Bulgarien.
Genomsnittspriset i EU-28 – ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2015) om hushållens elkonsumtion – låg på 0,205 euro per kWh.
I diagram 2 visas elprisernas utveckling för hushållskonsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Priserna ökade under 2008, sjönk under det första halvåret 2009, men var stabila under det andra halvåret. De fortsatte sedan att öka från första halvåret 2010 till andra halvåret 2016, med undantag för ett prisfall på 2,4 % under första halvåret 2016.
I diagram 3 visas förändringen av elpriser för hushållskonsumenter, inklusive alla skatter och moms, i nationella valutor mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016. Under denna period föll priserna i 15 av EU:s medlemsstater. Den största prisökningen konstaterades i Belgien (16,7 %), medan elpriset för hushållskonsumenter minskade som mest i Cypern (–11.8 %) och Nederländerna (–13.8 %).
I diagram 4 visas skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset för el till hushållskonsumenter. Under andra halvåret 2016 var skatternas relativa andel som lägst i Malta (4,8 %), som tillämpar en låg momssats på baspriset och där inga andra skatter tas ut för hushållskonsumenter. Högst skatter togs ut i Danmark, där 67,8 % av slutpriset utgjordes av skatter och avgifter.
I tabell 2 visas hur elpriset för hushållskonsumenter är sammansatt av de tre komponenterna energi och leverans, nätkostnader samt skatter och avgifter.
Den relativa storleken på komponenten energi och leverans jämfört med nätkostnaderna framgår av diagram 5. Nätkostnaderna var relativt låga i Malta, Grekland, Cypern, Bulgarien, Storbritannien, Spanien, Italien och Irland.
Elpriser för industriella konsumenter
För industriella konsumenter (som i denna artikel definieras som medelstora konsumenter med en årsförbrukning mellan 500 MWh och 2 000 MWh) fanns de högsta elpriserna bland EU:s medlemsstater under det andra halvåret 2016 i Italien och Tyskland (se diagram 6). Genomsnittspriset i EU-28 – ett vägt medelvärde av de senaste uppgifterna (från 2015) om elkonsumtionen för industriella konsumenter – låg på 0,114 euro per kWh.
I diagram 7 visas utvecklingen av elpriserna för industriella konsumenter i EU-28 sedan första halvåret 2008. Priserna ökade under 2008 och första halvåret 2009, sjönk sedan under det andra halvåret 2009, för att sedan åter öka varje halvår fram till första halvåret 2013. Genomsnittspriserna föll något under andra halvåret 2013 och ökade sedan markant (med 4,3 %) under första halvåret 2014 till en toppnotering på 0,123 euro per kWh. En nedåtgående trend kunde observeras från 2014 och framåt.
I diagram 8 visas förändringen av elpriser för industriella konsumenter, inklusive alla icke avdragsgilla skatter och moms, i nationella valutor mellan andra halvåret 2015 och andra halvåret 2016. Priserna föll under perioden i 22 av EU:s medlemsstater. De största prisökningarna konstaterades i Sverige (14,3 %) och Belgien (7,1 %), medan elpriset för industriella konsumenter föll med 11,5 % i Litauen.
I diagram 9 visas de icke avdragsgilla skatternas och avgifternas andel av det totala försäljningspriset för el till industriella konsumenter. Under andra halvåret 2016 utgjorde skatterna störst andel i Tyskland, där 46,8 % av det totala priset utgjordes av icke avdragsgilla skatter och avgifter.
I tabell 3 visas hur elpriset för industriella konsumenter är sammansatt av de tre komponenterna energi och leverans, nätkostnader samt skatter och avgifter.
Den relativa storleken på komponenten energi och leverans jämfört med nätkostnaderna framgår av diagram 10. Nätkostnaderna var relativt låga i Malta medan de utgjorde mer än halva elpriset för industriella konsumenter i Slovakien och Lettland.
Uppgifternas tillgänglighet och källor
Definition av hushållskonsumenter
Med hushållskonsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för hushåll med en årlig förbrukning mellan 2 500 och 5 000 kWh. Alla siffror är slutpris till konsument och inkluderar skatter, avgifter och moms.
Observera att priserna anges i nationella valutor i jämförelsen mellan 2015 och 2016 för att undvika påverkan av förändringar i växelkursen mellan nationella valutor och euro för EU-länder och länder utanför EU som inte använder euron som valuta.
Definition av industriella konsumenter
Med industriella konsumenter avses i denna artikel ett medelhögt standardiserat förbrukningsintervall för industriella användare med en årlig förbrukning mellan 500 och 2 000 MWh. Priserna i artikeln motsvarar baspriser för elproduktion och nätkostnader inklusive icke avdragsgilla skatter och avgifter.
Metodik
På grund av en förändring av metodiken från och med 2007 uppstod ett avbrott i serien och endast en ganska kort tidsserie finns tillgänglig. Elpriserna har trots det fluktuerat avsevärt under detta ganska korta tidsintervall.
Insyn i energipriserna garanteras inom EU genom medlemsstaternas skyldighet att rapportera in uppgifter till Eurostat om priserna för olika kategorier av industriella konsumenter och om marknadsandelar, försäljningsvillkor och prissystem. Rapporteringen av priserna för hushållskonsumenter är frivillig.
Eltaxor och prissystem varierar mellan leverantörerna. De kan vara baserade på framförhandlade avtal, i synnerhet när det gäller stora industriella konsumenter. För mindre kunder fastställs de oftast efter elförbrukningens storlek i kombination med ett antal andra faktorer. De flesta taxorna innehåller även någon form av fast avgift. Det finns därför inget enhetligt pris på el. För att jämföra priser över tid och mellan EU:s medlemsstater presenteras i denna artikel uppgifter för förbrukningsintervaller för hushållskonsumenter och industriella konsumenter. Det finns totalt fem olika typer av hushåll för vilka uppgifter om elpriser samlas in efter olika årliga förbrukningsintervall. För industriella konsumenter samlas uppgifter om elpriser in för sju olika typer av användare.
Den rättsliga grunden för insamling av statistik om elpriser för industriella konsumenter utgörs av Europeiska kommissionens beslut (2007/394/EG) av den 7 juni 2007 om ändring av rådets direktiv (90/377/EEG) om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/92/EG av den 22 oktober 2008 rör förfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare. Som nämnts ovan är insamlingen av elpriser för hushåll frivillig.
Priser samlas in under en sexmånadersperiod (ett halvår) från januari till juni (första halvåret) och från juli till december (andra halvåret) varje år. I priserna ingår baspriset för elen, överförings- och distributionsavgifter, mätarhyra och andra tjänster. I elpriserna för hushållskonsumenter ingår skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och moms, eftersom det i allmänhet återspeglar det pris som hushållskonsumenter får betala. Eftersom industriella konsumenter vanligtvis kan dra av moms och andra skatter presenteras priserna för företag exklusive moms och övriga avdragsgilla skatter, avgifter och arvoden. Elpriset anges i euro per kilowattimme (euro per kWh).
Sammanhang
Priset på energi och tillförlitligheten i energiförsörjningen, särskilt för el, är viktiga aspekter i ett lands strategi för energiförsörjning. Elpriserna är särskilt betydelsefulla för den internationella konkurrenskraften eftersom el vanligtvis utgör en stor del av de totala energikostnaderna för industri- och tjänsteföretag. Till skillnad från priset på fossila bränslen, som oftast handlas på globala marknader med relativt enhetliga priser, finns en större variation i elpriset i EU:s medlemsstater. Elpriset påverkas till viss del av priset på primära bränslen, och på senare tid även av kostnaderna för utsläppsrätter för koldioxid.
Dessa frågor togs upp i ett meddelande från Europeiska kommissionen, {Template:EurLex|code=CELEX:52008DC0384:EN:NOT|title=Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna}} (KOM(2008) 384), som uppmanade EU att bli effektivare i sin energianvändning och mindre beroende av fossila bränslen – framför allt genom att följa den strategi som lagts fast i paketet om klimatåtgärder och förnybar energi.
EU har agerat för att liberalisera el- och gasmarknaderna sedan senare hälften av 1990-talet. Genom direktiv som antogs 2003 etablerades gemensamma regler för marknaderna för el och gas. Tidsfrister fastställdes för att öppna marknaderna och ge kunderna möjlighet att välja leverantör: senast den 1 juli 2004 för företagskunder och den 1 juli 2007 för samtliga konsumenter (inklusive hushåll). Vissa av EU:s medlemsstater förekom liberaliseringsprocessen medan andra var betydligt långsammare med att anta de nödvändiga åtgärderna. På många marknader för el och naturgas kvarstår emellertid betydande hinder för tillträde, vilket framgår av antalet marknader som fortfarande domineras av leverantörer med (i det närmaste) monopolställning. I juli 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett tredje lagstiftningspaket i syfte att ge en verklig och effektiv möjlighet att välja leverantörer och skapa förbättringar för kunderna. Ökad öppenhet i fråga om gas- och elpriser kan antas gynna en rättvis konkurrens genom att konsumenter uppmuntras att välja mellan olika energikällor (olja, kol, naturgas och förnybara energikällor) och olika leverantörer. Öppenheten om energipriser kan bli mer effektiv genom att uppgifter om priser och prissystem offentliggörs och sprids så långt det är möjligt.
Se även
- Statistik över energipriser – bakgrund (på engelska)
- Energiproduktion och import
- Statistik över naturgaspriser
Ytterligare information från Eurostat
Viktigaste tabellerna
- Energy (t_nrg) (på engelska), se:
- Energy Statistics - prices (t_nrg_price)
- Electricity prices by type of user (ten00117)
Databasen
- Energy (nrg) (på engelska), se:
- Energy Statistics - prices of natural gas and electricity (nrg_price)
- Energy statistics - natural gas and electricity prices (from 2007 onwards) (nrg_pc)
- Energy statistics - natural gas and electricity prices (until 2007) (nrg_pc_h)
Särskild avdelning
- Energy (på engelska)
Metodik/Metadata
- Energy statistics - electricity prices for domestic and industrial consumers, price components (ESMS metadata file – nrg_pc_204_esms) (på engelska)
Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)
Electricity price statistics tables and graphs (på engelska)
Externa länkar
- Eurelectric (på engelska)
- Europe's Energy Portal (på engelska)
- Europeiska kommissionen — Energi
- Weekly oil bulletin (veckovisa priser vid pump) (på engelska)
- Single market progress report for gas and electricity (på engelska)
Fotnoter
- ↑ Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
[Category:Statistical_article/sv|Statistik över elpriser]