Östersjön är hem till några av världens mest trafikerade sjövägar. Vad händer om en olycka inträffar som kräver en omfattande räddningsinsats? Dykarteam från flera länder skulle sannolikt behövas. Ett EU-finansierat projekt bidrar till att bygga ytterligare kapacitet för en sådan gemensam insats.
- 01 August 2017
DiveSMART Baltic förbättrar samordningen och samarbetet i området och ökar därigenom vår kapacitet att rädda liv.
DiveSMART Baltic-projektet inleddes av partner från Finland, Polen och Sverige, och omfattar även institutioner i Danmark, Lettland och Litauen samt dykare från Estland. Nationella myndigheter, beredskapstjänster och andra relevanta enheter är inblandade i detta projekt för att främja ett närmare samarbete mellan de dykarteam som en dag kan komma att uppmanas genomföra gemensamma räddningsinsatser i Östersjön.
Projektet fokuserar på katastrofberedskap i händelse av en olycka som försätter ett stort antal människor i fara. Partnerna tillhandahåller framför allt utbildning, kartläggning av resurser och utarbetande av riktlinjer.
Starkare tillsammans
Frågan om internationellt samarbete vid sådana utmaningar framstod särskilt tydligt vid Costa Concordias kapsejsning år 2012, anser parterna. Få länder skulle ha kapacitet att hantera en så allvarlig händelse på egen hand, betonar de. Med tanke på den stora storleken på vissa passagerarfartyg kan det komma att krävas sök- och räddningsinsatser för hundratals eller till och med tusentals människor. Estonias haveri, en tragedi som utspelade sig i Östersjön 1994, krävde 852 liv.
Omkring 2 000 fartyg beräknas vara till sjöss varje dag i detta område, där vissa delar är väldigt svåra att navigera – och vädret kan vara hårt. Om en olycka inträffar måste räddningsinsatser mobiliseras så fort som möjligt för att begränsa den potentiella förlusten av människoliv inte bara på grund av drunkningsolyckor, utan även på grund av exponering för det mycket kalla vattnet.
DiveSMART Baltic hjälper till att säkerställa att dykarteam från flera länder kan samarbeta smidigt och effektivt i sådana situationer. ”En beredskap som sparar tid kommer också att rädda liv”, säger Else Timms från den svenska Kustbevakningen, som leder projektet tillsammans med projektledaren Jonas Westerberg.
Redo, beredd och i stånd
I maj 2017, då projektet hade nästan två år kvar, hade partnerna redan gjort stora framsteg, noterade Timms. En inventering av dykkapacitet och resurser som tryckkammare, sonarsystem och fjärrstyrda fordon hade slutförts, och en analys av luckor i beredskapen hade utförts.
Parterna har också genomfört flera skrivbordsövningar, följt av praktiska övningar planerade i slutet av 2017 och början av 2018. Utarbetandet av riktlinjer för en gemensam insats på en olycksplats är på väg, och kommer att skapa en gemensam grund för uppgifter som upptäckt av överlevande, undervattensskärning och -sprängning för att komma in i fartyg som sjunkit samt hantering av dekompressionsproblem för personer som tas upp till vattenytan.
I projektet identifierade man också förbättringar som skulle kunna bidra till att underlätta sådana insatser. Aspekter som särskilt beaktades omfattade evakueringsdräkter för överlevande, tillhandahållande av ljus och värme och anpassningar av dykutrustning som gör det lättare att använda små ingångar till ett fartyg. Justeringar som behövdes med hänsyn till de specifika förhållandena i Östersjön med dess mörka, kalla vatten beaktades också.
Ett dykningsråd med representanter för alla EU-länder i området ska inrättas för att upprätthålla den dynamik som skapats av DiveSMART Baltic efter projektets slut, förklarar Timms. Rådets roll, tillägger hon, kommer att omfatta årliga uppdateringar av inventeringen samt organisationen av gemensamma övningar.
Totala investeringar och EU-medel
De totala investeringarna i projektet DiveSMART Baltic uppgår till 2 246 914 euro, med 1 719 202 euro i bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) genom det operativa programmet Interreg Östersjön för programperioden 2014–2020. Investeringen faller under prioriteringen ”Hållbar transport”.