Sedan andra världskrigets slut har cirka 50 000 ton kemiska stridsmedel dumpats i Östersjön, vilket utgör ett hot mot miljön. CHEMSEA-projektet syftar till att öka kunskaperna om var dumpningsområdena finns, stridsmedlens innehåll och skick och hur de reagerar på förhållandena i Östersjön.
- 27 November 2015
Den övergripande slutsatsen från CHEMSEA-projektet är att dumpningsplatserna för kemiska stridsmedel även fortsättningsvis kommer att vara ett problem för Östersjön, även om faran inte är omedelbar. Å ena sidan utgör de svårkontrollerade spridda föroreningskällor av okänd omfattning. Å andra sidan utgör de en ekonomisk risk, som gör Östersjön till ett osäkrare område och ett potentiellt mer kostsamt investeringsområde.
Inom ramen för CHEMSEA undersöktes officiella och inofficiella dumpningsplatser med hjälp av hydroakustisk kartering och magnetometriska undersökningar i syfte att hitta kopplingar mellan objekt på sjöbotten och störningar i magnetfältet för att undersöka strömmar och sediment, och på så sätt kartlägga de naturliga förhållandena på dumpningsplatserna. Kartläggningen bestod i att objekten kategoriserades. Man fastställde vilka objekt som behövde undersökas ytterligare och matade in koordinaterna för stridsmedel och förorenade sediment på kartor.
Toxicitetsundersökningar genomfördes för att undersöka det biologiska upptaget av kemiska stridsmedel under olika omständigheter. Behållare distribuerades, där koncentrationen av stridsmedel var som högst innan ackumulering och de biologiska effekterna av kemiska substanser i faunan mättes.
Standardiserade svarsprocesser
Inom ramen för CHEMSEA granskades de nationella lagstiftningarna för kemiska stridsmedel. Dessutom utarbetades riktlinjer för hantering av vapen och ammunition, samt sluthantering av farligt avfall och förorenade sediment. Man upprättade dessutom en regional beredskapsplan med riktlinjer för hur man ska agera om kemiska stridsmedel hittas i havet eller spolas upp på land. Modeller utarbetades för båda scenarierna, vilket resulterade i en standardisering av nationella svarsprocesser och planer.
Man utvärderade graden av medvetenhet hos grupper som riskerar att komma i kontakt med kemiska stridsmedel, till exempel fiskare och offshorearbetare. Med hjälp av utbildning spred man kunskaper om kemiska stridsmedel som dumpats i havet, samt bästa praxis för att minimera riskerna.
En pågående kamp
Kemiska stridsmedel utgör ett hot om de börjar läcka, vilket kan inträffa om metallhöljena korroderar. I hur stor omfattning och hur snabbt de kemiska stridsmedlen i Östersjön korroderar är inte känt utan detta beror på faktorer som tillverkningsmaterial, ytskiktens tjocklek och förhållandena på dumpningsplatsen. Kunskaperna om vilka effekter kemiska stridsmedel har på havsmiljön är också begränsade.
Sannolikheten för att stridsmedlen ska spolas i land är liten, men ny teknik tillåter aktivitet i djuphavsområden där dumpningsplatserna ligger, och den mekaniska störningen kan leda till läckage. Varje år inrapporteras cirka tio incidenter av fiskare som får upp kemiska stridsmedel.
Sammanlagd investering och EU-stöd
Den totala investeringen i projektet ”CHEMSEA” uppgår till EUR 4 500 000, varav Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrar med EUR 3 621 910 från Östersjöprogrammet för programperioden 2007 till 2013.