Archive:Statistik om informationssamhället – hushåll och privatpersoner

Data från juni 2019.

Planerad uppdatering av artikeln: januari 2021.

Highlights

År 2018 hade andelen hushåll i EU-28 med internetanslutning ökat till 89 %, 29 procentenheter högre än 2008.

Internetanslutning via bredband användes av 86 % av hushållen i EU-28 under 2018, 38 procentenheter mer än 2008 (48 %).

Andelen privatpersoner i åldrarna 16–74 år i EU-28 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk låg på 60 % 2018.

Hushåll med internettillgång, 2013 och 2018

I denna artikel presenteras färska statistiska uppgifter om ett antal olika aspekter av informationssamhället i Europeiska unionen (EU), med inriktning på informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hur den används av privatpersoner och hushåll.

Informations- och kommunikationstekniken påverkar människors vardag på många sätt, både på arbetsplatsen och i hemmet, till exempel vid kommunikation eller köp av varor och tjänster på nätet. EU:s politik på detta område sträcker sig från reglering av hela sektorer såsom e-handel till åtgärder för att skydda privatlivet. Många anser att ett välutvecklat informationssamhälle är en nödvändig förutsättning för en modern och konkurrenskraftig ekonomi.

Full article

Tillgång till internet

IKT har blivit vida tillgängligt för allmänheten, både när det gäller tillgången och kostnaden. En gräns nåddes 2007 när en majoritet (55 %) av hushållen i EU-28 hade tillgång till internet. Denna andel fortsatte att öka till över tre fjärdedelar under 2012 och fyra femtedelar under 2014. År 2018 hade andelen hushåll i EU-28 med tillgång till internet ökat till 89 %, 29 procentenheter högre än 2008.

Att erbjuda bred tillgång till bredband till en rimlig kostnad är ett sätt att främja ett kunskapsbaserat och informerat samhälle. Bredband var den absolut vanligaste formen av internetanslutning i alla EU-länder. Det användes av 86 % av hushållen i EU-28 under 2018, 38 procentenheter mer än under 2008 (48 %) – se diagram 1.

Diagram 1: Hushållens internetanslutning och bredbandsuppkoppling, EU-28, 2008–2018
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h) och (isoc_ci_it_h)

Den största andelen (98 %) hushåll med internetanslutning 2018 fanns i Nederländerna (se diagram 2), men även Storbritannien, Tyskland, Finland, Danmark, Luxemburg och Sverige rapporterade att fler än nio av tio hushåll hade internetanslutning. Den lägsta andelen hushåll med internetanslutning bland EU-länderna noterades i Bulgarien (72 %). I Bulgarien – liksom i Rumänien, Cypern, Grekland, Portugal och Kroatien – registrerades dock en snabb ökning av andelen hushåll med internetanslutning, en ökning som uppgick till 17–23 procentenheter mellan 2013 och 2018. I flera av de medlemsstater där de flesta hushåll redan hade internetanslutning 2013, såsom Nederländerna och Danmark, var siffrorna relativt stabila. Detta var även fallet i Island och Norge.

Diagram 2: Hushållens internetanslutning, 2013 och 2018
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Diagram 3 visar att det i viss mån är skillnad mellan landsbygd och tätort i EU-28 när det gäller tillgång till internet. Medan andelen hushåll med internetanslutning var relativt hög i storstäder, småstäder och förorter — 91 % i städer och 89 % i mindre samhällen och förorter — var tillgången något lägre på landsbygden (85 %). I 23 EU-länder var andelen hushåll med tillgång till internet i landsbygdsområden lägre än motsvarande andel hushåll i storstäder, småstäder och förorter. Skillnaden mellan landsbygdsområden och andra områden var särskilt påtaglig i Grekland, Portugal, Bulgarien och Rumänien, länder där den totala andelen hushåll med internetanslutning var lägre än genomsnittet i EU-28. I Estland, Österrike och Italien var tillgången till internet visserligen större i städerna, men det fanns ingen skillnad mellan andelen hushåll som hade internetanslutning i städer och förorter jämfört med dem på landsbygden. I Nederländerna var andelen hushåll med internetanslutning nästan densamma i samtliga städer oberoende av storlek och i Storbritannien var andelen nästa exakt samma (en procentenhet lägre i landsbygdsområden). Belgien och Slovenien rapporterade den högsta andelen hushåll med internetanslutning i småstäder och förorter, medan andelen i storstäder och landsbygdsområden var densamma. Andra undantag var Frankrike och Luxemburg där den högsta andelen med internetanslutning fanns i storstäderna medan den lägsta fanns i småstäderna och förorterna (och inte i landsbygdsområdena).

Diagram 3: Hushållens internetanslutning efter urbaniseringsgrad, 2018
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Internetanvändning

I början av 2018 använde mer än fyra femtedelar (85 %) av alla privatpersoner i åldern 16–74 år i EU-28 internet (åtminstone en gång under de tre månader som föregick undersökningen). Minst 9 av 10 privatpersoner i Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien, Finland, Tyskland och Sverige använde internet under de tre månader som föregick undersökningen. Som jämförelse använde knappt tre fjärdedelar av alla privatpersoner i åldern 16–74 år internet i Italien (74 %), Grekland (72 %) och Rumänien (71 %), med den lägsta andelen i Bulgarien (65 %).

Andelen av befolkningen i EU-28 som aldrig hade använt internet var 11 % 2018 (två procentandelar lägre än föregående år), medan denna andel bara var en tredjedel så hög som nivån 2008 (då den låg på 33 %).

År 2018 var det fler än tre fjärdedelar (76 %) av privatpersonerna i EU-28 som kopplade upp sig på internet dagligen – se diagram 4 – och ytterligare 7 % använde internet minst en gång i veckan (men inte dagligen). 83 % av privatpersonerna använde alltså internet regelbundet (åtminstone varje vecka). Den genomsnittliga andelen dagliga internetanvändare bland samtliga användare (de som hade använt internet någon gång under de föregående tre månaderna) låg på 89 % i EU-28 och varierade mellan EU-länderna från 76 % i Rumänien till mer än 90 % i tio medlemsländer, med en toppnotering i Italien och Storbritannien på 96 %. Island rapporterade en ännu högre andel dagliga internetanvändare bland samtliga internetanvändare på 97 %.

Diagram 4: Frekvens för internetanvändning, 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ifp_iu) och (isoc_ci_ifp_fu)

Diagram 5 visar användningen av mobilt internetanvändning, dvs. utanför hemmet eller arbetet genom att använda internet på en bärbar dator eller en handhållen enhet via mobil eller trådlös uppkoppling. I diagrammet jämförs uppgifter från 2013, när 43 % av privatpersoner i åldern 16–74 år i EU-28 använde en mobil enhet för att koppla upp sig mot internet, med uppgifter från 2018, när denna andel hade ökat till 69 %. De vanligaste mobila enheterna för internetuppkoppling var mobiltelefoner eller smarta telefoner, bärbara datorer och surfplattor.

Danmark, Sverige, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien rapporterade den högsta andelen mobil internetanvändning under 2018, där mer än fyra femtedelar av privatpersoner i åldern 16–74 år använde mobilt internet. Högst var användningen i Danmark och Sverige, 88 %. Den allra högsta andelen rapporterades dock i Norge på 89 %, bara en procentenhet högre. Som jämförelse kan nämnas att mellan 50 % och 60 % av privatpersonerna i åldern 16–74 år i Grekland, Bulgarien, Rumänien, Lettland och Portugal dagligen använde internet utanför hemmet eller arbetet, medan denna andel var så låg som 49 % i Polen och 40 % i Italien.

Diagram 5: Privatpersoner som använde en bärbar dator eller handhållna enheter för internetåtkomst utanför hemmet eller arbetet, 2013 och 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_im_i)

En av de vanligaste nätaktiviteterna i EU-28 år 2018 var att delta i sociala nätverk, se diagram 6. Nästan hälften (56 %) av privatpersoner i åldern 16–74 år använde internet för att delta i sociala nätverk (t.ex. genom webbplatser som Facebook, Twitter, Instagram eller Snapchat). Mellan 70 % och 80 % av alla personer i Danmark, Belgien, Sverige och Storbritannien använde sociala nätverk, med en toppnotering på 79 % i Danmark. Andelen var betydligt högre i både Island (91 %) och Norge (82 %). I andra änden av skalan fanns tre EU-länder där mindre än hälften av personerna använde sådana nätverk, nämligen Slovenien (49 %), Italien (46 %) och Frankrike (42 %).

Diagram 6: Privatpersoner som använde internet för att delta i sociala nätverk, 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ac_i)

Integritet och skydd av personuppgifter (2016 års undersökning)

Skillnader kan noteras mellan EU-länderna när det gäller hur internetanvändarna hanterade tillgången till deras personuppgifter på internet under 2016. Mer än en fjärdedel (28 %) av internetanvändarna i EU-28 lämnade inga personuppgifter via internet, en andel som varierade från bara 8 % i Luxemburg till hälften eller mer i Bulgarien, Portugal och Rumänien (se diagram 7). Mer än 70 % av internetanvändarna i EU-28 lämnade därmed någon form av personuppgifter på nätet. I många fall vidtog de också olika åtgärder för att kontrollera tillgången till dessa personuppgifter på internet. Nästan hälften (46 %) av alla internetanvändare vägrade tillåta användning av personuppgifter för reklam och två femtedelar (40 %) begränsade tillgången till deras profiler eller innehåll på webbplatser för sociala nätverk. Mer än en tredjedel (37 %) av internetanvändarna uppgav dessutom att de läser meddelanden om reglerna för skydd av personuppgifter innan de lämnar ifrån sig personlig information, medan knappt en tredjedel (31 %) begränsade tillgången till sin geografiska plats.

Diagram 7: Privatpersoner som inte uppgav några personuppgifter på internet, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

År 2016 visste 71 % av de personer i åldersgruppen 16–74 år i EU-28 som hade använt internet de senaste tolv månaderna att kakor (cookies) kan användas för att spåra personers aktivitet på internet. Medvetenheten om denna fråga var något högre (74 %) bland yngre användare (i åldern 16–24 år) och lägre (64 %) bland äldre användare (i åldern 55–74 år). Drygt en tredjedel (35 %) av användarna i åldern 16–74 år uppgav att de hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor (se diagram 8).

Bland EU:s medlemsländer var medvetenheten om att kakor kan användas för att spåra internetanvändarnas aktiviteter på internet högst i Nederländerna (89 %), Tyskland och Finland (båda 85 %). Medvetenheten var också hög i Danmark (81 %), Kroatien (78 %), Italien (77 %), Luxemburg och Österrike (båda 76 %). Däremot var mindre än hälften av internetanvändarna i Rumänien (38 %), Lettland (47 %) och Cypern (48 %) medvetna om detta. Även i Turkiet och Nordmakedonien var medvetenheten låg (båda 30 %). Andelen internetanvändare som hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor låg på över 50 procent i endast ett medlemsland, nämligen Luxemburg (54 %). I Tjeckien, Rumänien, Bulgarien, Cypern och Lettland hade däremot mindre än en femtedel av internetanvändarna vidtagit sådana åtgärder, och detta gällde även i Turkiet.

Diagram 8: Användning av kakor och webbläsarinställningar, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

Beställning eller köp av varor och tjänster

Andelen privatpersoner i åldrarna 16–74 år i EU-28 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk fortsatte att stiga, och under 2018 nådde den 60 %, en ökning med 13 procentenheter jämfört med 2013 (se diagram 9). Omkring tre fjärdedelar av privatpersonerna i Tyskland och Sverige beställde eller köpte varor eller tjänster via internet under 2018, och denna andel var minst fyra femtedelar i Nederländerna (80 %), Storbritannien (83 %) och Danmark (84 %). De lägsta siffrorna uppmättes i Cypern (32 %), Bulgarien (21 %) och Rumänien (20 %).

Med undantag för fem EU-länder som rapporterade ett tidsseriebrott (Estland, Lettland, Luxemburg, Rumänien och Sverige) registrerades den största ökningen av andelen privatpersoner som köpt eller beställt varor eller tjänster via internet mellan 2013 och 2018 i Tjeckien (en ökning på 23 procentenheter) följt av Spanien (en ökning på 21 procentenheter). Föga överraskande noterades de minsta ökningarna (en ökning på 6 eller 7 procentenheter) i Danmark och Storbritannien, där procentandelarna för privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet redan var relativt höga i jämförelse med andra medlemsländer. Detta var även fallet i Norge. Andelen privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet ökade dock relativt blygsamt även i Malta (8 procentenheter) och Cypern (7 procentenheter).

Diagram 9: Privatpersoner som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk under de 12 månader som föregick undersökningen, 2013 och 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ec_ibuy)

Beställning av tjänster via internet från andra privatpersoner

År 2018 låg andelen privatpersoner (i åldern 16-74 år) i EU-28 som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna logi hos en annan privatperson under de föregående 12 månaderna på 19 %. Denna andel varierade från 44 % i Luxemburg och minst en femtedel i Irland, Malta och Storbritannien, till mindre än 1 av 10 privatpersoner i sju EU-länder, där lägst andelar rapporterades i Bulgarien (9 %), Grekland, Rumänien och Slovenien (samtliga 8 %), Lettland (7 %), Tjeckien (5 %) och Cypern (3 %). Att boka en bostad via nätet av en annan privatperson var vanligare i åldersgruppen (25-54 år) än det var bland yngre (i åldern 16–24 år) eller i den äldre generationen (i åldern 55–74 år). Många av dessa tjänster bokades via specialiserade webbsidor eller appar som tjänar som mellanhänder och ger privatpersoner möjlighet att erbjuda logi. Några exempel är Airbnb, Lovehomeswap och Couchsurfing.

Diagram 10: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att boka logi hos en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

En liknande analys presenteras i diagram 11, som visar andelen privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport med en annan privatperson. Denna typ av tjänst var i regel ovanligare än bokning av logi men även den hanterades ofta via specialiserade webbsidor eller appar (till exempel Liftshare, UberPool och Wundercar). Den genomsnittliga användningen av denna typ av tjänster i EU-28 var 8 % bland privatpersoner i åldern 16–74 år. I EU-länderna var andelen privatpersoner som använde någon sort webbsida eller app för att ordna transport under 2018 högst i Estland (23 %). Generellt använde färre än var tionde privatperson en webbsida eller en app för att ordna transport, vilket var fallet i 18 medlemsländer. Att boka transport via nätet med en annan privatperson tenderade att vara vanligare bland yngre (i åldern 16–24 år) än bland äldre.

Diagram 11: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport med en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2018
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Digital economy and society — households and individuals: tables and figures (på engelska)

Källuppgifter

Snabba tekniska förändringar inom internet och andra nya IKT-tillämpningar innebär en utmaning för statistiken. Detta statistikområde har därför utvecklats betydligt, och statistikverktygen har anpassats för att tillgodose nya uppgiftsbehov. Statistiken på detta område ses över varje år för att tillgodose användarnas behov och spegla den snabba utvecklingstakten.

Denna tillämpningsmetod återfinns i Eurostats undersökning om hushålls och privatpersoners IKT-användning. Denna årliga undersökning används för att kartlägga IKT-utvecklingen både genom att följa utvecklingen av centrala variabler över tid och genom mer djupgående analyser av andra aspekter vid en viss tidpunkt. I början fokuserade undersökningarna på tillgång och uppkoppling, men har därefter utökats till att täcka en rad olika frågor (t.ex. e-förvaltning och e-handel) och socioekonomiska analyser av bl.a. regional mångfald, könsuppdelning, ålder, skillnader i utbildningsnivå och sysselsättningssituation. Undersökningens täckning av olika tekniker har också anpassats till nya produktgrupper och metoder för att leverera kommunikationsteknik till slutanvändarna (till exempel har nya frågor tillkommit om P2P-bokning av logi och transport på nätet under 2017).

Referensperioden för undersökningen om IKT-användning i hushåll och av privatpersoner är i regel det första kvartalet varje år. I de flesta länder utförs undersökningen under det andra kvartalet varje år. En modul om integritet och skydd av personlig identitet i ingick i 2016 års undersökning (men upprepades inte 2017 eller 2018).

Omfattning och definitioner

Hushållsundersökningen om IKT omfattar hushåll med minst en person i åldersgruppen 16–74 år. Hushållens internettillgång avser den andel av hushållen som har en sådan internetanslutning att vem som helst i hushållet kan använda internet i hemmet om så önskas, även om det bara är för att skicka ett e-brev.

Internetanvändare definieras som privatpersoner i åldern 16–74 år som hade använt internet under de tre månader som föregick undersökningen. Regelbundna internetanvändare är privatpersoner som i genomsnitt har använt internet minst en gång i veckan under de tre månader som föregick undersökningen.

Den vanligaste anslutningsformen till internet var bredbandsuppkoppling eller uppkoppling via vanlig telefonlinje eller ISDN. Bredband omfattar digital abonnentanslutning (DSL) och använder teknik med hög överföringshastighet. Bredbandslinjer definieras som anslutningar som har en högre kapacitet än ISDN, dvs. en kapacitet på minst 144 kbit/s. Populära enheter för internetanslutning i hemmet är bland annat stationära och bärbara datorer, även om andra tekniker för internetanslutning blivit allt vanligare på senare tid.

Användning av mobilt internet definieras som användning av internet utanför hemmet eller arbetsplatsen från bärbara datorer eller handhållna enheter via mobiltelefonnät eller trådlösa anslutningar.

Privatpersoners beställning av varor eller tjänster avser de 12 månader som föregår undersökningen och omfattar bekräftade bokningar av hotellrum eller resor, inköp av finansiella investeringar, telekommunikationstjänster, tv-spel eller programvara och informationstjänster från internet som medför direkt betalning. Varor och tjänster som erhålls via internet utan kostnad är undantagna. Beställningar i form av manuellt skrivna e-brev, sms och mms undantas också.

Sammanhang

I maj 2015 antog Europeiska kommissionen en strategi för den digitala inre marknaden (COM(2015) 192 final) som en av sina främsta tio politiska prioriteringar. Denna strategi bestod av 16 initiativ som omfattade tre breda pelare: främja bättre nättillgång på varor och tjänster i Europa, utforma optimala förutsättningar för utveckling av digitala nät och tjänster, och se till att den europeiska ekonomin och industrin till fullo nyttar den digitala ekonomin som en potentiell drivkraft för tillväxt. I Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2017 Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (COM(2016) 710), förklarade Europeiska kommissionen sin avsikt att snabbt komma vidare med förslag som redan hade lagts fram och att genomföra en översyn av de framsteg som gjorts för att förverkliga den digitala inre marknaden.

Bredbandstekniken anses vara viktig i mätningarna av tillgång till och användning av internet, eftersom den ger möjlighet att snabbt överföra stora datavolymer och hålla anslutningslinjerna öppna. Införandet av snabba och supersnabba bredband ses som nyckelindikatorer inom området för IKT-politik. Digitala abonnentanslutningar (DSL) är fortfarande den vanligaste bredbandstekniken inom EU, även om alternativ som kabel- och satellituppkoppling, fiberoptik och trådlösa lokala nätverk blir allt vanligare.

Europeiska kommissionen arbetar med en rad initiativ för att öka kompetensen inom IKT hos arbetskraften som en del av en bredare dagordning för att höja kompetensen, förutse efterfrågan på kompetens och matcha tillgången på kompetens mot efterfrågan. För att öka tillgången på IKT-specialister har Europeiska kommissionen lanserat en bred koalition för digitala arbetstillfällen, ett EU-omfattande partnerskap som syftar till att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att underlätta rekryteringen av IKT-specialister.

Den 10 juni 2016 antog Europeiska kommissionen en ny kompetensagenda för Europa som syftar till att främja ett antal åtgärder för att säkerställa att rätt utbildning, rätt kompetens och rätt stöd finns tillgängligt för personer i EU, för att utrusta dem med färdigheter som krävs i en modern arbetsmiljö, inklusive främjande av digital kompetens.