Statistics Explained

Archive:Statistik om informationssamhället – hushåll och privatpersoner

Revision as of 09:01, 29 August 2017 by EXT-A-Redpath (talk | contribs)
Uppgifter från februari 2017. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: maj 2018.
Diagram 1: Hushållens internettillgång och bredbandsanslutning, EU-28, 2007–2016
(% av alla hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h) och (isoc_ci_it_h)
Diagram 2: Hushållens internettillgång, 2011 och 2016
(% av alla hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)
Diagram 3: Hushållens internettillgång efter urbaniseringsgrad, 2016
(% av alla hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)
Diagram 4: Frekvens för internetanvändning, 2016
(% av enskilda personer i åldrarna 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ifp_iu) och (isoc_ci_ifp_fu)
Diagram 5: Personer som använde en bärbar dator eller handhållen utrustning för tillgång till internet från andra platser än hemmet eller arbetsplatsen, 2012 och 2016
(% av enskilda personer i åldrarna 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ci_im_i)
Diagram 6: Personer som använde internet för att delta i sociala nätverk, 2016
(% av enskilda personer i åldrarna 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_bde15cua)
Diagram 7: Andelen personer som inte uppgav några personliga uppgifter på internet, 2016
(% av de personer som använt internet det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)
Diagram 8: Användning av cookies och webbläsarinställningar, 2016
(% av de personer som använt internet det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)
Diagram 9: Personer som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk de senaste tolv månaderna före undersökningen, 2012 och 2016
(% av enskilda personer i åldrarna 16–74)
Källa: Eurostat (isoc_ec_ibuy)

I denna artikel presenteras färska statistiska uppgifter om ett antal olika aspekter av informationssamhället (på engelska) i Europeiska unionen (EU), med inriktning på informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hur den används av privatpersoner och hushåll. Att utveckla informationssamhället anses vara en central faktor för att tillgodose samhällets och EU-ekonomins behov.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) påverkar personers vardag på många sätt, både på arbetsplatsen och i hemmet, till exempel vid kommunikation eller köp av varor och tjänster på nätet. EU:s politik på detta område sträcker sig från reglering av hela sektorer såsom e-handeln till åtgärder för att skydda privatlivet.

Viktigaste statistiska resultaten

Internettillgång

Informations- och kommunikationsteknik har blivit allmänt tillgänglig för allmänheten, både när det gäller uppkopplingsmöjligheter och kostnader. En gräns överskreds 2007 när en majoritet (55 %) av hushållen i EU-28 hade tillgång till internet. Denna andel fortsatte att öka till över tre fjärdedelar under 2012 och fyra femtedelar under 2014. Under 2016 steg andelen hushåll i EU-28 med tillgång till internet med ytterligare två procentenheter jämfört med 2015 till 85 %, 30 procentenheter högre än under 2007.

Allmän tillgång till bredband till en överkomlig kostnad är en av strategierna för att främja ett kunskapsbaserat och informerat samhälle. Bredband var den absolut vanligaste formen för tillgång till internet i alla medlemsstater i EU: Det användes av 83 % av hushållen i EU-28 under 2016, vilket motsvarar en ungefär dubbelt så stor andel som under 2007 (42 %) — se diagram 1.

Den största andelen (97 %) hushåll med internettillgång 2016 registrerades i Luxemburg och Nederländerna (se diagram 2), men även Danmark, Sverige, Storbritannien, Tyskland och Finland rapporterade att minst nio av tio hushåll hade internettillgång år 2016. Den lägsta andelen hushåll med internettillgång bland EU-länderna noterades i Bulgarien (64 %). I Bulgarien, Spanien och Grekland registrerades dock en snabb ökning av andelen hushåll med tillgång till internet, en ökning som uppgick till 19 procentenheter mellan 2011 och 2016. Detta var den största ökningen i EU:s medlemsstater (med undantag för Rumänien, som rapporterade ett tidsseriebrott), även om ökningen var ännu större i Turkiet. Där noterades en ökning med 29 procentenheter mellan 2012 och 2016. Ökningarna var föga överraskande relativt små i flera medlemsstater där de flesta hushåll redan har tillgång till internet, såsom Sverige, Nederländerna, Danmark och Luxemburg. Detta var även fallet i Norge och Island (där de senaste uppgifterna är från 2014). Den fjärde lägsta ökningen registrerades i Slovenien mellan 2011 och 2016 (5 procentenheter), trots en relativt liten andel av tillgång till internet i landet (78 % år 2016).

Diagram 3 visar att det i viss mån är skillnad mellan landsbygd och tätort i EU-28 när det gäller tillgång till internet. Medan andelen hushåll som har tillgång till internet var relativt hög i storstäder, småstäder och förorter — 88 % i städer och 86 % i mindre samhällen och förorter — var tillgången något lägre på landsbygden (80 %). I 21 EU-länder var andelen hushåll med tillgång till internet i landsbygdsområden lägre än motsvarande andel hushåll i storstäder, småstäder och förorter. Klyftan mellan landsbygdsområdena och de två andra typerna av områden var särskilt stor i Grekland, Portugal, Bulgarien, Rumänien, Ungern och Litauen. I Estland och Lettland var tillgången till internet visserligen större i storstäderna, men det fanns ingen skillnad mellan andelen hushåll som hade tillgång till internet i mindre städer och förorter jämfört med dem på landsbygden. I Luxemburg, Belgien och Storbritannien var situationen den motsatta i förhållande till det allmänna mönstret, eftersom andelen hushåll med tillgång till internet var större i landsbygdsområdena än i storstäderna, småstäderna och förorterna. I Nederländerna och Danmark konstaterades jämförelsevis höga andelar för alla tre typer av områden.

Internetanvändning

I början av 2016 använde mer än fyra femtedelar (82 %) av alla privatpersoner i EU-28 i åldern 16–74 år internet (åtminstone en gång under de tre månader som föregick undersökningen). Minst nio av tio personer i Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Sverige och Tyskland använde internet. Som jämförelse kan nämnas att lite drygt två tredjedelar av alla personer i åldrarna 16–74 använde internet i Portugal (70 %),Grekland och Italien (båda 69 %), en andel som föll till 60 % i Rumänien och 59 % i Bulgarien.

Andelen av befolkningen i EU-28 som aldrig hade använt internet var 14 % 2016, en minskning med 2 procentenheter jämfört med året innan och en minskning från 37 % år 2007 och 24 % år 2011.

Drygt två tredjedelar (71 %) av privatpersonerna i EU-28 kopplade upp sig mot internet dagligen under 2016 – se diagram 4 – och ytterligare 8 % använde internet minst en gång i veckan (men inte dagligen). Sammantaget använde 79 % av privatpersonerna internet regelbundet (åtminstone varje vecka). Andelen dagliga internetanvändare (de som hade använt internet under de senaste tre månaderna) var i genomsnitt 87 % i EU-28 och varierade bland EU:s medlemsstater från 71 % i Rumänien, 78 % i Polen och 79 % i Tjeckien, till 92 % i Danmark, 93 % i Nederländerna och Storbritannien, 95 % i Luxemburg och 96 % i Italien. Norge (95 %) och Island (95 %, uppgifter från 2014) rapporterade också en hög andel av internetanvändarna som använde internet dagligen.

Diagram 5 visar användningen av mobilt internet, dvs. utanför hemmet eller arbetet med hjälp av internet på en bärbar dator eller en handhållen enhet via mobila eller trådlösa uppkopplingar. I diagrammet jämförs uppgifter för 2012, då 36 % av alla personer i åldrarna 16–74 år i EU-28 använde en mobil enhet för att koppla upp sig mot internet, med uppgifter för 2016, då denna andel hade ökat till 59 %. De vanligaste mobila enheterna för internetuppkoppling var mobiltelefoner eller smarta telefoner, bärbara datorer och surfplattor.

Danmark, Storbritannien, Sverige, Luxemburg, Nederländerna och Finland rapporterade den högsta andelen mobila internetanvändare under 2016, där omkring tre fjärdedelar av alla personer i åldrarna 16–74 år använde mobilt internet. Högst var användningen i Danmark på 82 %, en andel som var ungefär lika stor i Norge (80%). Det kan jämföras med Lettland, Grekland, Bulgarien, Litauen och Rumänien, där knappt hälften av alla privatpersoner använde internet utanför hemmet eller arbetsplatsen, en andel som uppgick till bara 32 % i Polen och 29 % i Italien.

En av de vanligaste nätaktiviteterna i EU-28 2016 var att delta i sociala nätverk, se diagram 6. Nästan hälften (52 %) av alla personer i åldrarna 16–74 år använde internet för att delta i sociala nätverk, t.ex. genom att använda webbplatser som Facebook eller Twitter.

Omkring två tredjedelar (66–70 %) av befolkningen i Ungern, Luxemburg, Storbritannien, Belgien och Sverige använde sociala nätverk. I Danmark uppgick andelen till 74 %, i Norge till 76 % och i Island till 83 % (uppgifter från 2014). I andra änden av skalan fanns två EU-länder där högst fyra av tio personer använde sådana nätverk, nämligen Frankrike (40 %) och Slovenien (38 %).

Integritet och skydd av personuppgifter

Skillnader kan noteras mellan EU-länderna när det gäller hur internetanvändarna hanterade tillgången till sina personuppgifter på internet under 2016. Mer än en fjärdedel (28 %) av internetanvändarna i EU-28 lämnade inga personuppgifter via internet, en andel som varierade från bara 8 % i Luxemburg till hälften eller mer i Bulgarien, Portugal och Rumänien (se diagram 7). Mer än 70 % av internetanvändarna i EU-28 lämnade därmed i någon form personuppgifter på nätet. I många fall vidtog de också olika åtgärder för att kontrollera tillgången till dessa personuppgifter på internet. Nästan hälften (46 %) av alla internetanvändare vägrade att tillåta användning av personuppgifter för reklam, och två femtedelar (40 %) begränsade tillgången till sina profiler eller innehållet på webbplatser för sociala nätverk. Mer än en tredjedel (37 %) av internetanvändarna uppgav att de läser meddelanden om reglerna för skydd av personuppgifterna innan de lämnar personlig information, medan knappt en tredjedel (31 %) begränsade tillgången till sin geografiska belägenhet.

År 2016 visste 71 % i åldersgruppen 16–74 i EU-28 som hade använt internet de senaste tolv månaderna att kakor (cookies) kan användas för att spåra personer på internet. Medvetenheten om denna fråga var något högre (74 %) bland yngre användare (i åldern 16–24) och lägre (64 %) bland äldre användare (i åldern 55–74). Drygt en tredjedel (35 %) i åldern 16–74 uppgav att de hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor (se diagram 8).

Bland EU:s medlemsstater var medvetenheten om att kakor kan användas för att spåra internetanvändarnas aktiviteter på internet högst i Nederländerna (89 %), Tyskland och Finland (båda 85 %). Medvetenheten var också hög i Danmark (81 %), Kroatien (78 %), Italien (77 %), Luxemburg och Österrike (båda 76 %). Däremot var mindre än hälften av internetanvändarna i Rumänien (38 %), Lettland (47 %) och Cypern (48 %) medvetna om detta. Även i Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var medvetenheten låg (båda 30 %). Andelen internetanvändare som hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen kakor överskred hälften (54 %) i en enda medlemsstat, närmare bestämt Luxemburg. I Tjeckien, Rumänien, Bulgarien, Cypern och Lettland hade däremot mindre än en femtedel av internetanvändarna vidtagit sådana åtgärder, och det var även fallet i Turkiet.

Beställning eller köp av varor och tjänster

Andelen personer i åldrarna 16–74 i EU-28 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk fortsatte att stiga: under 2016 nådde den 55 %, en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2012 (se diagram 9). Omkring tre fjärdedelar av privatpersonerna i Nederländerna, Tyskland och Sverige beställde eller köpte varor eller tjänster via internet under 2016, och denna andel var högre i Luxemburg (78 %), Danmark (82 %) och Storbritannien (83 %). Däremot var andelen mindre än 30 % i Italien och Cypern, 17 % i Bulgarien och 12 % i Rumänien.

Med undantag för fyra EU-medlemsstater (som rapporterade ett tidsseriebrott), noterades den största ökningen av andelen personer som köpt eller beställt varor eller tjänster via internet mellan 2012 och 2016 i Tjeckien (15 procentenheter). Föga överraskande noterades den minsta ökningen (2 procentenheter) i Finland och Sverige, där procentandelarna för privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet redan var relativt höga i jämförelse med andra medlemsstater. Detta var även fallet i Norge.

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistikerna är väl medvetna om de utmaningar som den snabba tekniska förändringen inom internet och andra nya IKT-tillämpningar innebär. Detta statistikområde har därför utvecklats betydligt, och statistikverktygen har anpassats för att tillgodose nya uppgiftsbehov. Statistiken på detta område ses över varje år för att tillgodose användarnas behov och avspegla den snabba utvecklingstakten.

Detta synsätt återfinns också i Eurostats undersökning om hushålls och privatpersoners IKT-användning. Denna årliga undersökning används för att kartlägga IKT-utvecklingen både genom att följa utvecklingen av centrala variabler över tiden och genom mer djupgående analyser av andra aspekter vid en viss tidpunkt. I början koncentrerades undersökningarna på tillgång och uppkoppling, men de har senare utökats så att de täcker en rad olika frågor (t.ex. e-förvaltning och e-handel) och socioekonomiska analyser av bl.a. regional mångfald, könsuppdelning, ålder, skillnader i utbildningsnivå och individernas anställningsstatus. Undersökningens täckning av olika tekniker har också anpassats till nya produktgrupper och metoder för att leverera kommunikationsteknik till slutanvändarna.

Referensperioden för undersökningen om IKT-användning i hushåll och av enskilda personer är det första kvartalet varje år. I de flesta länder utförs undersökningen under det andra kvartalet varje år. En modul om integritet och skydd av personlig identitet i ingick i 2016 års undersökning.

Täckning och definitioner

Hushållsundersökningen omfattar hushåll med minst en medlem i åldersgruppen 16–74 år. Hushållens internettillgång avser den andel av hushållen som har en sådan internetanslutning att vem som helst i hushållet kan använda internet i hemmet om han eller hon så vill, om så bara för att skicka ett e-brev.

Internetanvändare definieras som alla privatpersoner i åldern 16–74 år som har använt internet under de tre senaste månaderna före undersökningen. Regelbundna internetanvändare är privatpersoner som i genomsnitt har använt internet minst en gång i veckan under de tre senaste månaderna före undersökningen.

Den vanligaste anslutningsformen till internet var bredbandsuppkoppling eller uppkoppling via vanlig telefonlinje eller ISDN. Bredband omfattar digital abonnentanslutning (DSL) och använder teknik med hög överföringshastighet. Bredbandslinjer definieras som anslutningar som har en högre kapacitet än ISDN, dvs. en kapacitet på minst 144 kbit/s. Populära enheter för tillgång till internet i hemmet är bland annat stationära och bärbara datorer, men på senare tid har andra tekniker för internetanslutning blivit allt vanligare.

Användning av mobilt internet definieras som användning av internet utanför hemmet eller arbetsplatsen från bärbara datorer eller handhållna enheter via mobiltelefonnät eller trådlösa anslutningar.

Privatpersoners beställning av varor eller tjänster avser de tolv månaderna före undersökningen och omfattar bekräftade bokningar av hotellrum eller resor, inköp av finansiella investeringar, telekommunikationstjänster, tv-spel eller programvara och informationstjänster från internet som medför direkt betalning. Varor och tjänster som erhålls via internet utan kostnad är undantagna. Beställningar i form av manuellt skrivna e-brev, SMS eller MMS undantas också.

Sammanhang

I maj 2015 antog Europeiska kommissionen en strategi för den digitala inre marknaden (på engelska) (COM(2015) 192 final) som en av sina tio främsta politiska prioriteringar. Denna strategi bestod av 16 initiativ som omfattade tre breda pelare: Främja bättre nättillgång för varor och tjänster i Europa. Utforma ett optimalt klimat för utveckling av digitala nät och tjänster. Se till att den europeiska ekonomin och industrin drar full nytta av den digitala ekonomin som en potentiell drivkraft för tillväxt. I kommissionens arbetsprogram för 2017, Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (COM (2016) 710), förklarade kommissionen sin avsikt att snabbt komma till skott med förslag som redan lagts fram och genomföra en översyn av de framsteg som gjorts för att slutföra den digitala inre marknaden.

Bredbandstekniken anses vara viktig i mätningarna av tillgång till och användning av internet, eftersom den ger möjlighet att snabbt överföra stora datavolymer och hålla anslutningslinjerna öppna. Införandet av snabba och supersnabba bredband ses som nyckelindikatorer inom området för IKT-politik. Digitala abonnenttjänster (DSL) är fortfarande den vanligaste bredbandstekniken inom EU, även om alternativ som kabel- och satellituppkoppling, fiberoptik och trådlösa lokala nätverk blir allt vanligare.

Europeiska kommissionen arbetar på en rad initiativ för att öka arbetskraftens kompetens inom IKT som en del av en bredare dagordning för bättre kompetenshöjning, förutseende av efterfrågan på kompetens och matchning av tillgången på kompetens mot efterfrågan. För att öka tillgången på IKT-specialister har Europeiska kommissionen lanserat en bred koalition för digitala arbetstillfällen, ett EU-omfattande partnerskap som syftar till att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att kompensera för svårigheter att rekrytera IKT-specialister.

Den 10 juni 2016 antog Europeiska kommissionen en ny kompetensagenda för Europa som syftar till att främja ett antal åtgärder för att säkerställa att rätt utbildning, rätt kompetens och rätt stöd finns tillgängligt för personer inom EU, för att utrusta dem med färdigheter som krävs i en modern arbetsmiljö, inbegripet främjande av digital kompetens.

Se även

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

Viktigaste tabellerna

Databasen

ICT usage in households and by individuals (isoc_i) (på engelska)
Connection to the internet and computer use (isoc_ici) (på engelska)
Households - level of internet access (isoc_ci_in_h) (på engelska)
Households - type of connection to the internet (isoc_ci_it_h) (på engelska)
Individuals - mobile internet access (isoc_ci_im_i) (på engelska)
Internet use (isoc_iiu) (på engelska)
Individuals - internet use (isoc_ci_ifp_iu) (på engelska)
Individuals - frequency of internet use (isoc_ci_ifp_fu) (på engelska)
E-commerce (isoc_iec) (på engelska)
Internet purchases by individuals (isoc_ec_ibuy) (på engelska)
ICT trust, security and privacy (isoc_ci_sci) (på engelska)
Privacy and protection of personal information (isoc_cisci_prv) (på engelska)

Särskild avdelning

Metodik/Metadata

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Externa länkar


Retrieved from "https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Archive:Statistik_om_informationssamhället_–_hushåll_och_privatpersoner&oldid=350822"