Archive:Statistik om turism
- Uppgifter från september 2011. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Den engelska versionen är nyare.
Denna artikel tar upp den senaste statistiken om turism i Europeiska unionen (EU). Turismen är en viktig näringsgren som bidrar till den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i Europa. Turismen har även en social och miljömässig inverkan. Statistiken om turism används inte bara för att övervaka EU:s turismpolitik, utan även inom regionalpolitiken och politiken för en hållbar utveckling.
,_2010.png)
_(1_000_million_nights).png)
(1 000 miljoner övernattningar) – Källa: Eurostat (tour_occ_ninat) och (tour_occ_nim)
.png)
(1 000 övernattningar utomlands per invånare i landet) – Källa: Eurostat (tour_dem_tnw) och (tour_dem_tnq)
.png)
(genomsnittligt antal övernattningar utomlands per invånare) – Källa: Eurostat (tour_dem_tnq) och (tps00001)
_(1_000_nights_spent_in_the_country_by_non-residents).png)
(1 000 övernattningar i landet, utländska turister) – Källa: Eurostat (tour_occ_ninat) och (tour_occ_nim)
.png)
(1 000 övernattningar i landet, utländska turister) – Källa: Eurostat (tour_occ_ninat) och (tour_occ_nim)
.png)
(antal övernattningar vid kollektiv inkvartering för turister per invånare: egna invånare och utländska turister) – Källa: Eurostat (tour_occ_ninat), (tour_occ_nim) och (tps00001)
Turism har blivit viktigare för både företagen och människorna under de senaste årtiondena. Enligt uppskattningar från Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv står turistnäringen för över 5 % av EU-27:s bruttonationalprodukt (BNP). Turistnäringen sysselsätter dessutom 2,3 miljoner personer i EU-27, och den totala sysselsättningen inom turistnäringen i EU-27 uppskattas till 12–14 miljoner personer (enligt preliminära beräkningar från tourism satelliträkenskaperna).
Viktigaste statistiska resultaten
Turismens omfattning – tillgång och efterfrågan
EU-invånarna (exklusive Malta) gjorde fler än 1 000 miljoner semesterresor under 2010. Korta resor (1–3 nätter) utgjorde drygt hälften (55,5 %) av resorna (se tabell 1). Cirka tre fjärdedelar (76,6 %) av resorna gick till inhemska resmål och 23,4 % var utlandsresor.
I några EU-länder tillbringades över hälften av semesterresorna utomlands. Så var fallet i Luxemburg, Belgien, Slovenien och Nederländerna. I Rumänien, Spanien, Grekland, Bulgarien och Portugal var det däremot mindre än 10 % av invånarna som gjorde utlandsresor. Denna statistik verkar påverkas av både ländernas storlek och geografiska läge (invånarna i mindre länder och i Norden åker oftare utomlands på semestern).
Uppskattningsvis 51,5 % av befolkningen i EU-27 åkte på semester 2010, vilket innebär att de gjorde minst en semesterresa med minst fyra övernattningar under året. Även här kan stora skillnader observeras, eftersom resandet varierade från 5,3 % i Bulgarien till 87,8 % i Cypern (se tabell 2).
På tillgångssidan uppskattas att nästan 204 000 hotell och liknande inrättningar var aktiva i EU-27 under 2010. Det fanns över 256 000 andra inrättningar för kollektiv inkvartering – dvs. turistanläggningar (till exempel campingplatser och semesterbostäder). Hotell och liknande inrättningar hade över 12,4 miljoner sängplatser, varav nästan hälften (46,2 %) fanns antingen i Italien (2,3 miljoner), Spanien (1,8 miljoner) eller Tyskland (1,7 miljoner). År 2010 tillbringade invånare och utländska turister över 1 500 miljoner nätter på hotell och liknande inrättningar i EU-27.
Under det senaste årtiondet har antalet övernattningar på turistanläggningarna ökat. Minskat resande efter terroristattackerna i USA 2001 och den finansiella och ekonomiska krisen orsakade dock kortvariga chocker. Antalet övernattningar på turistanläggningar i EU-27 minskade med 0,6 % 2008 och med 2,8 % 2009. Under 2010 ökade emellertid antalet övernattningar med 0,9 %, och nådde över 2 250 miljoner (se Diagram 1).
Populäraste resmål
De tyska invånarna tillbringade 640,6 miljoner nätter på turistanläggningar utanför Tyskland 2010, medan de brittiska invånarna tillbringade 504,3 miljoner nätter utomlands. Invånarna i dessa två EU-länder stod för nästan hälften (49,4 %) av det totala antalet övernattningar för invånarna i EU-27. Om man utökar täckningen stod de tio EU-länder vars invånare tillbringade flest nätter på turistanläggningar utomlands för 87,4 % av de 2 315,3 miljoner övernattningarna utomlands under 2010 (se tabell 3).
Räknat i befolkningsstorlek var det invånarna i Luxemburg som tillbringade flest nätter utomlands per invånare (i genomsnitt 21,2 nätter), följt av Cypern (14,7), Irland (11,6, uppgifter för 2009) och Nederländerna (också 11,6). Rumäner, bulgarer och greker (uppgifter för 2009) tillbringade i genomsnitt mindre än en natt utomlands på semester per invånare 2010 (se Diagram 2).
Under 2010 var Spanien det vanligaste resmålet i EU för utländska medborgare (personer som kommer från ett annat land), med 213,3 miljoner övernattningar på turistanläggningar, eller 23,2 % av det totala antalet övernattningar för EU-27. De tre resedestinationerna bland EU-länderna som lockade flest utländska turister var Spanien, Italien (167,8 miljoner övernattningar) och Frankrike (85,2 miljoner övernattningar), som tillsammans stod för 50,7 % av utländska turisters övernattningar i EU-27. De minst vanliga resmålen var Litauen, Lettland och Luxemburg (uppgifter för 2009). I tolkningen av dessa värden måste man dock ta hänsyn till att det rör sig om små länder (se Diagram 3 och Tabell 4).
Antalet övernattningar (invånare och utländska turister) kan också ses i relation till det besökta landets folkmängd. Då får man en indikator på turismens intensitet. Om man använder detta mått var Medelhavsöarna Malta och Cypern samt Österrikes alpina resmål och storstadsresemål de populäraste resmålen i EU-27 under 2010 (se diagram 4).
Finansiella aspekter av internationell turism
Turismens ekonomiska betydelse kan mätas genom förhållandet mellan internationella reseintäkter och BNP. Under 2010 var detta tal högst i Malta (13,2 %) och Cypern (9,5 %), vilket bekräftar turismens betydelse för dessa önationer (se tabell 5). Ett ännu högre förhållande observerades i Kroatien (13,9 %, uppgifter för 2009). I absoluta termer registrerades de högsta internationella reseintäkterna 2010 i Spanien (39 621 miljoner euro) och Frankrike (34 939 miljoner euro), följt av Italien, Tyskland och Storbritannien.
Tyskland registrerade de högsta reseutgifterna för turism utomlands, sammanlagt 58 596 miljoner euro 2010, följt av Storbritannien (36 829 miljoner euro) och Frankrike (29 686 miljoner euro). Om reseutgifterna analyseras i förhållande till befolkningsstorlek spenderade Luxemburgs invånare i genomsnitt 5 374 euro per invånare på utlandresor 2010, långt mer än nummer två i ordningen, Belgien (1 305 euro per invånare), följt av Irland, Danmark och Cypern. Det är inte förvånande att dessa fem länder alla är relativt små och att de även finns bland de främsta när det gäller andelen långa utlandsresor (det vill säga minst fyra övernattningar) av det totala antalet utlandsresor.
Uppgifternas tillgänglighet och källor
I statistiska sammanhang är turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin miljö under mindre än ett år. Turism kan innefatta affärsresor, fritidsaktiviteter eller personliga besök, som bofasta invånare, hushåll eller företag vanligen inte skulle göra på den besökta platsen. Turismstatistiken är för närvarande begränsad till minst en övernattning. Från och med 2014 kommer även endagsbesök i utlandet att räknas med.
Genom Direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism inrättades ett system för turismstatistik. Enligt denna rättsliga grund ska EU-länderna regelbundet lämna jämförbara statistiska uppgifter om turism. Ändringar av 2004 och 2006 rörde EU:s utvidgning och den senaste tidens förändringar i världsmarknaden för turism. I juli 2011 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en ny Förordning, (EU) nr 692/2011 om europeisk statistik om turism och om upphävande av rådets direktiv 95/57/EG. Förordningen gäller från och med referensåret 2012.
Statistiken om turism i EU består av två huvudkomponenter: statistik om kapaciteten inom kollektiv inkvartering för turister och vistelser vid denna typ av inrättningar, samt statistik om efterfrågan inom turismen. I de flesta EU-länder samlas statistiken om kapacitet och vistelser in genom enkäter som skickas till inkvarteringsinrättningar, medan statistiken om efterfrågan främst samlas in genom enkäter till resande vid gränsövergångar eller genom hushållsundersökningar.
Statistiken om kapacitet inom kollektiv inkvartering för turister omfattar antalet inrättningar, antalet rum och antalet sängplatser. Statistiken finns tillgänglig efter typ av inrättning eller efter region och sammanställs årligen.
Statistiken om vistelser vid inrättningar för kollektiv inkvartering avser antalet ankommande gäster (till inkvarteringsinrättningar) och antalet övernattningar som görs av inhemska och utländska turister, uppdelat efter typ av inrättning eller region. Det finns årliga och månatliga statistiska serier. Dessutom sammanställs statistik över antalet utnyttjade sängplatser (beläggningsgrad). Statistiken om turismefterfrågan avser resande, det vill säga antalet personer som gjorde minst en resa med minst fyra övernattningar under referensperioden (kvartal eller år). Det finns statistik över antalet turistresor (och antalet övernattningar under resorna), uppdelat efter
- destinationsland,
- avresemånad,
- vistelsens längd,
- typ av organisation av resan,
- transportsätt,
- typ av inkvartering,
- utgifter.
Uppgifterna kan även analyseras genom sociodemografiska förklarande variabler, till exempel ålder och kön.
Uppgifter från andra officiella källor kan också användas för att analysera turism. Det rör sig bland annat om följande statistik:
- Uppgifter om sysselsättningen inom inkvarteringssektorn från arbetskraftsundersökningen (LFS), uppdelade efter arbetstid (heltid/deltid) arbetsstatus, ålder, utbildningsnivå, kön, varaktighet och anställningstid hos samma arbetsgivare (års- och kvartalsuppgifter).
- Uppgifter om personliga reseintäkter och reseutgifter från betalningsbalansen.
- Transportstatistik (exempelvis passagerarflyg).
- Statistik över företagsstrukturer (SBS) kan användas för att få fram ytterligare uppgifter om turismströmmar och om vissa turismrelaterade sektorers ekonomiska resultat.
Sammanhang
EU är ett stort resmål, och sex av EU-länderna återfinns bland världens tio populäraste resmål. Turismen är en viktig näringsgren som bidrar till den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i EU, och även till utvecklingen av landsbygdsområden, ytterområden och mindre utvecklade områden. Tillförlitlig och harmoniserad statistik på detta område är därför en viktig prioritering. Turismstatistik är även viktig i ett bredare sammanhang, inom regionalpolitiken och politiken för en hållbar utveckling. Turismen har stor betydelse för utvecklingen i de allra flesta regioner i EU. Den infrastruktur som byggs upp för turismen bidrar till den lokala utvecklingen genom att skapa nya arbetstillfällen eller upprätthålla sysselsättningen i industri- eller landsbygdsområden på tillbakagång. Hållbar turism handlar om bevarande och främjande av kultur- och naturarv, från konst till lokal gastronomi eller bevarande av lokal mångfald.
År 2006 antog Europeiska kommissionen Meddelandet (2006) 134 'En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa'. I meddelandet diskuteras en rad olika utmaningar som kommer att forma turismen under de närmaste åren, bland annat Europas åldrande befolkning, ökande extern konkurrens, konsumenternas efterfrågan på mer specialiserad turism och behovet av att utveckla mer hållbara och miljövänliga metoder och strategier inom turismen. Kommissionen hävdar att ett konkurrenskraftigare turismutbud och hållbara resmål ger nöjdare turister, vilket gör att Europa kan säkra sin ställning som världens främsta resmål. I oktober 2007 offentliggjordes ett nytt Meddelande ((2007) 621, Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism, med förslag på åtgärder för en hållbar förvaltning av resmål, företags integrering av hållbarhetsfrågor och turisters medvetenhet om hållbarhet.
I juni 2010 antogs Meddelandet (2010) 352 'Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism'. Därefter trädde Lissabonfördraget i kraft, där turismens betydelse bekräftas. Genom Lissabonfördraget får EU särskild behörighet på turismområdet och det blir möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet. I en särskild fördragsartikel om turism fastställs att EU ska ”komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, särskilt genom att främja konkurrenskraften hos unionens företag inom denna sektor”. Syftet med meddelandet från 2010 var att främja en samordning av initiativ inom turismen och att fastställa en ny handlingsram för att stärka turismens konkurrenskraft och möjligheter till hållbar tillväxt. För att uppnå dessa mål föreslår kommissionen en rad europeiska eller internationella initiativ, som bland annat går ut på att förbättra de socioekonomiska kunskaperna om turismen.
Ytterligare information från Eurostat
Publikationer
Viktigaste tabellerna
Databasen
Särskild avdelning
Metodik / Metadata
- Capacity of collective tourist accommodation; establishments, bedrooms and bedplaces (ESMS metadata file - tour_cap_esms)
- Tourism demand : domestic and outbound tourism (excluding day-trips) (ESMS metadata file - tour_dem_esms)
Övrig information
- Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism (Meddelande från Kommissionen, oktober 2007)
- Methodology for tourism statistics and Tourism Satellite Accounts (TSA)
