Archive:Internationell handel med varor

Uppgifter från mars 2016. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: juni 2017.

I denna artikel diskuteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU) internationella handel med varor. I artikeln beskrivs EU:s andel av import- och exportmarknaderna i världen, handeln inom EU, EU: s största handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-28 står för ungefär 15 % av världshandeln med varor. Värdet på den internationella varuhandeln överstiger värdet av den internationella handeln med tjänster (det är ungefär tre gånger större), vilket återspeglar det faktum att det är svårare att bedriva handel över gränserna med vissa tjänster.

Diagram 1: Största handelspartner, internationell handel, 2014
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 2: Förhållandet export/import, internationell handel, 2004 och 2014
(%)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 3: Handelsbalans, internationell handel, 2004 och 2014
(miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 4: Andelar av världens exportmarknad, 2014
(andel i % av världsexporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 5: Andelar av världens importmarknad, 2014
(andel i % av världsimporten)
Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 6: Den internationella handelns utveckling, EU-28, 2005–2015 (¹)
(i miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Tabell 1: Internationell handel, 2014–2015
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd), (ext_lt_intercc) och (ext_lt_introle)

Diagram 7: Handel utanför EU-28, 2015
(andel i % av EU-28:s export och import)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 8: Handel inom EU-28, 2015
(andel i % av EU-28:s avsända och mottagna varor)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 9: Handel inom och utanför EU-28, 2015
(import plus export, andel i % av den sammanlagda handeln)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 10: Handel med länder utanför EU-28, efter största handelspartner, EU-28, 2005 och 2015 (¹)
(i miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 11: Största handelspartner, export, EU-28, 2015
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 12: Största handelspartner, import, EU-28, 2015
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 13: Handel med länder utanför EU-28, efter viktigaste produkter, EU-28, 2010 och 2015
(i miljarder euro)
Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 14: Viktigaste exportvaror, EU-28, 2010 och 2015
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 15: Viktigaste importvaror, EU-28, 2010 och 2015
(andel i % av importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 16: Viktigaste export- och importvaror, EU-28, 2015
(andel i % av exporten till och importen från länder utanför EU-28)
Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Viktigaste statistiska resultaten

De viktigaste globala aktörerna inom internationell handel

EU-28, Kina och USA har varit de tre största globala aktörerna inom internationell handel (se diagram 1) sedan 2004, då Kina gick om Japan.

Under 2014 var förhållandet mellan export och import (kvoten) särskilt högt till förmån för export till Ryssland och Norge (se diagram 2), men i absoluta tal hade Kina och Ryssland de största årliga handelsöverskotten sedan 2005. USA var det land som hade det största årliga handelsunderskottet under 2014 (se diagram 3).

EU-28 hade den näst störst andelen av den globala exporten och importen av varor (se diagram 4 och 5) under 2014. EU-28:s export av varor motsvarade 15,0 % av världens totala export och överträffades 2014 för första gången sedan EU grundades av Kina (15,5 %), men är fortfarande större än USA:s (12,2 %). USA hade en större andel av världsimporten (15,9 %) än både EU-28 (14,8 %) och Kina (12,9 %).

EU:s utrikeshandel

De 28 EU-ländernas sammanlagda internationella varuhandel med omvärlden (summan av importen och exporten till och från länder utanför EU) värderades till 3 517 miljarder euro 2015 (se diagram 6 och tabell 1). Både importen och exporten ökade jämfört med 2014, men ökningen av exporten (88 miljarder euro ) var större än importökningen (35 miljarder euro ). Till följd av detta ökade EU-28:s handelsöverskott från 11 miljarder euro 2014 till 64 miljarder euro 2015.

Efter en kraftig minskning av både exporten och importen under 2009 ökade EU-28:s export under en fyraårsperiod med 58,7 % till rekordnoteringen 1 737 miljarder euro 2013. Exporten minskade därefter med 1,9 % under 2014 innan den steg med 5,1 % till en ny toppnivå under 2015 på 1 791 miljarder euro. Efter 2009 ökade importen med 45,5 % under tre år till en toppnivå på 1 798 miljarder euro 2012. Importen minskade med 6,2 % under 2013 innan den stabiliserades (ökning med 0,3 %) under 2014, för att sedan öka med 2,0 % under 2015, vilket fortfarande ligger under 2012 års nivå.

Tyskland hade den absolut största utrikeshandeln under 2015. Landet stod för 28,2 % av de 28 EU-ländernas varuexport till länder utanför EU och för nästan en femtedel (18,8 %) av importen till EU-28 (se diagram 7). De tre största exportörerna därefter var desamma som 2014: Storbritannien (12,9 %), Frankrike (10,5 %) och Italien (10,4 %) (även om Frankrikes export till länder utanför EU-28 översteg Italiens). De var också de enda andra EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av exporten från EU-28. Storbritannien (15,2 %), Nederländerna (14,4 %), Frankrike (9,5 %) och Italien (8,9 %) kom efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU under 2015. Nederländernas förhållandevis stora andel kan åtminstone delvis förklaras av den stora mängd varor som förs in till EU via Rotterdam – EU:s största kusthamn. Störst överskott i utrikeshandeln med varor under 2015 hade Tyskland, till ett värde av 179,4 miljarder euro, följt av Italien ( 33,7 miljarder euro) och Irland ( 29,3 miljarder euro).

Handel inom EU

Handeln med varor mellan EU-länderna (handeln inom EU) värderades – mätt i avsända varor – till 3 070 miljarder euro 2015. Detta var 71 % mer än värdet av exporten från EU-28 till länder utanför EU (EU:s utrikeshandel), som uppgick till 1 791 euro.

Handeln inom EU-28 – mätt i avsända varor – ökade med 4,7 % i hela EU-28 mellan 2014 och 2015. Det var det sjätte året i följd sedan 2009 som handeln mätt i avsända varor inom EU-28 ökade. Om man ser på mottagna och avsända varor sammantaget skedde den största ökningen i handeln inom EU 2015 i Irland (13,4 %) och Kroatien (12,3 %), medan Estland (-2,7 %), Lettland (-2,1 %), Belgien (-0,4 %) och Finland (-0,2 %) registrerade de största minskningarna i handeln 2015.

Liksom för utrikeshandeln hade Tyskland också den största handeln inom EU under 2015 och stod för 22,6 % av de varor i EU-28 som avsändes till andra medlemsländer och drygt en femtedel (20,9 %) av varor som mottogs från andra EU-länder (se diagram 8). Nederländerna (12,6 %) var det enda övriga medlemsland som bidrog med mer än en tiondel av de varor som avsändes inom EU, även detta en följd av Rotterdam-effekten, medan Frankrike (11,8 %) och Storbritannien (10,2 %) svarade för mer än en tiondel av de varor som mottogs inom EU-28.

Betydelsen av EU:s inre marknad framgår bland annat av att handeln med varor inom EU (avsända och mottagna varor sammantaget) var större än handeln med länder utanför EU (export och import sammantaget) i alla medlemsländer utom Storbritannien (se diagram 9). Den andel som handeln med länder inom respektive utanför EU utgjorde av den totala varuhandeln varierade betydligt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den största andelen handel med länder inom EU (cirka 80 % av den totala handeln) registrerades för Luxemburg, Estland, Ungern, Tjeckien och Slovakien, medan Storbritanniens andel minskade till 49,7 %.

Analys av största handelspartner

Utvecklingen av de 28 EU-ländernas varuexport till stora handelspartner varierade avsevärt mellan 2005 och 2015. Den största tillväxten registrerades för export till Kina, som mer än tredubblades, medan exporten till Sydkorea och Brasilien mer än fördubblades (se diagram 10). Exporten till Japan och Ryssland ökade mer långsamt och var cirka 30 % större 2015 än 2005.

Mellan 2005 och 2015 minskade värdet av de 28 EU-ländernas import av varor från Japan (minskning med 20 %). De största importökningarna registrerades för import från Kina och Indien, som mer än fördubblades.

Under 2015 var USA fortfarande det land som importerade mest varor från EU-28 (se diagram 11), även om andelen av EU-ländernas export till USA minskade från 28,0 % av den totala exporten 2002 till 16,7 % 2013 innan en återhämtning till 20,7 % gjordes till 2015. Kina var den näst viktigaste destinationsmarknaden för EU-28:s export 2015 (9,5 % av EU-28:s sammanlagda export), följt av Schweiz (8,4 %). Under 2015 passerade Turkiet Ryssland som den fjärde största destinationsmarknaden för EU-28:s varuexport. De sju största destinationsmarknaderna för EU-28:s export av varor – Kina, USA, Ryssland, Schweiz, Norge, Turkiet och Japan – stod för mer än hälften (53,1 %) av hela EU-28:s varuexport.

De sju största leverantörerna av EU-28:s varuimport var samma länder som de sju största destinationsmarknaderna för EU:s export, även om storleksordningen skiljer sig något (jämför diagram 11 och 12). Dessa sju länder stod för en större andel av EU-28:s import av varor än deras andel av EU-28:s varuexport: nästan tre femtedelar (59,8 %) av all import av varor till EU-28 kom från dessa sju länder. Kina var ursprungsland för mer än en femtedel (20,3 %) av all import till EU-28 under 2015 och var den största leverantören av varor som importerades till EU. USA:s andel av EU-ländernas varuimport (14,4 %) var cirka 6 procentenheter mindre än Kinas. Andelen för Ryssland, som var den tredje största leverantören av varor till EU-28, var ytterligare 6 procentenheter mindre (7,9 %). Under 2015 gick Turkiet om Japan och blev den sjätte största leverantören av EU:s varuimport.

Analys av de viktigaste produktgrupperna

Mellan 2010 och 2015 ökade värdet av EU-ländernas import och export för alla de produktgrupper som visas i diagram 13, utom för importen av mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter, som sjönk med 14,7 %. Exporten av livsmedel, drycker och tobak ökade snabbast med 49,5 %. Importen av dessa produkter ökade också kraftigt (ökning på 33,8 %), men ökningstakten för kemikalier var ännu snabbare, med en ökning på 34,8 %.

EU-28:s handelsöverskott för varor på 64,2 miljarder euro 2015 berodde på en positiv handelsbalans för maskiner och transportutrustning, som uppgick till 218,0 miljarder euro, och för kemikalier ( 129,9 miljarder euro). Mellan 2010 och 2015 rapporterade EU-28 en ökning av handelsöverskottet för båda dessa produktgrupper. För livsmedel, drycker och tobak rörde sig EU från ett litet handelsunderskott under 2010 till handelsöverskott av samma storlek 2015. För de andra tre produktgrupperna i diagram 13 rapporterade EU-28 ett mindre handelsunderskott 2015 än under 2010. Handelsunderskottet var störst under 2015 för mineraliska bränslen och smörjmedel, där importen översteg exporten med 243,2 miljarder euro.

Sammansättningen av varuexporten från EU ändrades mellan 2010 och 2015, framförallt bland de mindre produktgrupperna (se diagram 14). Produktgruppen livsmedel, drycker och tobak ökade från 5,6 % till 6,3 % mellan 2010 och 2015 medan mineraliska bränslen och smörjmedel sjönk från 5,8 % till 4,8 %.

Den största förändringen i sammansättningen av EU:s import mellan 2010 och 2015 rörde mineraliska bränslen och smörjmedel, vars andel minskade från 25,2 % till 19,0 % (se diagram 15). Under samma period ökade andelen för andra tillverkade varor från 23,8 % till 26,1% %, medan den andel som utgörs av maskiner och transportutrustning ökade från 28,9 % till 31,0 %.

I diagram 16 jämförs sammansättningen av EU:s import och export 2015. Det ska noteras att den totala exporten var cirka 3,7 % större än importen. Den mest märkbara skillnaden är andelen för mineraliska bränslen och smörjmedel, som var flera gånger högre för import än för export. Detta uppvägdes av att maskiner och transportutrustning samt kemikalier utgjorde en mindre andel av importen.

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistiken över internationell handel med varor mäter värdet och kvantiteten av handeln med varor mellan EU:s medlemsländer (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (utrikeshandel). Denna statistik är den officiella informationskällan om import, export och handelsbalans inom EU som helhet, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistiken tas fram för varje uppgiftslämnande land i förhållande till varje partnerland för ett antal olika produktklassificeringar. En av de vanligaste klassificeringarna är Förenta nationernas (FN) internationella klassificering för utrikeshandel, SITC (SITC Rev. 4), som gör det möjligt att jämföra statistik om internationell handel på världsnivå.

När det gäller statistiken om EU:s utrikeshandel behandlas EU-28 som en helhet. Uppgifterna om exporten gäller med andra ord samtliga 28 EU-länders export till resten av världen, medan uppgifterna om EU:s import gäller importen från resten av världen (länder utanför EU) till EU. De uppgifter som redovisas för individuella EU-länders internationella handelsflöden presenteras vanligen som världshandelsflöden (som både omfattar handelspartner inom och utanför EU). Följande definitioner används vid handel med länder utanför EU:

Import är varor som anländer till EU:s statistiska territorium från ett land utanför EU och som hänförs till tullförfarandet för att övergå till fri omsättning (i regel varor avsedda för förbrukning), aktiv förädling eller ett förfarande för bearbetning under tullkontroll (varor för bearbetning eller behandling), antingen omedelbart eller efter en tid i tullagret.
Export är varor som lämnar EU:s statistiska territorium och skickas till ett land utanför EU efter att ha hänförts till tullförfarandet för export (slutgiltig export), passiv förädling eller återexport efter antingen aktiv förädling eller bearbetning under tullkontroll.

Statistiken om handeln med länder utanför EU omfattar inte varor i transit eller varor som hänförs till ett tullförfarande för frilager eller tillfällig införsel (för mässor, utställningar, tester etc.) och inte heller återexport efter införsel enligt något av dessa förfaranden. Statistik om handeln mellan EU-länderna (handel inom EU) omfattar införsel och avsändande av varor som registreras av varje EU-land. Införsel och avsändning definieras på följande sätt:

Mottagna varor är varor som befinner sig i fri omsättning inom EU och som förs in till ett visst EU-lands statistiska territorium.
Avsända varor är varor som befinner sig i fri omsättning inom EU och som lämnar ett visst EU-lands statistiska territorium för att föras in i ett annat EU-land.

Tullregister är den traditionella källan för statistiken om varuhandel. När den inre marknaden inrättades den 1 januari 1993 avskaffades tullformaliteterna mellan medlemsländerna. Det blev då nödvändigt att inrätta ett nytt datainsamlingssystem, Intrastat, som grund för statistiken om handel inom EU. I Intrastatsystemet samlas statistiska uppgifter in direkt från handelsaktörerna – som är skyldiga att skicka in månatliga deklarationer till sin nationella statistikmyndighet.

De statistiska värdena för EU:s utrikes- och inrikeshandel registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade/avsända varor och deras CIF-värde (fri kostnad, försäkring och frakt) för importerade/mottagna varor. De värden som redovisas för exporterade/avsända varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras/avsänds från. För importerade/mottagna varor avser kostnaderna transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras/införs till.

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda statistik om internationell varuhandel för marknadsundersökningar och beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller EU-ekonomiernas integration.

Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där Europeiska kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 28 medlemsländernas räkning. Europeiska kommissionen konsulterar medlemsländerna genom en rådgivande kommitté, där man diskuterar alla handelspolitiska frågor som berör EU, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken är en exklusiv behörighet för EU, vilket innebär att det bara är EU, och inte de individuella medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. Denna befogenhet sträcker sig längre än till varuhandeln, och omfattar även handel med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar.

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 162 medlemsländer (mars 2016), och flera kandidatländer håller på att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. Europeiska kommissionen förhandlar med sina WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA). Doharundan misslyckades emellertid med att hålla den tidsfrist som satts för avslutningen av förhandlingarna 2005. Man misslyckades på nytt 2006, och förhandlingarna bröt slutligen samman vid ett WTO-möte i juli 2008. I december 2013 gjordes framsteg på vissa områden när ett avtalspaket antogs vid mötet på Bali (Indonesien). Paketet innehåller åtgärder för handelslättnader, ett åtagande om att minska exportbidragen inom jordbruket samt andra utvecklingsrelaterade frågor, till exempel livsmedelssäkerhet i utvecklingsländer. Vid WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi i december 2015 nåddes en överenskommelse om en rad initiativ som syftar till att särskilt gynna organisationens fattigaste medlemmar. I överenskommelsen ingår ett åtagande om att avskaffa exportstöd för jordbruksprodukter.

EU förhandlar för närvarande om ett handels- och investeringsavtal med USA — det det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). Förhoppningen är att varje framtida överenskommelse kommer att utgöra en drivkraft för ekonomisk tillväxt i båda regionerna.

Se även

Extra-EU trade in goods (på engelska)
International trade in services (på engelska)
The EU in the world - international trade (på engelska)

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

External and intra-European Union trade – Data 2004–2009 – pocketbok (på engelska)
International trade and foreign direct investment – 2013 edition (på engelska)
Comext DVD: Intra- and extra-European Union trade – monthly data – combined nomenclature (på engelska)

Viktigaste tabellerna

International trade, se (på engelska):

International trade data (t_ext)

International trade long-term indicators (t_ext_lti)

International trade short-term indicators (t_ext_sti)

Databasen

International trade, se (på engelska):

International trade data (ext)

International trade long-term indicators (ext_lti)

International trade short-term indicators (ext_sti)

International trade detailed data (detail)

Externa länkar

Europeiska kommissionen – Globaliseringen
Europeiska kommissionen – Trade (på engelska)