1. Allmänna hälso- och säkerhetsprinciper
En mängd allmänna risker kan uppstå i samband med undersökningen och provtagningen. Det finns även särskilda faror som hör ihop med vissa varor.
Du måste arbeta proaktivt för att skydda dig själv och andra människor som arbetar med dig eller som du ansvarar för.
Du måste också se till att du inte utsätter andra för större risker, antingen genom kontaminering av varorna eller, som ett resultat av ditt eget handlande, genom att lämna varorna i ett farligt tillstånd.
2. Hälso- och säkerhetsrutiner
Alla ansvarar för att arbeta enligt goda hälso- och säkerhetsrutiner. Den nationella lagstiftningen visar hur er hälso- och säkerhetspolicy ska implementeras. Som vägledning bör emellertid alla system omfatta följande:
- En uttalad policy om enskilda individers och företagets säkerhetsansvar.
- En uppsättning riskbedömningar för platserna och det arbete som utförs, som identifierar faror och motåtgärder.
- Vägledningar om säkra arbetsrutiner med särskilda rekommendationer om säkra rutiner för hur arbetet ska slutföras.
- Ett förfarande för olycksrapportering som gör det möjligt att dra lärdom av erfarenheterna och som gör att dessa kan föras in i riskbedömningarna och vägledningarna om säkra arbetsrutiner.
- Regelbundna översyner för att se till att riskbedömningarna och vägledningarna om säkra arbetsrutiner är aktuella (åtminstone årligen, eller efter någon ändring som påverkar hälsan och säkerheten).
Vid arbete i farliga miljöer är det klokt att arbeta i lag om minst två personer. Du kan också ha ett system där två tjänstemän ansvarar för varandras säkerhet. Grundläggande utbildning i första hjälpen för all personal gör att de snabbt kan hjälpa en kollega i nöd.
2.1 Riskbedömningar
Riskbedömningarna kan antingen avse en plats eller en rutin. De bör omfatta alla möjliga faror och motåtgärder. Du bör utföra riskbedömningar för varje plats där prover tas. Ytterligare riskbedömningar kommer att krävas för vissa typer av varor som utgör särskilda faror (t.ex. spannmål i bulk – luftvägsallergener).
En riskbedömning syftar till att hantera och övervaka hälsan och säkerheten genom att
- identifiera faran,
- utvärdera risken,
- införa förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder för att minska eller eliminera risken,
- se över övervakningsåtgärderna för att se till att de fortfarande är lämpliga.
Riskbedömningarna ska finnas tillgängliga för alla som besöker eller arbetar i området. De bör ses över årligen eller när någon ändring som påverkar platsen eller rutinerna inträffar.
Allmänna riskbedömningar kan användas som grund för lokala riskbedömningar. Ett exempel på en riskbedömning finns i
bilaga A. De nationella myndigheterna i ditt land kanske använder andra formulär eller rutiner men principen är densamma. Ytterligare riktlinjer om riskbedömningar finns på
http://osha.europa.eu/en/topics/riskassessment/guidance.pdf
2.2 Bortskaffande av avfall eller förstörda varor som genereras under provtagningen
Många provtagningsförfaranden kan komma att förstöra varor eller material. Alternativt används varorna eller materialet inte som en del av provet, men kan inte återföras till lasten. Varje fall måste bedömas mot bakgrund av följande kriterier.
- Hälsa och säkerhet – spill eller oanvända mängder av olja, spritdrycker och farliga kemikalier som tas från försändelsen måste bortskaffas på ett säkert sätt, med hänsyn tagen till eventuell information i materialsäkerhetsdatabladet.
- Livsmedelhygien – oanvända mängder av livsmedelsprover måste bortskaffas på ett sådant sätt så att de varken kommer in i livsmedelskedjan eller kontaminerar avloppsvattnet eller vattenresurserna. Sådana bortskaffade livsmedel bör skyddas från gnagare och andra djur.
- Nationella riktlinjer och lokala rutiner (i näringsidkarens lokaler) med särskilda bestämmelser om spill och avfall.
2.3 Vägledningar om säkra arbetsrutiner
Du bör komma överens om vilka säkra arbetsrutiner som ska följas med dina chefer och/eller hälso- och säkerhetsexperter för särskilda platser och förfaranden. Detta inkluderar arbete i eller på
- frysar,
- ovansidan av tankbilar/järnvägstankvagnar eller andra bulkcontainrar,
- utrustning för hantering av spannmål i bulk,
- näringsidkarens lokaler (dvs. obekanta platser),
- områden där kranar och gaffeltruckar används,
- containerterminaler,
- ro-ro-terminaler,
- järnvägsterminaler.
Denna förteckning är inte uttömmande.
Säkra arbetsrutiner kan komma att omfatta aspekter såsom
- vilken personlig skyddsutrustning som ska användas,
- meddelanden från operatören,
- säkerställande av att en kollega eller en operatör alltid finns tillgänglig för att värna om din säkerhet,
- förfaranden för att nå platsen,
- provtagningsutrustning,
- provtagningsförfaranden.
Denna förteckning är inte uttömmande.
Ett exempel på en vägledning om säkra arbetsrutiner finns i
bilaga B. De nationella myndigheterna i ditt land kanske använder andra formulär eller rutiner men principen är densamma.
3. Säkerhets- och varningsskyltar
Skyltar och etiketter är till för att skydda din hälsa och säkerhet och hälsan och säkerheten för andra människor som arbetar med eller runt omkring dig. Du måste alltid följa skyltarna och vidta eventuella försiktighetsåtgärder.
Man har antagit olika EU-direktiv för att standardisera säkerhets- och varningsskyltarna. De befintliga skyltarna motsvarar kanske inte den nya utformningen. Om det inte står klart vad en skylt innebär ska du rådfråga den person som ansvarar för hälsan och säkerheten på platsen, oavsett om det rör sig om en hamn, ett kajområde, ett lager eller om du befinner sig ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg.
FN har introducerat internationella varningssymboler för godstransport och de används över hela världen.
I detta avsnitt ges därför en översikt över de olika skyltar som används och över deras allmänna innebörd.
3.1 Förbudsskyltar
En förbudsskylt innebär att den angivna åtgärden eller verksamheten är förbjuden. Du måste alltid följa dessa skyltar. Vissa visar endast en symbol medan andra även har en förklaring under symbolen.
 |
 |
 |
Rökning förbjuden |
Ej dricksvatten |
Tillträde förbjudet för gående |
Bristande iakttagelse av dessa skyltar innebär att du utsätter sig själv och andra för risk för skada eller dödsfall.
3.2 Varningsskyltar
Varningsskyltarna är avsedda att göra dig uppmärksam på tänkbara faror. Faran kan vara tillfällig eller permanent. Skylten är där för att påminna dig om den tänkbara faran.
 |
 |
 |
Fara |
Frätande ämnen |
Låg temperatur |
Ta hänsyn till denna fara och vidta de försiktighetsåtgärder som krävs. Den första skylten ovan innebär en allmän varning – text kan tillfogas för att visa att det rör sig om en fara som inte omfattas av de erkända symbolerna eller så kan den varna för en mängd olika faror.
3.3 Obligatoriska skyltar
Obligatoriska skyltar framhåller att en särskild säkerhetsåtgärd måste vidtas innan du går in i det markerade området eller fortsätter med dina uppgifter. Bristande iakttagelse av dessa skyltar innebär att du riskerar omedelbar skada och/eller att drabbas av långvariga hälsoproblem.
Du får endast fortsätta om korrekt utrustning finns tillgänglig.
 |
 |
 |
 |
Ögonskydd måste användas |
Skyddshjälm måste användas |
Hörselskydd måste användas |
High Visibility Clothing |
Liksom med övriga skyltar kan det finnas en eventuell förklaring under symbolen (
ytterligare exempel visas här).
3.4 Säkerhetsskyltar
3.5 Märkning av farligt gods som är föremål för transport
Eftersom gods transporteras över hela världen har de skyltar och etiketter som används på kemikalier och farligt gods när det transporteras fastställts av FN i det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS).
Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen) har anpassat EU-lagstiftningen efter dessa regler och bidrar till att uppnå målet med GHS, dvs. att samma faror bör beskrivas och märkas på samma sätt över hela världen. CLP-förordningen använder internationellt avtalade klassificeringskriterier och märkningsmetoder och kommer att komplettera Reach-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (
förordning (EG) nr 1907/2006).
Tillsammans med kompromisspaketet för CLP-förordningen har Europaparlamentet och rådet antagit två relaterade rättsakter som ytterligare anpassar EU-lagstiftningen efter de nya reglerna för klassificering och märkning:
direktiv 2008/112/EG och
förordning (EG) nr 1336/2008.
Anm.: En global uppsättning tecken och symboler har införts (
klicka här för fler exempel).
Ytterligare exempel på GHS-skyltar finns på
http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/pictograms.html
Fullständiga uppgifter om GHS finns på webbplatsen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) på
http://www.unece.org/trans/danger/danger.html.
Mer information om detta ämne finns på webbplatsen Europa på
https://echa.europa.eu/-/updated-interactive-guide-on-safety-data-sheets-and-exposure-scenarios-available.
Etiketterna kan även komma att innehålla en kodbokstav som anger den specifika typen av fara.
E | Explosiv |
O | Oxiderande |
F+ | Extremt brandfarligt |
F | Mycket brandfarlig |
R10 | Brandfarlig |
T+ | Mycket giftig |
T | Giftig |
Xn | Hälsoskadlig |
C | Frätande |
Xi | Irriterande |
R42 och/eller R43 | Sensibiliserande |
CarcCat(1) | Cancerframkallande |
MutaCat(1) | Mutagent |
ReprCat(1) | Reproduktionstoxiskt |
N och/eller R52, R53 och R59 | Miljöfarligt |
3.6 ADR
ADR (
Accord européen relatif au transport international des marchandises Dangereuses par Route) är en europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg som slutits inom ramen för
FN:s ekonomiska kommission för Europa. Den slöts 1957 men uppdateras regelbundet. Man enades om den nuvarande versionen under 2019 (
ECE/TRANS/215, vol. I och II).
Överenskommelsen anger kraven på transport av riskfyllt gods.
- Bilaga A reglerar de varor som omfattas, i synnerhet deras förpackningar och etiketter.
- Bilaga B reglerna utformningen, utrustningen och användningen med avseende på de fordon som används vid transport av skadliga ämnen.
Gods som transporteras på väg delas in i olika faroklasser:
- Klass 1: Explosiva ämnen och föremål.
- Klass 2: Gaser.
- Klass 2.1: Brandfarlig gas (t.ex. butan och propan/acetylen).
- Klass 2.2: Oantändlig och icke giftig gas som troligtvis leder till kvävning (t.ex. kväve och koldioxid) och oxidanter (t.ex. syre).
- Klass 2.3: Giftig gas (t.ex. klorin och fosgen).
- Klass 3: Brandfarliga vätskor.
- Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen.
- Klass 4.2: Självantändande ämnen.
- Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten.
- Klass 5.1: Oxiderande ämnen.
- Klass 5.2: Organiska peroxider.
- Klass 6.1: Giftiga ämnen.
- Klass 6.2: Smittförande ämnen.
- Klass 7: Radioaktiva ämnen.
- Klass 8: Frätande ämnen.
- Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål.
Varje post i de olika klasserna har tilldelats ett fyrsiffrigt UN-nummer. Det går oftast inte att härleda faroklassen/faroklasserna för ett ämne från dess UN-nummer: Du måste leta upp dem i en tabell. Undantag är ämnena i klass 1, vars UN-nummer alltid börjar med 0.
Anm.: Utöver ADR finns det liknande överenskommelser om godstransport på järnväg och inre vattenvägar:
Europeiska unionens direktiv 2008/68 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar tillämpade reglerna i ADR, RID och ADN på interna förflyttningar liksom på internationell transport.
VARNING: Faroklasserna enligt ADR motsvarar inte farokategorierna inom ramen för GHS. I regel ger klassen eller kategorin endast en indikation på vilken slags fara det rör sig om. Du bör granska H- och P-fraserna för mer utförlig information om farans exakta innebörd och de försiktighetsåtgärder som måste vidtas.
3.7 Säkerhetsdatabladet (SDS)
Alla varor som märks med en av de klasser som beskrivs ovan bör åtföljas av ett säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladet innehåller utförlig säkerhetsinformation om produkten, vilket inbegriper.
- ämnets namn,
- sammansättning/uppgifter om beståndsdelar,
- typer av faror,
- första hjälpen-åtgärder,
- brandbekämpningsåtgärder,
- åtgärder vid oavsiktligt utsläpp,
- hantering och lagring,
- försiktighetsåtgärder vid exponering och personligt skydd,
- fysikaliska och kemiska egenskaper,
- stabilitet och reaktivitet,
- toxikologisk information,
- ekologisk information,
- avfallshantering,
- transportinformation,
- föreskrifter,
- annan information.
Klicka
här för att se ett exempel på ett materialsäkerhetsdatablad.
Alla säkerhetsdatablad refererar till standardiserade varningsfraser. Det finns en uppsättning överenskomna faro- och skyddsfraser (H och P), som är översatta till alla språk. Om koden för frasen visas kan den alltså förstås var som helst i världen. En fullständig förteckning av H- och P-fraserna finns
här.
H- och P-angivelserna håller på att införas enligt det globala harmoniserade system (GHS) som lanserats av Unece och inom ramen för förordning (EG) nr 1272/2008.
De varningar, begränsningar och förebyggande åtgärder som anges i säkerhetsdatabladet måste alltid iakttas.
Om du inte med absolut visshet kan slå fast att varorna är ofarliga och du inte har tillgång till ett säkerhetsdatablad eller jämförbar information, eller om det råder tvivel om varornas kemiska egenskaper måste du be om ett expertutlåtande.
Se kapitel Provtagning av farligt gods.
Du kan också erhålla ett internationellt säkerhetsdatablad för kemikalier. Detta innehåller ungefär samma information som ett säkerhetsdatablad. Om inget säkerhetsdatablad finns tillgängligt kan ett internationellt säkerhetsdatablad för kemikalier vara ett godtagbart alternativ. Du bör dock alltid begära att få säkerhetsdatabladet. Klicka
här för att se ett exempel på ett internationellt säkerhetsdatablad för kemikalier.
Konsultera de nationella myndigheternas lagstiftning och vägledning för mer information.