Farlig atmosfär, rök och dimma &ndash
Hälsa och säkerhet

En farlig atmosfär är vanligtvis osynlig. Den innebär att luften helt eller delvis ändrat sammansättning, särskilt i slutna eller dåligt ventilerade utrymmen. Den kan orsakas av läckage från varorna eller en kemisk reaktion mellan varorna och miljön eller vara resultatet av någon annan process. Detta kan leda till en giftig atmosfär som orsakar skador på lungor eller slemhinnor. I vissa fall kan det uppstå syrebrist som kan leda till kvävning.

Rök avges av ämnen när de genomgår vissa processer (t.ex. uppvärmning). Vissa typer av rök är bara irriterande medan andra kan vara giftiga.

Dimma består av partiklar av ämnen (vanligen vatten) som svävar i luften i form av små droppar. Dessa kan avsättas på golv och göra dem hala, och minska sikten genom att avsättas på fönster och ljusarmaturer.

Både rök och dimma kan vara farliga vid inandning.

Farliga atmosfärer kan påträffas på många ställen. De vanligaste är

• koldioxid från jäsning i bryggerier och destillerier,
• kolmonoxid i garage,
• syrebrist i lastrum eller containrar,
• aceton hos livsmedelstillverkare,
• bensen i oljeanläggningar,
• metanol i destillerier och oljeanläggningar,
• etylalkohol i destillerier och bryggerier,
• gaser som avges av innehållet i behållare, t.ex. formaldehyd, toluen, bensen, xylen eller kolmonoxid. Se Gasövervakningsutrustning

Kom ihåg: Rök kan finnas kvar i behållare, tankar, fat etc. långt efter att innehållet avlägsnats. Extra försiktighet måste iakttas när man går in i slutna eller dåligt ventilerade utrymmen.

Gasningsmedel är de farliga ämnen som du med störst sannolikhet kommer att stöta på. De används för att befria containrar från gnagare och skadeinsekter. Gasningsmedel används ofta innan containrarna skickas iväg till EU. Om dessa inte luftas ordentligt vid ankomst kan röken utgöra en allvarlig fara för den personal som arbetar i dem. Det finns tre vanliga typer av gasningsmedel som var och en medför specifika faror:

Metylbromid (brommetan): En mycket giftig kemikalie som ofta används som gasningsmedel, i synnerhet för containrar med jord eller timmer. Även om metylbromid är mycket giftigt kan det ta flera timmar innan förgiftningssymtomen visar sig. De omfattar följande:

• Brännskador på huden vid långvarig kontakt med kemikalien i flytande form.
• Omfattande vätskeansamling i lungorna till följd av inandning av ånga.
• Skador på hjärnan och nervsystemet och eventuellt njurarna.

Även kortvarig exponering för metylbromidrök kan orsaka obehag i form av t.ex. huvudvärk, ögonsveda, magont och domningar i fötterna. Dessa effekter kan vara i flera dagar men allvarlighetsgraden beror på koncentrationen och exponeringstiden. Långvarig exponering för metylbromid kan även orsaka dödsfall.

Aluminiumfosfid (fosfin): Pelletar av aluminiumfosfid används för att gasa containrar som innehåller livsmedel, tobak och andra lättfördärvliga varor medan de befinner sig i transit. Pelletarna bryts ned under transporten och utsöndrar då fosfingas som dödar skadedjur. Gasen försvinner inom två till tre veckor. Fara uppstår när

• det inte hunnit gå två till tre veckor sedan gasningen, eller
• pelletarna placerades i ett slutet utrymme där de inte kunde brytas ner ordentligt, eller
• dokumentationen över gasningen har försvunnit eller finns inte tillgänglig.

Felaktigt gasade containrar importeras ibland från Afrika, Sydamerika, Mellanöstern och Fjärran Östern. Fosfingas är färglös men har en obehaglig lukt som påminner om rutten fisk. Vid inandning kan den inflammera luftvägarna och påverka centrala nervsystemet. Symtomen inkluderar skakningar, illamående, kräkningar, huvudvärk och magont. Allvarliga fall kan till och med medföra medvetslöshet eller död.

Vätecyanid: Detta gasningsmedel används inte lika mycket som metylbromid och aluminiumfosfid, men det är synnerligen farligt. Dess lukt påminner om mandel. Medlet kan även i låga koncentrationer orsaka yrsel, illamående, huvudvärk och magont och i slutänden medvetslöshet och förlamning. Inandning av höga koncentrationer kan snabbt leda till döden.

För hantering av gasade containrar, se: Säkert arbete i hamn- och speditionsområden – Undersökning av fraktgods och containrar.

Farliga atmosfärer samt rök och dimma orsakar vanligen skador efter att de dragits in i luftvägarna. De angriper då lungorna, hjärnan, nervsystemet och andra organ. De kan även orsaka faror genom att

• skada lungor och slemhinnor,
• orsaka syrebrist genom antingen närvaro av kolmonoxid/koldioxid eller brist på syre,
• avsättas på golv och göra dem hala,
• minska sikten genom att avsättas på ljusarmaturer och fönster,
• orsaka bränder om de kommer i kontakt med vissa typer av elektrisk utrustning,
• flamma upp eller explodera om de antänds.

Om du arbetar i slutna utrymmen, t.ex. på ett fartyg, kan det förekomma skadlig rök eller skadliga gaser. Du måste använda gasövervakningsutrustning för att kontrollera både syrenivån och förekomsten av skadlig rök.

Eftersom många typer av rök och vissa typer av dimma inte syns är det viktigt att veta när och var de riskerar att uppstå.

Ofta finns anslag uppsatta i de farliga områdena i en näringsidkares lokaler. Om ventilationen är otillräcklig och du ändå måste arbeta i dessa områden när dimma eller rök kan komma att genereras, måste du bära andningsskydd.

Varning:

• Dammfiltermasker skyddar inte mot rök och dimma.
• Andningsskydd får endast användas av personal som fått lämplig utbildning.

Om du arbetar i slutna utrymmen, t.ex. på ett fartyg, kan det förekomma skadlig rök eller skadliga gaser. Du måste använda gasövervakningsutrustning för att kontrollera både syrenivån och förekomsten av skadlig rök.

Brandfarlig gas, ånga och dimma produceras eller används i många industriprocesser. Om de inte övervakas ordentligt kan de orsaka allvarliga explosioner eller bränder. Områden där sådana atmosfärer förekommer kallas riskområden och klassificeras som

• zon 0 om en explosiv gas-/luftblandning alltid förekommer,
• zon 1 om en explosiv atmosfär troligtvis kommer att uppstå, och
• zon 2 om en explosiv atmosfär troligtvis inte kommer att uppstå, men kan göra det tillfälligt.

I dessa zoner är det mycket viktigt att man förhindrar alla möjligheter att atmosfären antänds, genom att ta bort alla potentiella antändningskällor.

Vissa av dessa är uppenbara, t.ex. tändstickor, tändare och brinnande cigaretter, medan andra är mindre självklara. Brandfarliga atmosfärer kan också antändas av

• motorfordon,
• elektrisk utrustning (som är ansluten till nätet eller drivs med batterier),
• gnistor från handverktyg,
• vissa typer av mobiltelefoner och radioapparater.

Särskilda försiktighetsåtgärder måste alltid vidtas när någon typ av elektrisk utrustning eller handverktyg måste användas i ett riskområde. Ta reda på näringsidkarens säkerhetsregler och följ dem.

Du måste alltid använda egensäker utrustning om det finns en risk att atmosfären är brandfarlig.

Se Säkerhetsficklampor och egensäker utrustning.