1. Vad är asbest?
Asbest är ett naturligt förekommande mineralämne vars fibrer kan separeras till tunna, tåliga trådar. Det har använts mycket inom många branscher, eftersom fibrerna är utmärkta isolatorer (resistenta mot värme, brand och kemikalier och leder inte elektricitet). Asbest används ofta för att förstärka cement och andra material.
Det är dock ett särskilt farligt ämne (klassificerat som cancerframkallande i kategori 1A i
förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar). Om produkter som innehåller asbest bearbetas kan det leda till att du andas in små fibrer, vilket över tiden kan leda till sjukdomar som asbestos, mesoteliom och andra former av cancer.
2. Vilka typer av asbest finns det?
Det finns flera typer av asbest:
- Aktinolit.
- Amosit (”brun” asbest).
- Antofyllit.
- Krysotil (”vit” asbest).
- Krokidolit (”blå” asbest).
- Tremolit.
Krokidolit och amosit är de två farligaste formerna av asbest. De utgör störst risk för hälsan om deras fibrer andas in. Krokidolit har fasats ut sedan 1970-talet, men det finns kvar en hel del i äldre byggnader.
Kom ihåg: Asbest i sig utgör ingen fara, såvida det inte bearbetas. Det är bara farligt om det kapas, borras eller skadas på något sätt.3. Var kan man stöta på asbest?
Asbest förekommer fortfarande som isolering i vissa byggnader, men användes tidigare även i bromsbelägg och i isoleringsrör och pannor (t.ex. ombord på fartyg). Det kan fortfarande finnas i en del äldre byggnader, men det avlägsnas i takt med att de renoveras. I allmänhet används asbest nästan inte alls numera, eftersom det finns mindre riskfyllda alternativ på marknaden. Det kan fortfarande förekomma i vissa äldre byggnader där du arbetar eller som du besöker, t.ex. destillerier, och ombord på vissa fartyg, i synnerhet från länder utanför EU.
4. Vilken typ av skada kan asbest orsaka?
Asbest är bara farligt om det fragmenteras och fibrerna blir luftburna – så kallat asbestdamm. Om dessa fibrer andas in kan de leda till allvarliga sjukdomar. De är dock mycket ovanliga bland människor som inte exponeras för höga asbesthalter. De utvecklas främst hos människor som regelbundet arbetar eller tidigare arbetat med asbest.
- Asbestos ger irreparabla ärrbildningar i lungorna vilket leder till allvarliga andningssvårigheter. Sjukdomen kan fortsätta att utvecklas även efter det att exponeringen för asbest har upphört.
- Lungcancer: Människor som regelbundet arbetar med asbest löper större risk att utveckla lungcancer. Se även Cancerframkallande ämnen.
- Mesoteliom är en obotlig typ av cancer på insidan av bröst- eller bukväggen. Sjukdomen är mycket ovanlig bland den allmänna befolkningen, men människor som arbetar med asbest löper ökad risk att utveckla den.
Sjukdomar kopplade till asbest tar lång tid på sig att utvecklas. Det kan ta 10–20 år innan symtom på asbestos uppträder och tecken på asbestrelaterad cancer kan ibland visa sig först efter 40 år.
5. Är alla asbestfibrer farliga?
Det beror på. Den avgörande faktorn är storleken på fibrerna, som måste vara tillräckligt små för att kunna andas in men även för stora för att kunna andas ut. Det är därför som krokidolit- och amositfibrerna i regel är farligast. Farliga fibrer definieras i
direktiv 2009/148/EG, men det är säkrare att anta att alla asbestfibrer är farliga! De är dock bara farliga om du andas in dem – det finns inga bevis på sjukdomar från vattenkällor som kontaminerats med asbest.
6. Lagstiftning om asbest
Direktiv 1999/77/EG förbjuder all användning av asbest från och med den 1 januari 2005. Dessutom förbjuder direktiv 2003/18/EG utvinning av asbest och tillverkning och bearbetning av asbestprodukter.
Det främsta problemet är dock exponering för asbest i samband med sanerings-, rivnings- och underhållsarbeten.
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet reglerar strikt exponeringen för alla typer och former av asbest.
Enligt artikel 8 ska arbetsgivarna se till att inga arbetstagare exponeras för en asbesthalt i luften som överskrider 0,1 fibrer per cm
3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA). Allt arbete som direkt inbegriper asbest måste anmälas till ansvarig nationell myndighet.
Du bör även konsultera lagstiftningen i ditt eget land.
7. Vad kan man göra för att minska riskerna?
Om du måste arbeta i områden där du misstänker att det kan finnas asbest måste du
- försöka att inte bearbeta asbesten,
- endast arbeta korta perioder i taget, och
- använda ett lämpligt andningsskydd.
Om det krävs att man flyttar asbest måste detta utföras av en behörig entreprenör. Du får aldrig försöka avlägsna asbesten själv. Du måste lägga alla kläder etc. som du vet, eller tror, är kontaminerade med asbestdamm i en märkt plastpåse efter användning. Din arbetsgivare bör ordna så att ett tvätteri kan tvätta föremålen. Endast vissa tvätterier kan tvätta kläder som har kontaminerats med asbest.
Kom ihåg: Det är alltid bäst att undvika riskerna helt och hållet. Om du vet att det finns asbest i området – håll dig borta därifrån.8. Vad ska jag göra om jag tror att jag har exponerats för asbest?
Se efter vilka förfaranden som gäller i ditt eget land. Det rekommenderas dock att en entreprenör som är specialiserad på asbest testar atmosfären i det område som misstänks vara kontaminerat. Om det finns mer än 0,1 andningsbara fibrer per millimeter luft, i genomsnitt under en sammanhängande fyratimmarsperiod (dvs. hälften av den högsta nivå som tillåts enligt lag), krävs det att man vidtar brådskande åtgärder. Se efter i ditt eget lands lokala riktlinjer för rapportering av exponering och eventuella uppföljningsåtgärder. Detta kan innebära journalföring under extra lång tid (upp till 40 år) och regelbundna läkarundersökningar vartannat år.