This text is partly in English. The translation will be uploaded as soon as possible.

1. Vad är asbest?

Asbest är ett naturligt förekommande mineralämne vars fibrer kan separeras till tunna, tåliga trådar. Det har använts i stor utsträckning inom många branscher, eftersom fibrerna är utmärkta isolatorer (resistenta mot värme, brand och kemikalier och leder inte elektricitet). Asbest används ofta för att förstärka cement och andra material.

Det är emellertid ett särskilt farligt ämne (klassificerat som cancerframkallande i kategori 1A i förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar). Om produkter som innehåller asbest rubbas kan det leda till att du andas in små fibrer vilket över tiden kan leda till sjukdomar som asbestos, mesoteliom, och andra former av cancer.



2. Vilka typer av asbest finns det?

Det finns flera typer av asbest:
Krokodilit och amosit är de två farligaste formerna av asbest. De utgör störst risk för hälsan om deras fibrer andas in. Krokodilit har fasats ut sedan 1970-talet, men det finns dock kvar en hel del i äldre byggnadsverk.

Kom ihåg: Asbest utgör i sig själv ingen fara, såvida det inte bearbetas. Det är bara farligt om det kapas, borras eller skadas på något sätt.



3. Var kan man stöta på asbest?

Asbest förekommer fortfarande som isolering i vissa byggnader, men användes tidigare även i bromsbelägg och i isoleringsrör och pannor (t.ex. ombord på fartyg). Det kan fortfarande finnas i en del äldre byggnader, men det avlägsnas i takt med att de renoveras. I allmänhet används asbest nästan inte alls numera, eftersom det finns mindre risfyllda alternativ på marknaden. Det kan fortfarande förekomma i vissa äldre byggnader där du arbetar eller som du besöker, t.ex. destillerier, och ombord på vissa fartyg, i synnerhet från länder utanför EU.



4. Vilken typ av skada kan asbest orsaka?

Asbest är bara farligt om det fragmenteras. Då blir fibrerna luftburna och skapar asbestdamm. Om dessa fibrer andas in kan de leda till allvarliga sjukdomar. De är dock mycket ovanliga bland människor som inte exponeras för höga asbesthalter. De utvecklas främst av människor som arbetar, eller som brukade arbeta, regelbundet med asbest.
Sjukdomar kopplade till asbest tar lång tid på sig att utvecklas. Symptom på asbestos kan ta upp till 10–20 år på sig att märkas och tecken på asbestrelaterad cancer upp till 40 år.



5. Är alla asbestfibrer farliga?

Det beror på. Den avgörande faktorn är storleken på fibrerna, som måste vara tillräckligt små för att kunna andas in men även för stora för att kunna andas ut. Det är därför som krokodilit- och amositfibrerna i regel är farligast. Dangerous fibres are defined in Directive 2009/148/EC, however, it is safer to assume that all asbestos fibres are dangerous! But they are only dangerous if you inhale them — there is no evidence of disease from water supplies contaminated by asbestos.



6. Lagstiftning om asbest

Direktiv 1999/77/EG förbjuder all användning av asbest från och med den 1 januari 2005. Dessutom förbjuder direktiv 2003/18/EG utvinning av asbest och tillverkning och bearbetning av asbestprodukter. Det främsta problemet är emellertid exponeringen för asbest i samband med städ-, rivnings-, service- och underhållsarbeten.

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet regleras exponeringen för alla typer och former av asbest.

Denna lagstiftning reglerar strikt exponeringen för alla typer och former av asbest. Enligt artikel 8 ska arbetsgivarna se till att inga arbetstagare exponeras för en asbesthalt i luften som överskrider 0,1 fibrer per cm3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA). Allt arbete som direkt inbegriper asbest måste anmälas till ansvarig nationell myndighet.

Du bör även konsultera lagstiftningen i ditt eget land.



7. Vad kan man göra för att minska riskerna?

Om du måste arbeta i områden där du misstänker att det kan finnas asbest måste du
Om det krävs att man flyttar asbest måste detta utföras av en behörig entreprenör. Du får aldrig försöka röja undan asbesten själv. Du måste lägga alla kläder etc. som du vet, eller tror, är kontaminerade med asbestdamm i en märkt plastpåse efter användning. Din myndighet bör sluta ett avtal med ett tvätteri så att föremålen kan tvättas. Endast vissa tvätterier kan tvätta kläder som har kontaminerats med asbest.

Kom ihåg: Det är alltid bäst att undvika riskerna helt och hållet. Om du vet att det finns asbest i området – håll dig borta därifrån.



8. Vad ska jag göra om jag tror att jag har exponerats för asbest?

Se efter vilka förfaranden som gäller i ditt eget land. Det rekommenderas dock att en entreprenör som är specialiserad på asbest testar atmosfären i det område som misstänks vara kontaminerat. Om det finns mer än 0,1 andningsbara fibrer per millimeter luft, i genomsnitt under en sammanhängande fyratimmarsperiod (dvs. hälften av den högsta nivå som tillåts enligt lag), krävs det att man vidtar brådskande åtgärder. Se efter i ditt eget lands lokala riktlinjer för rapportering av exponering och eventuella uppföljningsåtgärder. Detta kan innebära journalföring under extra lång tid (upp till 40 år) och regelbundna läkarundersökningar vartannat år.



Konsultera de nationella myndigheternas lagstiftning och vägledning för mer information.



Vägledningen i detta avsnitt fungerar som en allmän påminnelse om de risker som man ibland kan stöta på under undersökningen och provtagningen och om den skyddsutrustning som bör användas och de försiktighetsåtgärder som bör vidtas.


Revideringar
Version Datum Ändringar
1.0 12.10.2012 Första versionen
1.1 15.07.2020 Update - Modifications in text
1.2 15.07.2021 Update - Modifications in text