Inom projektet BLASTIC övervakade och kartlade man källor och spridningsvägar för marint skräp i fyra områden – Åbo i Finland, Södertälje i Sverige, Tallinn i Estland och Liepaja i Lettland – för att visa hur plastavfall från stadsområden hamnar i Östersjön. Mindre marint plastskräp innebär mindre läckage av farliga ämnen och toxiner till vattenmiljön.
- 10 April 2019
Det har varit bra för samhället att delta i projektet. Vi fick återkoppling om hur vi arbetar och tänker i vårt förebyggande arbete mot nedskräpning. Deltagarna fick möjlighet att utveckla sin kompetens eftersom de fick träffa och diskutera nedskräpning av havet med personer med olika bakgrund och erfarenhet.
Man tog fram en checklista för kartläggning av källor, flöden och spridningsvägar för marint skräp och utformade en metod för att övervaka spridningen av skräp i floder och kustvatten i och kring Östersjön. Kartläggning och övervakning genomfördes i 42 kommuner i de fyra deltagande länderna med användning av de framtagna verktygen, med målet att ta fram riktlinjer och identifiera vilka källor och spridningsvägar som bör prioriteras.
Arbetet ledde till utformningen av lokala planer för att förebygga och minska marint skräp i pilotområden, med tonvikt på plastskräp från städer.
Ett allt större miljöproblem
Nedskräpningen är ett av de största och mest oroväckande problemen i marina miljöer, och den uppmärksammas allt mer. Det marina skräpet i Mellersta Östersjön utgörs till största delen av plast och förpackningar. De mesta av avfallet kommer från källor på land, och skräpet kommer ut i havet främst via floder.
En viktig del av arbetet för att lösa detta problem bestod i att anpassa de regionala och nationella strategierna till den lokala nivån. Som ledstjärna hade man det mål som fastställts av Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö i dess regionala handlingsplan mot marint skräp, närmare bestämt att minska det marina skräpet betydligt fram till 2025.
Projektet bidrog till arbetet med den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, som rör frågor såsom återvinning, biologisk nedbrytbarhet och farliga ämnen i skräp. I linje med detta tog man hänsyn till behovet av att öka resurseffektiviteten inom avfalls- och vattensektorerna när man tog fram rekommendationer inom projektet.
Att motarbeta slit och släng-kulturen
En livsstil som präglas av en slit och släng-mentalitet tros vara en av de största anledningarna till ansamlingen av marint skräp. Många vet t.ex. inte att dagvatten går rätt ut i vattenleder – och därmed också havet – utan att först behandlas, eller att skräp som spolas ner i toaletten kan komma ut i havet. Därför är det viktigt att informera allmänheten om hur skräp hamnar i havet och hur vår egen okunskap bidrar till detta problem.
BLASTIC var ett flaggskeppsprojekt inom politikområdet för risker som ingick i EU:s strategi för Östersjöregionen, som har som ett av sina huvudmål att rädda havet genom att säkerställa rent vatten och ett rikt och välmående djurliv. Denna status gjorde det lättare att nå fram till politiker och beslutsfattare när man informerade om projektet.
De kommunikationsinsatser som genomfördes inom ramen för BLASTIC ökade medvetenheten om miljöfarorna med marint plastskräp och gav beslutsfattare och allmänhet tillgång till aktuella fakta om skräpet i Östersjön, vilka visar att nedskräpning är ett lika stort problem där som i världens övriga hav.
Detta arbete kompletterades med en kunskapsbank innehållande information om skräpets inverkan på livet i havet och på ekonomin, samt en fallstudie om de socioekonomiska effekterna av marint plastskräp.
Dessutom spred man information om BLASTIC-konceptet i andra geografiska områden, för att det lättare ska kunna anpassas till deras behov. Detta förväntas göra det enklare att fortsätta och utöka arbetet, för att ytterligare minska flödet av farliga ämnen till Östersjön.
Totala investeringar och EU-medel
De totala investeringarna i projektet ”BLASTIC – plastic waste pathways into the Baltic Sea” uppgår till 1 016 555 euro, med 784 522 euro i bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) genom det operativa programmet Interreg V-A Finland–Estland–Lettland–Sverige (Mellersta Östersjön) för programperioden 2014–2020. Investeringen ingår i prioriteringen ”Miljö och resurseffektivitet”.