Rapporten bekräftar att EU är bättre rustat att bekämpa hälsohot
Datum: 15/01/2024
I 2023års rapport om hälsoberedskap betonas EU:s åtgärder för att hantera gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Kan du redogöra för vad som har gjorts sedan pandemin?
I 2023års rapport om hälsoberedskap sammanfattas det enorma arbete som har utförts sedan covid-19-pandemin. Pandemin utlöste stora omvälvningar i våra hälso- och sjukvårdssystem och utgjorde en oväntad möjlighet att förbättra vår hälsosäkerhetsram på EU-nivå, främst genom den nya förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, som trädde i kraft i december 2022. Denna ram tillför ett viktigt ytterligare skikt till medlemsstaternas centrala funktioner på hälsoområdet, och har gett snabb respons från och samordning mellan medlemsstaterna genom EU:s hälsosäkerhetskommitté.
Vi började naturligtvis inte från noll – mycket var på plats långt före covid-19, som gjorde det möjligt för oss att förhandla fram och köpa medicinska förnödenheter som en kollektiv enhet underoptimala förhållanden. Vi hadeockså våra viktigaste byråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska läkemedelsmyndigheten, som båda var avgörande under pandemin och som sedan dess har fått mer ansvar och befogenheter.
Rapporten inriktades på de viktigaste principerna för folkhälsosäkerhet, såsom förebyggande, beredskap, övervakning och system för tidig varning, insatser, återhämtning, forskning och internationellt samarbete. Den tittade särskilt på åtgärder som genomför förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, inbegripet relevanta initiativ på politikområden som går utöver folkhälsa, såsom klimat och miljö. En viktig praktisk åtgärd som jag vill framhålla var att vi anslog cirka 100 miljoner euro från programmet EU4Health för att stärka de nationella övervakningssystemen.
Kan du berätta mer om förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan?
Förordningen trädde i kraft för ungefär ett år sedan, som ett direkt svar på pandemin och som den första pelaren i den europeiska hälsounionen. Förordningen omfattar biologiska, kemiska, miljömässiga och okända hot och utgör själva ryggraden i EU:s hälsosäkerhetspolitik. Den har banat väg för många nya initiativ, såsom förbättrad datainsamling och inrättandet av EU:s referenslaboratorier.
Förordningenstärker vissa befintliga mekanismer, såsom EU:s hälsosäkerhetskommitté, som gick från att sammanträda flera gånger om året till möten varje vecka under pandemin. Enligt de nya reglerna fortsätter medlemsstaterna att samordna sina beredskaps- och insatsåtgärder, men kommittén har nu befogenhet att utarbeta yttranden och riktlinjer om hälsohot som MPOX, luftvägsinfektioner och zoonotisk fågelinfluensa.
Kräverförordningen ökad rapportering?
Övervakning är avgörande för snabb upptäckt och snabba insatser. Vi måste upptäcka hot som sjukdomsutbrott innan de sprids. Och vi vill också veta om folkhälsopolitiken och hälsoåtgärderna fungerar. För båda behöver vi veta vad som händer ute på fältet, i hela EU, för att säkerställa en väl underbyggd gränsöverskridande samordning. Kommissionen håller för närvarande på att se över den förteckning över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som medlemsstaterna måste rapportera till EU, och denna uppdaterade förteckning bör vara klar i mitten av 2024.
Under pandemin såg vi att det fanns skillnader i kvaliteten på de uppgifter som rapporterats av medlemsstaterna, trots ECDC:s insatser för att tillhandahålla riktlinjer och protokoll. Den nya förordningen möjliggör ett nytt högpresterande epidemiologiskt övervakningssystem på EU-nivå, som inbegriper användning av artificiell intelligens och digitala verktyg för validering, analys och automatiserad rapportering av data, vilket säkerställer korrekta modeller och riskbedömningar.
Genom den förordningen läggsdessutom en bedömningsmekanism till det redan befintliga systemet för EU-medlemsstater som måste rapportera om sin beredskap. Den första rapporteringen slutfördes i december 2023 och nu 2024 kommer ECDC att besöka en första omgång länder för att ytterligare diskutera nationella beredskapsåtgärder som övervakning eller laboratoriekapacitet.
Kan du berätta mer om EU:s referenslaboratorier?
Stark laboratoriekapacitet är avgörande för att säkerställa snabb upptäckt och karakterisering av ett sjukdomshot. När det gäller människors hälsa har vi hittills inte haft någon rättslig grund för att ha referenslaboratorier på EU-nivå, till skillnad från vad vi redan har på djurhälsoområdet. Till följd av detta kommer de första sex europeiska referenslaboratorierna för folkhälsa att utsesi början av året och finansieras inom ramen för programmet Eu4Health.
Laboratorierna kommer att stödja nationella referenslaboratorier och främja god praxis, och de kommer också att hjälpa medlemsstaterna att på frivillig basis anpassa sig till diagnostik, testmetoder och användning av vissa tester för enhetlig övervakning, anmälan och rapportering av sjukdomar i medlemsstaterna. Kommissionen och ECDC har ett nära samarbete om detta.
ArbetarEU också för att förbättra hälsosäkerheten och beredskapen utanför sina gränser?
Under 2020såg vi hur snabbt en regional hälsokris kan bli en global kris. EU arbetar med att hantera hälsokriser på internationell nivå för att minska den eventuella spridningen av hälsorisker i EU. EU:s strategi för global hälsa antogs den 30 november 2022 och är avsedd att vägleda alla EU-åtgärder för att säkerställa bättre hälsa och välbefinnande för människor under hela livet genom att å ena sidan stärka hälso- och sjukvårdssystemen och främja allmän hälso- och sjukvård och å andra sidan förebygga och bekämpa hälsohot, inbegripet pandemier, med hjälp av en One Health-modell.
Vi är också starkt engagerade i de pågående förhandlingarna om antagandet av pandemiavtalet, enWHO-konvention, ett avtal eller något annat internationellt instrument om förebyggande,beredskap och insatser vid pandemier och i de kompletterande förhandlingarna om översynen av det internationella hälsoreglementet. EU har lagt fram ambitiösa förslag som främjar rättvisa och innehåller operativa bestämmelser om hela cykeln för förebyggande, beredskapoch insatser, i syfte att åstadkomma betydande och konkreta förbättringar till gagn för alla. Vi är fast beslutna att stödja processen med att förverkliga pandemiavtalet och slutföra översynen av det internationella hälsoreglementet före Världshälsoförsamlingen i maj.
Har vi gjort tillräckligt för att kunna hantera eventuella framtida kriser?
Inte ens med allt vårt arbete vet man hur framtiden ser ut. Därför måste vi hoppas pådet bästa... och planera för det värsta! Benjamin Franklin sa en gång: ”Underlåtenhet att förbereda sig håller på att misslyckas”. Med EU:s reviderade hälsoskyddsram är jag övertygad om att vi har vidtagit viktiga åtgärder för att stärka vårt kollektiva försvar.
Mer information finns här: