Ändringar av EU:s växtskyddsförordning stärker skyddet ytterligare

Vad gör EU:s växtskyddsförordning och varför ändras den?

EU:s växtskyddsförordning började tillämpas i december 2019. Den moderniserade växtskyddssystemet, införde effektivare åtgärder för att skydda EU:s territorium och dess växter och syftade till att säkerställa säker handel och mildra klimatförändringarnas effekter på våra grödors och skogars hälsa.

Ändringarna stärker tillämpningen av sundhetscertifikat vid import. De gör också förfarandet för att ansöka om och bevilja tillfälliga undantag från importförbud mer transparent och rationaliserar rapporteringsskyldigheterna.

Ändringarna syftar till att stärka växtskyddet i hela EU. En lovande ny utveckling är att ändringarna ger den rättsliga grunden för att inrätta EU-krisgrupper för växtskydd för att snabbt reagera på fytosanitära hot, både inom EU och i angränsande territorier. Dessa grupper kan hjälpa medlemsstaterna att hitta de bästa åtgärderna för att begränsa och utrota eventuella utbrott. 

I ändringarna uppmanas också medlemsstaterna att regelbundet se över de befintliga åtgärdernas effektivitet och utbyta information om ny praxis. Information om nya utbrott av växtskadegörare inom medlemsstaterna kan snabbt delas via Europhyt-utbrott och information om skadegörare som påträffas vid EU:s gränser kan delas via Traces. 

I EU finns det en systematisk insamlingav uppgifter och analyser om inventeringar av skadegörare, där EUmedfinansierar åtgärder för att förhindra spridning av skadegörare och så småningom utrota utbrottet. Kommissionen granskar medlemsstaterna och våra viktigaste handelspartnerländer för att kontrollera att EU:s krav är uppfyllda och att de befintliga kontrollerna säkerställer att växter och växtprodukter som exporteras till EU uppfyller EU:s krav.

Syftet med EU:s växtskyddsförordning är att skydda säker handel. På vilka sätt påverkar handeln växtskyddet?

Gränsöverskridande förflyttningar av växter är det huvudsakliga sättet att föra in skadegörare i EU.  Många nya utbrott kan kopplas till handeln med länder utanför EU, såsom Tomato Brown Rugose Fruit Virus, som nyligen har spridit sig till nästan alla medlemsstater genom förorenade frön. Andra skadegörare kommer när människor tar med sig växter och växtprodukter hem från andra länder. Det kan verka ofarligt, men att ha växter i bagaget kan få förödande effekter. Det är anledningen till attvi har haft utbrott av icke-europeiska fruktflugor, Tephritidae, i Medelhavsländerna. 

Påverkarklimatförändringarna redan växtskyddet?

Vi ser nu skadegörare i EU som var okända här för tio år sedan, och det beror på att klimatförändringarna innebär att fler länder nu har förhållanden där exotiska skadegörare kan överleva. Exempel på detta är icke-europeiska fruktflugor, som nu är fullt etablerade i vissa delar av EU, och fallarmémasken Spodoptera frugiperda, som nyligen har påträffats för första gången i EU. 

Sedan den först rapporterades i Cypern i januari 2023 har fallande armémask påträffats i Grekland, Portugal (Madiera)och Rumänien. Attstoppa dess spridning är lika brådskande som svårt, eftersom vuxna malar kan färdas hundratals kilometer över land eller hav på bara en säsong innan de reproducerarsig.  Den har ett brett utbud av värdväxter och kan orsaka allvarliga ekonomiska skador på jordbruksgrödor.

Enligt riskbedömningen från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet är EU:s kustområden i Medelhavsområdet nu tillräckligt varma för att ge den perfekta livsmiljön för att den ska kunna blomstra och sprida sig. Utan att låta alltför alarmerande är detta bara ett smakprov på vad som kan komma, och ytterligare ett skäl till att det var sålägligtoch nödvändigt att stärkaförordningen och inrättakrisgrupperna. 

Kommer digitaliseringen att bidra till att övervaka och skydda växtskyddet? 

Förbättratutbyte av uppgifter om nya utbrott och digitaliserade system för tidig varning för att informera allmänheten och berörda parter om spridning av skadegörare kan absolut bidra till att begränsa och framgångsrikt utrota potentiella utbrott. Kort sagt, ju snabbare spridningen av information, desto långsammare spridning av skadedjur.

Hur kan EU-medborgarna hjälpa till?

EU-medborgarna kan göra mycket för att skydda EU:s växtskydd genom att helt enkelt aldrig föra in växter eller växtprodukter, inklusive frukt, till EU från andra länder, särskilt där det är känt att skadegörare förekommer.   Tänk två gånger innan du packar och sätt hälsan hos EU:s växter över alla personliga önskemål, t.ex. omdu kanske villta en växt från en familjeträdgård hemma eller från ett vackert resmål som souvenir.

Och det finns något annat folk kan göra – håll ögonen öppna. Om du är ute i naturen, eller till och med i din egen trädgård, och märker något ovanligt, t.ex. en förändringav växternas vanliga utseende eller förekomsten av skadegörare som du aldrig har sett tidigare, tveka inteatt informera din lokala växtskyddsmyndighet.

Vid Europeiska kommissionenhar vi  gjort allt vi kan för att skydda växtskyddet. EU:s växtskyddsordning har funnits sedan 1977, så vi har varit aktiva på detta område i snart femtio år. Men lika mycket erfarenhet och know-how som vi har är vi bara lika starka som vår svagaste länk. Det krävs allas förståelse, oro och efterlevnad för att EU:s växtskydd ska kunna blomstra.