Varför godkänns insekter som livsmedel?

Larv av vanlig mjölbagge har godkänts som ett ”nytt livsmedel”, det vill säga ett livsmedel som inte i konsumerades i någon större utsträckning i EU före den 15 maj 1997, då den första förordningen om nya livsmedel trädde i kraft. 

Efter en ingående vetenskaplig utvärdering av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gav EU-länderna kommissionen klartecken att låta den livsmedelsföretagare som ansökt om godkännandet släppa ut sin produkt på EU-marknaden. 

Kommissionen antog därefter rättsakten den 1 juni 2021.

Det är förstås upp till konsumenterna att avgöra om de vill äta insekter eller inte, men det är inget nytt fenomen: på många håll i världen äter man redan insekter.

Är insekter säker mat? 

Ja, det är de. Nya livsmedel får endast godkännas om de inte utgör någon risk för människors hälsa. Efter en ansökan från företaget SAS EAP Group gjordes en noggrann vetenskaplig bedömning av Efsa, som drog slutsatsen att larver av mjölbagge är säker mat.

Jag vill också framhålla att mjölbaggelarver omfattas av EU:s regler om allergimärkning. Det finns 14 allergener som måste anges på märkningen, bland annat ägg, mjölk, fisk, kräftdjur och insekter. Reglerna ska göra det lättare för allergiker att undvika produkter som de inte tål.

Efsa kom i sin utvärdering fram till att mjölbaggelarver potentiellt kan ge allergiska reaktioner, särskilt hos personer som redan är allergiska mot kräftdjur och kvalster. Det är dock mycket ovanligt. 

Hur kan konsumenterna veta om ett livsmedel innehåller insekter?

I rättsakten fastställs märkningskrav för livsmedel som kommer att innehålla mjölbaggelarver. Detta krav kompletterar kraven i märkningsförordningen. 

När produkterna väl säljs i butikerna kommer de att vara tydligt märkta så att konsumenterna kan se exakt vad de innehåller. EU tummar inte på öppenheten.  

Hur kan insekter i livsmedel och foder bidra till ett hållbart livsmedelssystem? 

Vi står inför många problem när det gäller livsmedelsförsörjningen, bland annat dyrare animaliskt protein, risk för matbrist, miljöpåverkan, befolkningstillväxt och medelklassens ökade efterfrågan på protein. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kan vi delvis komma till rätta med problemen om fler börjar äta insekter. 

Det finns gott om insekter, de är protein- och näringsrika och står för mindre än 1 % av djurens koldioxidavtryck. De utgör det idealiska alternativet som underlättar övergången till hälsosamma och klimatvänliga matvanor och bidrar därför inte bara till bättre hälsa utan också till en bättre miljö och en ljusare framtid. 

Vad blir nästa steg?

Enligt FAO används över 1 900 insektsarter som livsmedel i världen. Utöver mjölbaggelarv har kommissionen fått in flera ansökningar om andra insektsarter enligt förordningen om nya livsmedel, bland annat larv av Alphitobius diaperinus (gödselbagge), Gryllodes sigillatus (tropisk hussyrsa), Acheta domesticus (hussyrsa), Locusta migratoria (europeisk vandringsgräshoppa) och larv av Hermetia illucens (amerikansk vapenfluga). 

Hittills har kommissionen vidarebefordrat elva ansökningar till Efsa som håller på att utvärdera dem. Så snart Efsa har lämnat ett positivt yttrande går kommissionen vidare med godkännandeförfarandet. 

Under de kommande åren kommer insekter som godkänns som livsmedel att bli en allt viktigare proteinkälla och bidra till målen i Från jord till bord-strategin för ett hållbart livsmedelssystem i EU och i världen.