Archive:Internationell handel med varor

Uppgifter från augusti 2014. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och databasen. Planerad uppdatering av artikeln: oktober 2015.

Diagram 1: Största handelspartner, internationell handel, 2012
(miljarder euro) – Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Tabell 1: Största handelspartner, internationell handel, 2002, 2007 och 2012
(miljarder euro) – Källa: Eurostat (ext_lt_introle) och (ext_lt_intercc)

Diagram 2: EU:s andelar av världens exportmarknad, 2012
(andel i % av världsexporten) – Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 3: EU:s andelar av världens importmarknad, 2012
(andel i % av världsexporten) – Källa: Eurostat (ext_lt_introle)

Diagram 4: Den internationella handelns utveckling, EU-28, 2003–2013 (1)
(miljarder euro) – Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Tabell 2: Internationell handel, 2012–2013 – Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd), (ext_lt_intercc) och (ext_lt_introle)

Tabell 3: Utrikeshandel, EU-28, 2013 – Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Tabell 4: Handel inom EU-28, 2012 och 2013
(miljarder euro) – Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 5: Handel inom och utanför EU-28, 2013
(import plus export, andel i % av den sammanlagda handeln) – Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 6: Största handelspartner, export, EU-28, 2013
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28) – Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Diagram 7: Största handelspartner, import, EU-28, 2013
(andel i % av importen från länder utanför EU-28) – Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Tabell 5: Handel med länder utanför EU-28, efter största handelspartner, EU-28, 2003–2013 (1))
(miljarder euro) – Källa: Eurostat (ext_lt_maineu)

Tabell 6: Handel med länder utanför EU-28, efter viktigaste produkter, EU-28, 2008, 2012 och 2013 – Källa: Eurostat (ext_lt_intertrd)

Diagram 8: Viktigaste exportvaror, EU-28, 2008 och 2013
(andel i % av exporten till länder utanför EU-28) – Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

Diagram 9: Viktigaste importvaror, EU-28, 2008 och 2013
(andel i % av importen från länder utanför EU-28) – Källa: Eurostat (ext_lt_intratrd)

I denna artikel diskuteras utvecklingen av Europeiska unionens (EU) internationella handel med varor, bland annat EU:s andel av import- och exportmarknaderna i världen, handeln inom EU, EU:s största handelspartner och de största produktkategorierna i handeln.

EU-28 står för ungefär en sjättedel av världshandeln med varor. Värdet på den internationella varuhandeln är ungefär tre gånger större än den internationella handeln med tjänster, eftersom det är svårare att bedriva handel med tjänster över gränserna.

De viktigaste statistiska resultaten

EU:s utrikeshandel

De 28 EU-ländernas sammanlagda internationella varuhandel med omvärlden (summan av importen och exporten till och från länder utanför EU) värderades till 3 419 miljarder euro 2013 (= 3 419 000 miljoner euro) – se tabell 2. Samtidigt som de 28 EU-ländernas export nådde rekordnivåer minskade importen med över 100 miljarder euro jämfört med 2012. Det ledde till att handelsbalansen för EU-28 var positiv för första gången sedan serierna inleddes (uppgifter för exporten till länder utanför EU-28 finns tillgängliga sedan 2002).

Efter en kraftig minskning av både exporten och importen under 2009 ökade EU-28:s export till rekordsiffran 1 737 miljarder euro 2013, en ökning på 3,2 % jämfört med föregående år. Den största ökningen registrerades för restkategorin varor och transaktioner som inte ingår i någon annan kategori (den internationella klassificeringen för utrikeshandel, SITC 9), och särskilt för export av icke-monetärt guld (SITC 971). Importen av varor till EU-28 minskade med 6,5 % 2013 och värderades till 1 682 miljarder euro. De största minskningarna registrerades för import av mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter (SITC 3) och råvaror (SITC 2).

Tyskland var fortfarande den absolut största utrikeshandelsaktören under 2013. Landet stod för 27,1 % av de 28 EU-ländernas varuexport till länder utanför EU och för nästan en femtedel (18,8 %) av importen till EU-28 (se tabell 3). De tre största varuexportörerna därefter var desamma som 2012: Storbritannien (13,3 %), Italien (10,4 %) och Frankrike (10,2 %). De var också de enda andra EU-länder som stod för en tvåsiffrig andel av exporten från EU-28. Nederländerna (14,2 %), Storbritannien (14,0 %), Frankrike (9,8 %) och Italien (9,5 %) kom efter Tyskland som de största importörerna av varor från länder utanför EU 2013. Nederländernas förhållandevis stora andel kan åtminstone delvis förklaras av den stora mängd varor som förs in till EU via Rotterdam – EU:s största kusthamn. Störst överskott i handeln med varor bland de 28 EU-länderna hade Tyskland, till ett värde av 154,0 miljarder euro, följt av Irland (22,5 miljarder euro) och Italien (20,0 miljarder euro).

Handel inom EU

Handeln med varor mellan EU-länderna (handeln inom EU) värderades – mätt i avsända varor – till 2 839 miljarder euro 2013 (se tabell 4). Detta var ungefär två tredjedelar mer än värdet av exporten från EU-28 till länder utanför EU (EU:s utrikeshandel). Betydelsen av EU:s inre marknad framgår bland annat av att handeln med varor inom EU var större än EU:s utrikeshandel i alla medlemsländer utom Grekland och Storbritannien (se diagram 5). Den andel som handeln med länder inom respektive utanför EU utgjorde av den totala varuhandeln varierade betydligt mellan EU-länderna, vilket i viss utsträckning avspeglar historiska band och geografiskt läge. Den högsta andelen handel med länder inom EU (nästan 80 % av den totala handeln) registrerades för Luxemburg, Tjeckien och Slovakien, medan Storbritanniens andel minskade till 48,3 % och Greklands till 47,0 %.

Handeln inom EU-28 – mätt i avsända varor – minskade marginellt (med 0,1 %) i hela EU-28 mellan 2012 och 2013. Det var den första minskningen i handeln mätt i avsända varor inom EU-28 sedan 2009. Om man ser på införsel och avsända varor sammantaget skedde den största ökningen i handeln inom EU 2013 i Rumänien (6,1 %), Bulgarien (5,8 %) och Litauen (5,3 %), medan Malta (-20,4 %), Cypern (-11,0 %) och Luxemburg (-7,4 %) registrerade de största minskningarna i handeln 2013.

Analys av största handelspartner

Utvecklingen av de 28 EU-ländernas varuexport till stora handelspartner varierade avsevärt mellan 2012 och 2013. Den största tillväxten registrerades för export till Schweiz (en ökning med 27,0 %), medan exporten till Sydkorea, Turkiet och Kina ökade långsammare (ökningar med 5,8 %, 3,1 % respektive 3,0 %) – se tabell 5. Den största minskningen registrerades för export till Indien (en minskning med 6,9 %), och det skedde även mindre minskningar av exporten till Ryssland (minskning med 2,9 %), Japan (minskning med 2,8 %) och USA (minskning med 1,6 %).

Under 2013 var USA fortfarande det land som importerade mest varor från EU-28 (se diagram 6), även om andelen av EU-ländernas export till USA minskade från 26,4 % av den totala exporten 2003 till 16,6 % 2013. Sett ur värdesynpunkt exporterade EU-28 främst maskiner och transportutrustning till USA under 2013. Samma produktgrupp var också den största kategorin för export till Kina, som var den tredje största destinationsmarknaden för EU-28:s varuexport 2013 (8,5 % av EU-28:s sammanlagda export), efter Schweiz (9,8 %).

Mellan 2012 och 2013 minskade de 28 EU-ländernas varuimport från alla stora handelspartner, förutom Turkiet (en ökning med 4,4 %). De största minskningarna registrerades för import från Japan (en minskning med 12,7 %), Brasilien (minskning med 11,8 %), Schweiz (minskning med 11,0 %) och Norge (minskning med 10,9 %). Kina – som stod för en sjättedel av all import till EU-28 under 2013 – dominerade fortfarande varuimporten till de 28 EU-länderna 2013 (se diagram 7), även om importen från Kina minskade med 4,0 % mellan 2012 och 2013. Alla stora produktkategorier minskade i importen från Kina, med undantag för kemikalier (en ökning med 1,1 %) samt livsmedel, drycker och tobak (en ökning med 0,2 %).

Analys av de viktigaste produktgrupperna

Under 2013 rapporterades förhållandevis små ökningar av de 28 EU-ländernas export av de två största produktgrupperna, nämligen maskiner och transportutrustning (en ökning med 0,6 %) och andra tillverkade varor (som ökade med 1,0 %). Mest ökade exporten av livsmedel, drycker och tobak från EU-28 under 2013, som nådde ett rekordhögt värde på 104,3 miljarder euro (se tabell 6).

Livsmedel, drycker och tobak var också den enda produktgrupp där importen till de 28 EU-länderna ökade under 2013 (en ökning med 0,4 %). Den största minskningen av importen mellan 2012 och 2013 registrerades för mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter (en minskning med 9,1 %), men sett ur värdesynpunkt var importen till EU-28 störst för dessa varor. Den minskade importen av mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter berodde på en minskning på 8,3 % av värdet för importerade petroleumprodukter (i kvantitativa termer var minskningen -2,8 %). Nästan en tredjedel (32,2 %) av EU-28:s import av mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter 2013 kom från Ryssland, följt av Norge (9,9 %), Algeriet (6,3 %), Nigeria (5,5 %) och Saudiarabien (5,0 %).

EU-28:s handelsöverskott för varor på 54,6 miljarder euro 2013 berodde på en positiv handelsbalans för maskiner och transportutrustning, som uppgick till 275,0 miljarder euro, och för kemikalier (115,5 miljarder euro). Detta uppvägdes av ett handelsunderskott på 377,8 miljarder euro för mineraliska bränslen och smörjmedelsprodukter, som visade en minskning jämfört med rekordunderskottet för dessa varor under 2012 (422,9 miljarder euro).

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistiken över internationell handel med varor mäter värdet och kvantiteten av handeln med varor mellan EU:s medlemsländer (handel inom EU) och handeln med varor mellan EU-länderna och länder utanför EU (utrikeshandel). Denna statistik är den officiella informationskällan om import, export och handelsbalans inom EU som helhet, de enskilda medlemsländerna och euroområdet.

Statistiken tas fram för varje uppgiftslämnande land i förhållande till varje partnerland för ett antal olika produktklassificeringar. En av de vanligaste klassificeringarna är Förenta nationernas (FN) internationella klassificering för utrikeshandel, SITC (SITC Rev. 4), som gör det möjligt att jämföra statistik om internationell handel på världsnivå.

När det gäller statistiken om EU:s utrikeshandel behandlas EU-28 som en helhet. Uppgifterna om exporten gäller med andra ord samtliga 28 EU-länders export till resten av världen, medan uppgifterna om EU:s import gäller importen från resten av världen (länder utanför EU) till EU. De uppgifter som redovisas för individuella EU-länders internationella handelsflöden presenteras vanligen som världshandelsflöden (som både omfattar handelspartner inom och utanför EU).

Import är varor som anländer till EU:s statistiska territorium från ett land utanför EU och som hänförs till tullförfarandet för att övergå till fri omsättning (i regel varor avsedda för förbrukning), aktiv förädling eller ett förfarande för bearbetning under tullkontroll (varor för bearbetning eller behandling), antingen omedelbart eller efter en tid i tullagret.
Export är varor som lämnar EU:s statistiska territorium och skickas till ett land utanför EU efter att ha hänförts till tullförfarandet för export (slutgiltig export), passiv förädling eller återexport efter antingen aktiv förädling eller bearbetning under tullkontroll.

Statistiken om handeln med länder utanför EU omfattar inte varor i transit eller varor som hänförs till ett tullförfarande för frilager eller tillfällig införsel (för mässor, utställningar, tester etc.) och inte heller återexport efter införsel enligt något av dessa förfaranden.

Statistik om handeln mellan EU-länderna (handel inom EU) omfattar införsel och avsändande av varor som registreras av varje EU-land. Införsel och avsändning definieras på följande sätt:

Mottagna varor är varor som befinner sig i fri omsättning inom EU och som förs in till ett visst EU-lands statistiska territorium.
Avsända varor är varor som befinner sig i fri omsättning inom EU och som lämnar ett visst EU-lands statistiska territorium för att föras in i ett annat EU-land.

Tullregister är den traditionella källan för statistiken om varuhandel. När den inre marknaden inrättades den 1 januari 1993 avskaffades tullformaliteterna mellan medlemsländerna. Det blev då nödvändigt att inrätta ett nytt datainsamlingssystem, Intrastat, som grund för statistiken om handel inom EU. I Intrastatsystemet samlas statistiska uppgifter in direkt från handelsaktörerna – som är skyldiga att skicka in månatliga deklarationer till sin nationella statistikmyndighet.

De statistiska värdena för EU:s utrikes- och inrikeshandel registreras som varornas värde fritt ombord (FOB) för exporterade/avsända varor och deras cif-värde (fri kostnad, försäkring och frakt) för importerade/mottagna varor. De värden som redovisas för exporterade/avsända varor omfattar endast merkostnader (frakt och försäkring) för transporten inom territoriet för det EU-land som varorna exporteras/avsänds från. För importerade/mottagna varor avser kostnaderna transporten utanför territoriet för det EU-land som varorna importeras/införs till.

Sammanhang

Statistik om internationell handel med varor används ofta av beslutsfattare på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå. Företag kan använda statistik om internationell varuhandel för marknadsundersökningar och beslut om kommersiella strategier. EU-institutionerna använder också statistik om internationell handel som underlag för multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, vid utformningen och genomförandet av antidumpningspolitik, inom den makroekonomiska och monetära politiken och för att bedöma den inre marknadens utveckling eller EU-ekonomiernas integration.

Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt. EU har en gemensam handelspolitik, där Europeiska kommissionen förhandlar om handelsavtal och företräder EU:s intressen för de 28 medlemsländernas räkning. Europeiska kommissionen konsulterar medlemsländerna genom en rådgivande kommitté, där man diskuterar alla handelspolitiska frågor som berör EU, inklusive multilaterala, bilaterala och unilaterala instrument. Handelspolitiken är en exklusiv behörighet för EU, vilket innebär att det bara är EU, och inte de individuella medlemsländerna, som kan lagstifta om handelsfrågor och ingå internationella handelsavtal. Denna befogenhet sträcker sig längre än till varuhandeln, och omfattar även handel med tjänster, immateriell äganderätt och utländska direktinvesteringar.

På global nivå behandlas multilaterala handelsfrågor inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). WTO har 160 medlemsländer (juni 2014), och flera kandidatländer är i färd med att ansluta sig. WTO fastställer de globala handelsreglerna, fungerar som ett forum för handelsförhandlingar och har en mekanism för att lösa tvister mellan medlemmarna. Europeiska kommissionen förhandlar med sina WTO-partner och deltog i WTO:s senaste multilaterala handelsförhandlingsrunda, den så kallade Doharundan (DDA). Doharundan misslyckades emellertid med att hålla den tidsfrist som satts för avslutningen av förhandlingarna 2005. Man misslyckades på nytt 2006, och förhandlingarna bröt slutligen samman vid ett WTO-möte i juli 2008. I december 2013 gjordes framsteg på vissa områden när ett avtalspaket antogs vid mötet på Bali (Indonesien). Paketet innehåller åtgärder för handelslättnader, ett åtagande om att minska exportbidragen inom jordbruket samt andra utvecklingsrelaterade frågor, till exempel livsmedelssäkerhet i utvecklingsländer.